Steg 2. Identifiera oönskade ämnen i dina varor

2.1 Tolka information i dokument

Substitutionscentrums leverantörsintyg

I Steg 1 har du eventuellt kontaktat din leverantör med Substitutionscentrums leverantörsintyg eller fått information om kemikalieiinnehåll på annan väg. Ifall din leverantör har angett att de inte uppfyller lagkrav eller att varan innehåller ämnen från Kandidatlistan så tyder det på att varan innehåller oönskade ämnen.
Varan kan även innehålla kemikalier som inte är begränsade i lagstiftningen men som har oönskade egenskaper. För att undersöka om de ämnena är farliga kan du behöva använda dig av databaser.

Säkerhetsdatablad

En vara/material kan ha behandlats eller tillverkats med hjälp av en kemiska produkter tex. för att ge en önskvärd funktion som flamskydd eller ytbehandling. Företag som producerar kemikalier behöver ta fram ett Säkerhetsdatablad som innehåller information om den kemiska produkten och dess risker. Du kan använda SDS för att tyda information om kemikalieiinnehåll och faroklassificeringar under Avsnitt 2 och 3. Se Prevents läsanvisningar för säkerhetsdatablad här.

CAS-nummer

Det finns ett universellt numeriskt namngivningssystem för kemikalier som kallas CAS-nummer. CAS-nummer kan du antingen få direkt av en leverantör eller tyda från ett SDS. Syftet med CAS-nummer är att underlätta databassökningar tex, de databaser vi listar nedan som är relevanta för substitution. Ett exempel på CAS-nummer är 80-05-7 för ämnet bisfenol A.

Använd gärna vår Excel-mall som finns i stödmaterialet, för att sammanställa information från intyg och SDS.

Läs mer och hämta stödmaterialet här

2.2 Kartlägg hälso- och miljöfarliga egenskaper

Allting består av kemikalier och det är endast de med farliga egenskaper för människa och miljö som bör bytas ut. För att särskilja farliga ämnen mot icke-farliga så kan du använda dig av information om faroklassificeringar, även kallade H-angivelser. Läs mer om ämnen som ska substitueras här.
Lyckligtvis finns det bra databaser och verktyg som du kan använda för att förstå om ett ämne bör fasas ut eller inte. Du kan exempelvis söka efter ämnen som redan är förbjudna, kräver tillstånd, finns på Kandidatförteckning enligt REACH eller har särskilt skadliga egenskaper.

Verktyg för att identifiera oönskade ämnen

1. ECHA Databasen för klassificering och märkningsregistret: Databasen innehåller information om klassificering och märkning för anmälda och registrerade ämnen på EU:s marknad. Informationen har lämnats av kemikalietillverkare och importörer. Databasen innehåller även information om harmoniserade faroklassificeringar, företags egenklassificeringar, statusi i REACH eller om ämnet utreds för att vara särskilt farligt.
    
2. PRIO-ett verktyg för substitution: Ett webbverktyg från Kemikalieinspektionen som hjälper dig med att prioritera ämnen för substitution utifrån två kategorier: Utfasningsämnen (ska utfasas i största möjliga mån) och prioriterade riskminskningsämnen (ska utfasas efter en riskbedömning är genomförd). Läs mer om begreppen här.
    
3. SIN-List: SIN står för "Substitute It Now" och är en databas med över 900 kemikalier som med sannolikhet kan bli begränsade eller förbjudna i framtiden. Databasen är utvecklad av det internationella oberoende kemikaliesekretariatet Chemsec för att hjälpa företag att ställa kemikaliekrav som är striktare än lagstiftningen.
    
4. List I, Substances identified as endocrine disruptors at EU level: Lista med ämnen som har utretts och identifierats som hormonstörande på EU-nivå.
    
5. List of Lists: Pharos, SUBSPORTplus  & Material Wise är verktyg som screenar flera databaser och globala restriktionslistor samtidigt i en sökning. Med hjälp av verktygen kan du snabbt få en idé om ett ämne eventuellt har särskilt farliga egenskaper.

Databaser för att identifiera PFAS-ämnen 

• OECD Portal on Per and Poly fluorinated chemicals: På OECDs portal kan du ladda ner en databas över +4700 kända PFAS-ämnen.

Fler databaser och listor:

• OECDs eChemPortal: Databas som samlar information om kemiska faror och risker från statliga program över hela världen. 
• Tyska Naturvårdsverket, Umwelt Bundesamt UBA, har som målsättningen att skydda dricksvattentäkter. UBA har fastställt kriterier för ämnen som är Persistenta, Mobila och Toxiska (PMT) och mycket Persistenta och mycket Mobila (vPvM). I en PDF listas 134 substanser som uppfyller eller misstänks uppfylla dessa kriterier. Observera att dessa kriterier är under diskussion och är inte harmoniserade inom EU. 
• Proposition 65: En förordning från Kalifornien i USA vars mål är att skydda dricksvattentäkter från farliga ämnen som kan orsaka cancer och reproduktionstoxicitet.

Tips! Kontakta Substitutionscentrum om du behöver hjälp med vilka databaser som är relevanta för just din substitutionsfråga.

2.3 Följ upp kemikaliekrav med labbtester

För att följa upp att din leverantör har gett dig rätt information kan du testa dina produkter för utvalda kemikalier. Kemisk analys av stickprover kan bli kostsamt så börja med att riskbedöma dina varor för att prioritera vad du ska testa.
Stickprov kan antingen tas ”slumpvis” eller genom att välja ut en särskilt prioriterad varugrupp, ett material eller en specifik leverantör.

Exempel på hur du kan prioritera stickprover

• Produkter med hög produktionsvolym, hög exponering eller som används av känslig grupp, tex barn.
• Material som vi vet kan innehålla särskilt farliga kemikalier tex. plast och textil.
• Leverantörer som är nya, undviker att svara på frågor eller inte klarat tidigare stickprov.
• Välj högprioriterade kemikalier och screena flera olika produktgrupper och leverantörer.

Tips! Kontakta Substitutionscentrum om du behöver hjälp att hitta lämpligt laboratorium för analys av din vara, material eller kemikalie.

Vidare till Steg 3. Inventera alternativ