Skip to main content
RISE logo
-

Phase-out substances that should be substituted

The Swedish Chemicals Agency has defined a number of substances as Phase-out substances, substances that all cause severe and permanent damage to environment and human health. Here you can learn what some common abbreviations stand for: PBT, CMR and SVHC substances.

Vad är PFAS?

PFAS är kortnamn för per- och polyfluorerade alkylsubstanser och de har också kallats fluorkarboner, högfluorerade ämnen och PFC. De första PFAS-ämnena började användas på 1950-talet, och idag finns minst 10 tusen unika industriframkallade ämnen som uppfyller definitionen att vara PFAS; organiska ämnen med minst en fullt fluorerad metylgrupp eller fullt fluorerad metylengrupp utan någon väte-, klor-, brom- eller jodatom fäst vid den. Det finns både polymera och icke-polymera PFAS- ämnen, från små molekyler till långa eller grenade kedjor. Fluor-kol-bindningen är extremt stark och gör PFAS-ämnen unikt stabila och svåra att bryta ner. De unika egenskaperna gör också att PFAS används i många produkter där man till exempel önskar en förmåga att stöta bort vatten, smuts och fett, bilda släta filmer eller tåla höga temperaturer eller korrosiva miljöer.

Varför är PFAS ett problem?

PFAS är en bred grupp vilket gör att egenskaperna skiljer sig åt, men flera har visat sig bioackumulera och många är mobila och transporteras långt med luft och vattenflöden. Detta i kombination med att PFAS inte bryts ner naturligt (eller åtminstone extremt långsamt och då till andra PFAS-ämnen) har lett till att PFAS idag finns i princip överallt, som i vår mat och dricksvatten, i djur och växter. Förhöjda nivåer av PFAS har uppmätts i många svenska kommuners dricksvatten.

Flera PFAS har också visat sig ha negativa hälsoeffekter. Till exempel är PFOA reproduktionsstörande och kan ge förhöjda kolesterolvärden och är misstänkt cancerframkallande, medan PFOS ger försämrat immunförsvar och kan ge ett försämrat svar på vaccination. En bred användning och spridning innebär därför en miljö- och hälsorisk.

Var används PFAS?

PFAS är, eller har åtminstone varit, vanligt förekommande i bland annat matförpackningar och fettresistent papper, filmformande produkter, ytbehandling och impregnering av kläder, möbeltyg och skor, non-stickbeläggningar i stekpannor, skidvalla, skönhetsprodukter, byggvaror, elektronik och brandskum. Om man ser till hela livscykeln för användningen kan utsläpp till miljön ske från alla steg, från produktion av PFAS-kemin och efterföljande produktionssteg, användning av varor och produkter som innehåller PFAS till förbränning eller deponering när produkterna har blivit till avfall. Endast ett fåtal PFAS ämnen är reglerade. Ett förslag till bred reglering behandlas just nu inom EU. 

Substitution av PFAS

Eftersom egenskaperna i många fall är unika kan det ta tid att hitta alternativ. En första utgångspunkt måste alltid vara att ifrågasätta hur viktig egenskapen är. Tips på möjliga alternativ finns till exempel hos POPFREE och ChemSec Marketplace. 

Mer om POPFREE 

Mer om ChemSec Marketplace och andra verktyg för att hitta alternativ

Substitutionsguiden steg 3: Leta alternativ

Find all substances to be phased out 

These databases help you find the phase-out substances classified PBT, CMR, SVHC (including endocrine disruptive): 

Nina Melander

Contact person

Nina Melander

Rådgivare Substitutionscentrum

+46 10 516 52 16

Read more about Nina

Contact Nina
CAPTCHA
This question is for testing whether or not you are a human visitor and to prevent automated spam submissions.

* Mandatory By submitting the form, RISE will process your personal data.