RISE: Testbäddar visar vägen till mer kemikaliesäkra båtbottenfärger

Genom att testa färger i miljöer som motsvarar Östersjön, Västkusten och Atlanten har forskare från RISE kunnat visa att samma produkt kan bete sig helt olika beroende på var den används. Resultaten öppnar för mer träffsäkra krav – och för att onödigt starka båtbottenfärger kan fasas ut. 
 
– Det har länge funnits en diskussion om att vissa produkter som säljs för Östersjön egentligen är utvecklade för helt andra förhållanden. De fungerar, men de kan vara starkare än nödvändigt, säger Emiliano Pinori, forskare på RISE och projektledare för studien. 

 
När verkligheten möter laboratoriet 
Studien genomfördes på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten och kombinerade fälttester i tre olika havsområden med kontrollerade laboratorieförsök. I RISE laboratorier i Borås skapades bassänger där forskarna kunde återskapa olika marina miljöer. Genom att justera salthalt och temperatur kunde forskarna i praktiken ta in “små hav” i laboratoriet. 
 
– Vi kunde återskapa förhållanden som liknar Östersjön eller Atlanten och sedan mäta hur mycket koppar och zink som faktiskt frigörs från färgerna. Det ger mycket mer relevanta värden än generella standardtester, säger Emiliano. 

 
En viktig insikt: läckagehastigheten avgör 
En central del av studien var att mäta läckagehastigheten – alltså hur mycket av ett ämne som faktiskt släpps ut från färgen över tid. Resultaten visade att läckagehastigheten ofta har större betydelse än hur hög halten av bekämpningsmedel är i själva färgen. 
 
– Det är inte bara vad färgen innehåller som spelar roll, utan hur snabbt ämnena frigörs. Det är den faktiska mängden som hamnar i vattnet som avgör miljöbelastningen. 
 
Salthalten visade sig ha stor betydelse för kopparläckage, medan temperaturen påverkade zink. Atlanten har en salthalt på omkring 3,1 procent – medan Östersjön ligger runt 0,6 procent. Skillnaden påverkar hur snabbt ämnen frigörs från färgen. 

– Det mest intressanta var hur tydligt sambandet var. En färg som är rimligt avvägd för Atlanten kan vara övereffektiv i Östersjön. 
 
Möjlighet att minska kemikalieanvändningen 
Just den insikten kan få stor betydelse för miljöarbetet. Om produkter testas i den miljö där de ska användas blir det möjligt att ställa mer träffsäkra krav. Det kan i sin tur minska utsläppen av biocider – utan att försämra skyddet mot påväxt. 
 
– I vissa fall hade det kunnat räcka med betydligt mindre mängd biocid för att uppnå samma effekt. Det handlar om att hitta en bättre balans mellan risk och nytta. 
 
För industrin kan mer platsanpassade krav också skapa tydligare spelregler. 
 
– Om en produkt är godkänd för ett specifikt havsområde vet både företag och användare att den är utvecklad för just de förhållandena. 
 
Testbäddar som driver förändring 
En viktig del i studien har varit RISE testbäddar, bland annat marina testmiljöer vid Kristineberg Center. Kombinationen av fältförsök och kvalitetssäkrade laboratorietester gjorde det möjligt att ta fram data som även kan användas i regulatoriska processer. 
 
– För att kunna påverka regelverk räcker det inte att ha en bra idé. Data måste vara kvalitetssäkrad och producerad på ett sätt som myndigheter kan använda i sina bedömningar, säger Emiliano. 
 
Det nära samarbetet med Kemikalieinspektionen gjorde att studien designades direkt för att vara relevant i riskbedömningar. 
 
På väg mot förändring i EU 
Resultaten används nu i diskussioner på EU-nivå om hur båtbottenfärger ska bedömas mer enhetligt. Ett möjligt steg är att tydligare koppla tester och godkännanden till de havsområden där produkterna ska användas. 
 
– Jag hoppas att studien kan bidra till mer geografiskt anpassade bedömningar. Det är ett naturligt sätt att minska belastningen på miljön utan att kompromissa med funktionen. 
 
För Substitutionscentrum vid RISE är projektet ett gott exempel på hur testbäddar, forskning och myndighetssamverkan tillsammans kan bidra till mer hållbara lösningar. 
 
– När forskning, industri och regelverk möts kan man skapa verklig förändring. Det är då resultaten får genomslag – inte bara i rapporter, utan i hur produkter faktiskt används.