Kontaktperson
Nina Melander
Rådgivare Substitutionscentrum
Kontakta Nina
-
Utfasningsämnen: Kemikalier som bör substitueras
Kemikalieinspektionen har definierat ett antal ämnen som Utfasningsämnen, ämnen som alla ger bestående och allvarliga effekter på miljö som människors hälsa. Här får du lära dig vad några vanliga förkortningar står för: PBT, CMR och SVHC-ämnen.
PBT-och vPvB-ämnen
Kemiska ämnen som är persistenta, bioackumulerande och toxiska förkortas PBT och omfattar några av de mest besvärliga kemikalierna som finns för miljön.
P: Ämnen med lång halveringstid kallas persistenta. Med halveringstid menas den tid det tar för mängden av ett ämne att halveras i miljön (jord, sediment, vatten). De värsta ämnena bryts i princip aldrig ned i miljön och kan hittas överallt, från djuphav till grundvatten. Persistenta ämnen kan även transporteras i luften ända till polarområdena.
B: Bioackumulerande ämnen tas upp av celler och ansamlas i vävnader och organ, ofta för att de är fettlösliga och därför inte utsöndras t ex via urinen.
T: Toxicitet bedöms utifrån tester på modellorganismer som får representera olika trofiska nivåer i miljön; från växter till bakterier, alger, vattenloppor, fisk, fågel och ibland även insekter, som bin. Det vanligaste är att man tittar på dödlighet, så kallade LC-värden (Lethal concentration), men det finns även andra effekter som t ex fotosyntesförmåga hos alger.
vPvB: Väldigt persistenta och väldigt bioackumulerande ämnen, vPvB, beaktas med försiktighetsprincipen. Dessa ämnen bör fasas ut eftersom de har extra hög förmåga att ansamlas i organismer och miljön.
För att ett ämne ska klassas som PBT behöver det uppfylla alla tre kriterierna.
Läs mer om kriterier för klassificering av PBT-ämnen på Kemikalieinspektionens webbplats.
PFOS – en aktuell vPvB
Ett exempel på ett vPvB-ämne är PFOS. PFOS hör till en grupp högfluorerade organiska ämnen (PFAS) som används i en mängd olika produkter och applikationer. En speciell egenskap för den här kemikaliegruppen är att den har förmåga att bilda släta, vatten-, fett- och smutsavvisande ytor, vilket gör att den används i t ex impregneringsmedel, mattor, möbler, textilier, läder, papper och kosmetika. PFOS används också industriellt, vid förkromning av metall, i färg, halvledarindustrin, brandsläckningsskum och hydrauloljor inom flygindustrin. PFOS har nu bytts ut i många användningar men ofta ersatts av andra PFAS med liknande problematiska egenskaper.
PFOS är mycket persistent och bioackumulerande, hittas i djur, som isbjörnar i Arktis och uttrar i Sverige, i hav, färskvatten och dricksvattentäkter samt i människor världen över, inklusive foster. PFOS är också kroniskt giftigt, reproduktionsstörande och giftigt för vattenlevande organismer.
CMR-ämnen
CMR-ämnen är kemiska ämnen med väldigt skadliga egenskaper för människors hälsa. CMR står för att de är cancerframkallande, mutagena (genotoxiska) eller reproduktionsstörande.
CMR-ämnen kan orsaka bestående skador och ha negativ påverkan även på det liv som ännu inte fötts, även i låg dos och det går ofta inte att fastställa en säker lägsta nivå.
C: Cancerogena ämnen kan ge upphov till cancer antingen genom skador på cellernas DNA molekyler (mutagen) eller via indirekta processer i kroppen, till exempel genom hormonell påverkan.
M: Mutagena ämnen ger skador på DNA och delas upp i ärftliga och sådana med icke belagd ärftlighet. De genotoxiska skadorna kan på sikt ge cancer eller skador på reproduktionen och effekterna kan i teorin uppkomma efter enstaka exponering för låga doser.
R: Reproduktionsstörande ämnen påverkar fertilitet eller foster negativt, med bestående men.
För att ett ämne ska klassat som CMR räcker det att ett av kriterierna uppfylls.
Läs mer om klassificeringen av CMR-ämnen på Kemikalieinspektionens webbplats
DEHP – skadlig för reproduktion
DEHP är ett exempel på ett reproduktionsstörande ämne. DEHP är en ftalat, en bred grupp kemikalier som används för både inom- och utomhusbruk som mjukgörare i plast och gummi och i bindemedel i färg och lim, men också i kosmetiska produkter, t ex som bärare av doftämnen. Typiskt för ftalater som mjukgörare i plast är att de kan finnas i hög koncentration och kan läcka från produkter då ämnet inte är fast bunden till plasten. DEHP är en sådan ftalat som använts mycket som mjukgörare i PVC-plast, men idag är reglerad och i många fall utbytt mot andra ftalater eller andra mjukgörare.
