Kontaktperson
Nina Melander
Rådgivare Substitutionscentrum
Kontakta NinaI Steg 2 tar du reda på vilka ämnen som är särskilt farliga med hjälp av lagstiftning och substitutionsverktyg. Det förutsätter att du har hämtat information om dina varor från leverantörerna, som beskrevs i Steg 1.
Efter att du har hämtat information om kemikalier i material och varor är det dags att bearbeta informationen och hitta eventuella farliga kemikalier. Därför är det användbart att förstå hur kemikalier identifieras och hur du kan söka efter dem i olika verktyg och databaser. Farligheten hos kemikalier bestäms utifrån standarder och kommuniceras genom vad som kallas klassificeringar som inkluderar farosymboler, farokoder och risk- och skyddsfraser som måste anges på förpackningen av hälsofarliga kemikalier. Vissa ämnen är däremot särskilt farliga och regleras i lagstiftning.
En europeisk lagstiftning som står för Registration, Evaluation, Authorization and Restriction of Chemicals. Syftet med REACH är att skydda hälsa och miljö genom att reglera användningen av kemikalier inom EU. Farliga ämnen regleras främst genom tre listor i Reach:
Kandidatförteckningen över särskilt farliga ämnen Bilaga XV är en lista över ämnen som har identifierats som särskilt farliga (substances of very high concern, SVHC). Dessa ämnen har egenskaper som kan medföra allvarliga och bestående effekter på människors hälsa och på miljön, och inkluderar till exempel ämnen som är cancerframkallande, mutagena, reproduktionstoxiska, hormonstörande eller som ansamlas i kroppen och naturen. När ett ämne läggs till på kandidatförteckningen, kan det leda till krav på tillstånd eller begränsningar för ämnets användning i framtiden.
Förteckningen över begränsningar Bilaga XVII innehåller begränsningar för vissa ämnen, vilket innebär att det är förbjudet att använda eller sälja dessa ämnen i EU. Denna lista inkluderar till exempel begränsningar på ämnen som är cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska, liksom begränsningar på vissa tungmetaller och bekämpningsmedel.
Tillståndsförteckningen bilaga XIV är en lista över ämnen som kräver tillstånd för att användas inom EU. Dessa ämnen har identifierats som särskilt farliga och har krävt en detaljerad riskbedömning för att fastställa deras säkerhet. Tillstånd krävs för att fortsätta använda eller sälja ämnet inom EU, och kan innehålla villkor för användning, gränsvärden och övervakning av exponeringen för ämnet.
Förordningen nnehåller regler för de ämnen som listas i den globala överenskommelsen Stockholmskonventionen och i det regionala POPs-protokollet under konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar (CLRTAP). Syftet med de båda konventionerna är att hindra spridningen av POPs-ämnen som inte bryts ned naturligt, ackumulerar i levande organismer och kan skada miljön och människors hälsa globalt.
Direktivet innehåller bestämmelser om omhändertagande och återvinning av avfall och riktlinjer för hur förpackningarna ska vara utformade men även tillåtna haltgränser för flera tungmetaller.
ECHA Databasen för klassificering och märkningsregistret: är en databas som innehåller information om klassificering och märkning av kemiska ämnen och eventuella regleringar eller förekomst på Reach-listor. Informationen om både anmälda och registrerade ämnen lämnas av tillverkare och importörer. Det finns även en förteckning över harmoniserade klassificeringar, vilket är beslutade klassificeringar och märkningar för ämnen av myndigheter inom EU. Informationen kan användas för att identifiera särskilt farliga ämnen som borde bytas ut.
Många kemikalier som används i varor och material kan skada miljön och människors hälsa. Nio av tio konsumenter i Sverige är oroade över just detta. Företag kan, och flera har redan börjat, införa frivilliga begränsningar för vilka kemikalier som får användas genom att arbeta med egna restriktionslistor. Det kan vara svårt att göra en egen lista från början, så nedan tipsar vi om 2 substitutionsverktyg som kan användas av alla. Att arbeta med kemikalier på ett ansvarsfullt sätt är inte bara viktigt för lagkraven, utan också för att skydda människors hälsa och miljön.
