Fallstudie om insekter som livsmedel och foder i Sverige

Studien bygger vidare på ett examensarbete genomfört inom ramen för FINEST, och undersöker den framväxande nischen för insektsbaserad mat och foder i Sverige, med fokus på hur företag utvecklar och förnyar sina affärsmodeller inom detta område.

Det som särskiljer denna studie är dess dubbla perspektiv: den kombinerar både företagsnivå och systemnivå för att utforska hur affärsmodeller utvecklas i ett bredare sociotekniskt sammanhang – det som i studien kallas för business model design space. Den centrala frågeställningen är hur företag inom insektssektorn uppfattar möjligheter i sin omgivning, och hur de svarar på dessa genom affärsmodellsinnovation.

Med hjälp av intervjuer med tio insektsbaserade företag i Sverige utvecklar författarna en typologi som beskriver fyra olika sätt att "seize opportunities" – alltså hur företag inte bara identifierar och agerar på möjligheter, utan också är med och formar det större system de verkar inom. Ramverket bidrar med värdefulla insikter om hur enskilda företag kan påverka hållbarhetsomställningar, särskilt i nya och växande nischer där regler, marknader och teknologier fortfarande är under utveckling.

Resultaten från denna forskning erbjuder värdefulla insikter för både forskare och praktiker som arbetar med affärsmodellsinnovation – särskilt inom framväxande nischer som alternativa proteiner.

För forskare introducerar studien ett nytt perspektiv på affärsmodells-innovation genom att koppla samman hur företag tolkar sitt affärsmodellutrymme (business model design space) med de strategier de väljer – oavsett om de försöker anpassa sig till befintliga system eller tänjer på gränserna för att förändra dem. Detta ger en mer nyanserad bild av den transformerande förmåga företag kan ha, vilket är särskilt relevant inom områden där innovation hänger nära samman med samhällelig och miljömässig förändring.

För entreprenörer, innovatörer och särskilt nystartade företag inom området alternativa proteiner, lyfter forskningen vikten av tolkning. Det handlar inte bara om att hitta rätt produkt eller marknad – utan också om hur företag förstår de större system de verkar inom, och hur medvetet de väljer att positionera sig i relation till dessa. Dessa val är varken självklara eller neutrala; de påverkar vilken typ av förändring ett företag kan bidra till.

I praktiken kan FINEST-nätverket ha stor nytta av dessa insikter i sitt strategiska beslutsfattande: Hur förstår vi de möjligheter som finns? Hur påverkar våra affärsmodellval – och påverkas av – de system vi är en del av? Och ytterst, hur kan vi använda affärsmodellsinnovation inte bara för att anpassa oss till förändring, utan för att aktivt driva den?

– Affärsmodellsinnovation sker inte i ett vakuum – det är en företagsdriven process som är djupt inbäddad i ett större sociotekniskt system, säger Linus Thomson. Den verkliga utmaningen, och möjligheten, ligger i hur företag navigerar i detta utrymme: genom att både systematiskt och intuitivt utforska dess begränsningar och möjligheter, och därefter utforma affärsmodeller som inte bara svarar på det rådande systemet, utan också är med och formar det.

Med utgångspunkt i resultaten från denna studie är nästa steg att bredda konceptet business model design space genom att lägga till en avgörande – men ofta förbisedd – dimension: den ekologiska. Hittills har mycket av fokus legat på de sociala och tekniska aspekterna av innovation, men vad händer om vi även inkluderar naturen i analysen?

– Tillsammans med kollegor inom FINEST utforskar vi denna fråga genom att studera framväxande företag inom biomassa och precisionsfermentering runt om i Europa. Dessa är unga företag i framkant av hållbar livsmedels- och foderproduktion. Vi vill förstå hur ekologiska faktorer påverkar – och påverkas av – affärsmodellsinnovation inom detta område.

Länk till publikationen →