Steg 2. Hitta farliga ämnen

• CAS-nummer (Chemical Abstracts Service Number) är en unik identifierare för kemiska ämnen och substanser. CAS-numret används för att enkelt och entydigt kunna identifiera kemiska ämnen. Numret består av en siffersekvens som inte har någon inneboende betydelse utan fungerar som en unik identifierare för kemiska ämnen. CAS-nummer kan användas för att söka diverse verktyg för att ta reda på mer om ett ämne är farligt eller förekommer i lagstiftning.
• EG-nummer är en identifierare för kemiska ämnen som infördes inom EU som en del av REACH-förordningen. Numret består av en sifferkod och används för att enkelt identifiera kemiska ämnen inom EU. EG-numret används bland annat i säkerhetsdatablad.  
• En harmoniserad faroklassificering är en standardiserad klassificering av farliga kemikalier som används inom EU för att identifiera faror och risker för hälsa och miljö. Det ingår i ett system som fastställer en enhetlig klassificering av kemikalier baserat på deras farliga egenskaper, som till exempel giftighet, hudirritation, brandfarlighet eller explosionsrisk. Klassificeringen är harmoniserad eftersom den används och erkänns i alla EU-länder och säkerställer att farorna för kemikalier bedöms på samma sätt inom hela EU-området. Klassificeringen är en viktig del av säkerhetsarbetet för kemiska produkter, och kan också påverka regleringen av användningen av produkter som innehåller farliga kemikalier. 
  Ladda ned Kemikalieinspektionens plansch över alla klassificeringar och märkningar här.
• Särskilt farliga ämnen (SVHC-ämnen) står för "Substances of Very High Concern" och är kemiska ämnen som anses vara särskilt farliga för hälsan eller miljön. Detta kan vara ämnen som är cancerframkallande, mutagena (skadar DNA) eller reproduktionsstörande, eller ämnen som är långlivade och sprids i miljön (PBT-ämnen). SVHC-ämnen är reglerade under REACH-förordningen och kräver särskild uppmärksamhet och bör bytas ut i största möjliga utsträckning.  
• Säkerhetsdatablad är en dokumentation som innehåller information om en kemisk produkts farliga egenskaper, hur produkten ska hanteras, lagras och bortskaffas på ett säkert sätt. Säkerhetsdatabladet är till för att skydda människors hälsa och miljön. Det är lagkrav på att tillverkare och importörer ska upprätta och lämna ut säkerhetsdatablad för farliga kemiska produkter. Under avsnitt 2 i ett säkerhetdatablad finns information om fara för ett ämne eller blandningen och potentiella hälsoeffekter.
  Läs Prevents läsanvisningar för säkerhetsdatablad här

PRIO- ett verktyg för substitution: ett verktyg som kan användas för att arbeta proaktivt med att minska användandet av farliga kemiska ämnen i företag. PRIO innehåller bland annat en databas med över 10 000 exempel på farliga kemiska ämnen som är lämpliga att byta ut eller vidta riskminskade åtgärder för. 

SIN-List: är en lista på särskilt farliga kemiska ämnen som har tagits fram av den icke-vinstdrivande miljöorganisationen Chemsec. Listan har som syfte att öka förutsägbarheten, påverka Reach-förordningen och uppmärksamma kemikalier som borde sättas upp på kandidatförteckningen i Reach. SIN-listan är en bra utgångspunkt för organisationer som vill identifiera särskilt farliga ämnen som ännu inte är reglerade men sannolikt blir det i framtiden. 

List of Lists: Pharos (betal), SUBSPORTplus & Material Wise är verktyg som kan användas för att söka igenom många regulatoriska och frivilliga restriktionslistor på en gång. Listorna i SUBSPORTplus som utvecklades inom EU-projektet LIFE är indelad i 6 kategorier: internationella överenskommelser, EU-lagstiftning, nationell lagstiftning, NGO, branschorganisationer samt företagslistor. 

PFAS (per- och polyfluorerade alkylsubstanser) är en grupp syntetiskt framställda kemikalier som har vatten-, fett- och smutsavstötande egenskaper. De har använts i många olika produkter sedan 1950-talet, inklusive i brandskum, för att impregnera kläder, i stekpannor, i kosmetika och hudvård. Det finns tusentals olika ämnen som ingår i PFAS-gruppen och finns idag i miljön och har förorenat dricksvattnet på flera ställen i Sverige och andra länder. Vissa PFAS-ämnen har hälso- och miljöskadliga effekter, och därför bör de fasas ut från användning. Kemikalieinspektionen har tillsammans med fyra andra myndigheter lämnat in förslag under 2023 om ett totalförbud av PFAS inom EU.  

OECD Portal on Per and Poly fluorinated chemicals (PFCs) syftar till att underlätta informationsbytet om PFAS-ämnen. PFAS kan kategoriseras enligt OECD i två huvudkategorier, kortkedjiga och långkedjiga PFAS, med fler underkategorier. Du kan använda portalen för tt identifiera olika PFAS, deras användning och eventuella alternativ till dessa kemikalier i olika produkter. Verktygen SIN-listan och PRIO kan också användas för att identifiera PFAS-ämnen.

Om du på sikt önskar ställa högre frivilliga krav på dina leverantörer finns det offentliga och tillgängliga krav från andra organisationer som kan ge dig inspiration.

• Upphandlingsmyndigheten har grundläggande och avancerade kemikaliekrav för 100 produkter som är kategoriserade efter material.
• Miljömärkning Svanen har kriterier för många produktgrupper som inkluderar information om farliga kemikalier ur ett livscykelperspektiv. Bakgrundsdokumenten för varje produktgrupp ger information om vilka kemikalier som vanligtvis används vid produktion och vilken funktion de fyller.
• H&M Group  restriktionslista för flera produktgrupper som textilier, kosmetika, leksaker och möbler. 
• Möbelföretaget IKEAs restriktionslista.
• Thule Group restriktionslista. Thule är en svensk industrikoncern som utvecklar, tillverkar och säljer sport- och fritidsutrustning som takboxar, cykelhållare, lasthållare, vintersportutrustning, barnvagnsartiklar etc.