PRIO- ett verktyg för substitution: ett verktyg som kan användas för att arbeta proaktivt med att minska användandet av farliga kemiska ämnen i företag. PRIO innehåller bland annat en databas med över 10 000 exempel på farliga kemiska ämnen som är lämpliga att byta ut eller vidta riskminskade åtgärder för.
SIN-List: är en lista på särskilt farliga kemiska ämnen som har tagits fram av den icke-vinstdrivande miljöorganisationen Chemsec. Listan har som syfte att öka förutsägbarheten, påverka Reach-förordningen och uppmärksamma kemikalier som borde sättas upp på kandidatförteckningen i Reach. SIN-listan är en bra utgångspunkt för organisationer som vill identifiera särskilt farliga ämnen som ännu inte är reglerade men sannolikt blir det i framtiden.
List of Lists: Pharos (betal), SUBSPORTplus & Material Wise är verktyg som kan användas för att söka igenom många regulatoriska och frivilliga restriktionslistor på en gång. Listorna i SUBSPORTplus som utvecklades inom EU-projektet LIFE är indelad i 6 kategorier: internationella överenskommelser, EU-lagstiftning, nationell lagstiftning, NGO, branschorganisationer samt företagslistor.
PFAS (per- och polyfluorerade alkylsubstanser) är en grupp syntetiskt framställda kemikalier som har vatten-, fett- och smutsavstötande egenskaper. De har använts i många olika produkter sedan 1950-talet, inklusive i brandskum, för att impregnera kläder, i stekpannor, i kosmetika och hudvård. Det finns tusentals olika ämnen som ingår i PFAS-gruppen och finns idag i miljön och har förorenat dricksvattnet på flera ställen i Sverige och andra länder. Vissa PFAS-ämnen har hälso- och miljöskadliga effekter, och därför bör de fasas ut från användning. Kemikalieinspektionen har tillsammans med fyra andra myndigheter lämnat in förslag under 2023 om ett totalförbud av PFAS inom EU.
OECD Portal on Per and Poly fluorinated chemicals (PFCs) syftar till att underlätta informationsbytet om PFAS-ämnen. PFAS kan kategoriseras enligt OECD i två huvudkategorier, kortkedjiga och långkedjiga PFAS, med fler underkategorier. Du kan använda portalen för tt identifiera olika PFAS, deras användning och eventuella alternativ till dessa kemikalier i olika produkter. Verktygen SIN-listan och PRIO kan också användas för att identifiera PFAS-ämnen.
Om du på sikt önskar ställa högre frivilliga krav på dina leverantörer finns det offentliga och tillgängliga krav från andra organisationer som kan ge dig inspiration.
Kemisk analys är en vetenskaplig metod för att bestämma vilka ämnen som finns i en provtagning eller material och i vilken mängd. För att ta reda på om det finns farliga ämnen och eventuell mängd i varor och material, kan man därmed använda kemisk analys. Kemisk analys kan bli kostsamt och det är svårt att testa alla varor och material, därför är det bättre att använda sig av stickprov. Ett stickprov är ett urval ur en större grupp med avsikt att dra slutsatser om hela gruppen utifrån det mindre urvalet som analyseras. I det här fallet är det för att ta reda på om leverantören ger dig korrekt information om ett visst material eller vara.
Exempel på hur du kan prioritera stickprover: |
---|
Stora varugrupper med hög produktionsvolym |
Varor som används av känslig grupp tex. barn eller äldre med hög exponering |
Material som vi vet kan innehålla särskilt farliga kemikalier tex. plast och textil. |
Leverantörer som är nya, undviker att svara på frågor eller vars material eller varor tidigare har visat sig innehålla särskilt farliga ämnen. |