OBS!
DEHP, DBP, BBP och DIBP är ftalater som kommer förbjudas i varor från 8 Juli 2020, om de förekommer enskilt eller tillsammans över 0,1 viktprocent. För de tre första ftalaterna finns förbud i leksaker och barnavårdsprodukter sedan tidigare.
SVHC-ämnen
Kandidatförteckningen är en lista under den europeiska kemikalielagstiftningen med cirka 200 särskilt farliga ämnen (substances of very high concern, SVHC) som bör fasas ut eller begränsas. Listan kompletteras två gånger om året med fler SVHC ämnen.
OBS! Företag vars produkter innehåller över 0,1 viktprocent av ett kandidat/SVHC-ämne ska kunna informera sina kunder om innehållet och behöver även registrera varorna i SCIP-databasen innan 5 januari 2021.
SVHC-ämnen är ämnen där det finns vetenskapligt stöd för allvarliga effekter på människors hälsa eller miljön.
Det kan vara att de är klassificerade att ha någon av följande egenskaper:
CMR: Cancerframkallande, (könscells)Mutagent eller Reproduktionstoxiskt
PBT: Persistent, Bioackumulerande, Toxiskt.
vPvB: väldigt Persistent, väldigt Bioackumulerande
eller att de är ämnen där det finns vetenskapligt stöd för andra allvarliga effekter på människors hälsa eller miljön som väcker lika hög grad av oro.
Till den sista gruppen hör bland annat hormonstörande och kraftigt allergiframkallande ämnen.
Hormonstörande ämnen – svåra att definiera
Hormonstörande ämnen har fått mer uppmärksamhet de senaste åren, i takt med att människor och miljö utsätts för fler kemikalier och kunskapen om hormonella effekter ökat.
Kriterierna för hur man avgör om ett ämne är hormonstörande är inte lika vedertagna som för CMR eller PBT, men effekterna är lika oroväckande. Liksom för CMR-ämnen kan effekterna vara bestående och påverka liv som ännu inte finns. Bedömningen av huruvida ett ämne är hormonstörande sker från fall till fall och internationellt arbete pågår för att ta fram standardiserade kriterier och testmetoder.
Enligt nuvarande definition behöver ämnet vara exogent (inte produceras av kroppen) och ändra funktionen i det hormonella systemet, som leder till en negativ effekt på hälsa för en organism, dess avkomma eller subpopulationer.
Ökade problem med hormonstörande ämnen
Flera hormonrelaterade hälsoproblem har ökat avsevärt de senaste årtiondena, parallellt med ökad produktion och exponering för hormonstörande ämnen. Negativa effekter som tros vara associerade med hormonstörande ämnen är sjunkande nivåer av spermier hos män, medfödda missbildningar och hormonrelaterad cancer. Det finns även indikationer på andra samband, som ökad allergi, fetma, beteende- och motoriska funktionsnedsättningar av hormonstörande ämnen.
Sambanden är inte glasklara, eftersom människor har en komplicerad livscykel och biologi. Det finns andra aspekter av vår livsstil som förändrats de senaste årtiondena, utöver ökad kemikalieexponering, som kost och motion. Det finns alltså "brus" och andra möjliga faktorer med eventuell påverkan. Det är sannolikt att flera faktorer samspelar och att exponering för hormonstörande ämnen är en del.
Miljöpåverkan lättare att mäta
Tydligare samband mellan hormonstörande ämnen och negativa effekter har observerats i miljön. Djur har en mer begränsad livscykel och mindre "brus", så kopplingen mellan hormonstörande ämnen och negativa effekter blir tydligare. Det är även mindre komplicerat att verifiera effekter från miljön i laboratorium för en fisk, än för en människa.
I miljön har negativa effekter från hormonstörande ämnen dokumenterats genom bland annat förtunnade äggskal, beteendestörningar hos fåglar, skelettavvikelser, imposex (hangenitalier hos honor) i marina mollusker, feminisering och maskulinisering av fisk och störd reproduktionsförmåga hos reptiler.
Läs mer om hormonstörande ämnen på ECHAS webbplats Kemikalier i vardagen.
Det här är utfasningsämnen
Ämnen med dessa egenskaper bör inte användas överhuvudtaget.
- Cancerframkallande, kategori 1A och 1B
- Mutagena, kategori 1A och 1B
- Reproduktionsstörande, kategori 1A och 1B
- Persistenta, Bioackumulerande, Toxiska (PBT)
- Mycket persistenta, mycket bioackumulerande (vPvB)
- Hormonstörande
- Särskilt farliga metaller (kadmium, kvicksilver, bly och dess föreningar)
- Ozonnedbrytande
Här hittar du alla kemikalier som bör fasas ut
Dessa databaser hjälper dig att hitta Utfasningsämnen:
