Hoppa till huvudinnehåll
Search
Menu
Robin Meijer doktorand FINEST

Ny doktorand inom FINEST

11 februari 2022, 11:45

Robin Meijer, doktorand på Chalmers och inom FINEST, genomför nu en studie tillsammans med RISE, ICA och Hushållningssällskapet. Syftet är att skapa en bättre förståelse för hur olika aktörer inom livsmedelssystemet arbetar med innovation. Bakgrunden är att det behövs mer kunskap om hur olika aktörer både kan samverka och utveckla sina interna processer för att möjliggöra fler innovationer i livsmedelssystemet.

Välkommen till FINEST, Robin!

 

Vem är du?

Jag är utbildad Agroekolog och Trädgårdsingenjör vid Sveriges Lantbruks Universitet i Alnarp, där jag spenderat majoriteten av min tid från 2012 fram tills nu. Utöver mina år som student på Alnarp har jag också jobbat som verksamhetsledare inom universitetets innovationsstöd riktat mot studenter, samt arbetat som lärare. Den gemensamma nämnaren har alltid varit innovation och utveckling, ett spår jag nu fortsätter på i rollen som doktorand på Chalmers och inom FINEST.

Vad kommer du att göra i FINEST?

Inom vårt arbetspaket siktar vi på att skapa en bättre förståelse för hur olika aktörer inom livsmedelssystemet arbetar med innovation, hur de samverkar – när de samverkar. Och varför samverkan kopplat till innovation (och en hållbar omställning) verkar vara så svårt inom sektorn. Tillsammans med våra partners inom FINEST, bland annat RISE, ICA och Hushållningssällskapet försöker vi utforska dessa problemställningar, med utgångspunkt i det enskilda företaget. Vilka affärsmodeller och samverkansmodeller behövs?

Hur är projektet upplagt?

Projektet kommer jobba mycket med FINEST partnerföretag ICA som lanserat ett initiativ som heter Växa. Initiativet handlar dels om intern samverkan med olika delar inom ICA, och dels hur ICA samverkar med utomstående aktörer för att ställa om sitt arbete med innovation. Den första delen är ett pilotstudie som handlar om att skapa en bättre förståelse för möjligheterna och svårigheterna med den här typen av initiativ. Därefter får tiden utvisa exakt vilken riktning projektet tar. Just nu intervjuar vi ganska brett för att skapa en förståelse för vilka problem som finns i livsmedelskedjans olika delar. Parallellt med intervjuerna genomför vi också en litteraturstudie, som hittills verkar visa att området är ganska så obeforskat; och att våra frågeställningar är legitima. Det är tydligt att vi behöver mer kunskap om hur företagen arbetar med de här frågorna.

Hur kommer ni att nå ut till aktörerna i värdekedjan?

Vi har faktiskt inte kommit så långt i diskussionerna än då vi precis startat upp projektet, men det finns ett stort intresse för observationsbaserad forskning av olika slag; att studera hur olika aktörer samverkar i praktiken, eller att facilitera och studera utfallet i olika former av workshops, där diverse samverkansmodeller skulle kunna appliceras i praktiken.

Vilka saker tycker du är viktiga i projektet just nu?

En återkommande fråga är hur projektet också kan bidra till en omställning närmare primärproduktionen. Det pratas mycket idag om att vi behöver äta mer växtbaserat – och mycket av innovationerna som sker inom matsektorn handlar om detta idag. På lantbrukssidan handlar det mer om digitalisering, precisionsodling och liknande. Här tycker jag att det är intressant att också att titta på hur vi kan vi ställa om lantbruket på ekosystemnivå – ”nere på marken”. Innovationer på den här nivån ser väldigt annorlunda ut, och mekanismerna som kan möjliggöra innovation skiljer sig därmed troligen åt. Här misstänker vi att det krävs en annan typ av samverkan – då lantbruksföretagen i regel är mindre, och har en helt annan kapacitet att arbeta med innovation. Med min bakgrund som Agroekolog är jag intresserad av vilka möjligheter som finns att ställa om produktionen på nya sätt - vilken roll spelar resten av värdekedjan där? Detta är ett av flera spår som vi diskuterar, men kanske det som intresserar mig mest just nu.

Hur kommer ni jobba vidare med detta?

I grund och botten handlar det om att förstå varför samverkan med koppling till innovation sker, eller inte sker. Vilka mekanismer påverkar dessa processer? Vilka barriärer existerar? Detta hoppas vi får svar på genom djuplodande intervjuer och observationer. Under vår pilot börjar vi med att utforska den här typen av utmaningar inom handeln, med vissa utsvävningar för att förstå problemen i hela sektorn. Längre fram är tanken att vi ska fokusera mer på förädlingsledet, och slutligen primärproduktionen, så vi täcker in hela värdekedjan från jord till bord. Det är väldigt explorativt och vi har massa tankar om hur vi kan jobba oss bakåt, men vi får se hur vi går vidare efter piloten.

Hur länge kommer projektet att pågå?

Vi har fyra år på oss inom FINEST att få svar på våra inledande frågor men vi hoppas ju så klart att centrumet kommer finnas kvar längre än så då dessa frågor är så centralt kopplade till omställningen av livsmedelssystemet. Det krävs mer forskning för att vi ska kunna förstå hur vi kan ställa om på bästa sätt, på alla nivåer egentligen.

Vad ser du för spännande innovationer framför dig?

Det finns mycket, från växtbaserade proteiner till svampbaserade diton. Med rötter på SLU tänker jag naturligtvis mycket på lantbruket, och här framstår trädjordbruk – Agroforestry, som en jättespännande innovation. Konceptet handlar i princip om att producera vedartade växter i kombination med vanligt jordbruk. Det är inte ett helt nytt område, vi har haft den här typen av odling i Sverige tidigare, och fragment av den finns kvar. Men mycket har rationaliserats bort, kanske något förhastat.

Om vi tar ett exempel så odlar vi redan mycket äpplen i Sverige men det skulle kunna vara möjligt att odla även hassel, kastanjer och valnötter. Det finns så klart fler exempel på lämpliga grödor, till exempel havtorn, som är supernyttiga, men också bra för jorden, då de tillsammans med bakterier i jorden kan fixera kväve.

På något sätt vore det intressant om vi kunde hitta ett spår som får symbolisera den här typen av innovation, och eventuellt utforska en implementering. Men det finns andra kontexter att studera också, däribland hur olika aktörer försöker arbeta med innovation kopplat till baljväxter eller mykoproteiner.

Är intresset för den här typen av odling stort idag?

Agroforestry är på frammarch, men att ställa om från en traditionell produktion kan upplevas riskfyllt, särskilt eftersom det saknas stödsystem av olika slag. Vad händer om skörden uteblir? Utöver det saknas stora delar av värdekedjan för den här typen av produkter.

När kan vi förvänta oss att se ett första resultat från projektet?

Som det ser ut kommer vi kanske kunna publicera ett första resultat till hösten eller vintern. Men innan dess har vi en hel del att göra.

Petra Forsblad

Petra Forsblad

Projektkommunikatör

+46 70 391 50 05

Läs mer om Petra

Kontakta Petra
CAPTCHA

* Obligatoriskt Genom att skicka in formuläret behandlar RISE dina personuppgifter.

2024-07-09

2024-07-08

2024-06-19

2024-06-03

2024-06-03

2024-06-03

2024-05-20

2024-05-14

2024-04-22

2024-04-17

2024-04-15

2024-03-18

2024-03-12

2024-03-12

2024-03-05

2024-03-04

2024-03-04

2024-02-28

2024-02-14

2024-01-24

2024-01-17

2023-12-04

2023-11-30

2023-11-14

2023-11-10

2023-11-03

2023-09-26

2023-09-26

2023-09-25

2023-09-06

2023-07-04

2023-07-03

2023-06-22

2023-05-26

2023-03-07

2023-02-28

2022-12-01

2022-12-01

2022-09-13

2022-09-06

2022-09-06

2022-08-31

2022-07-07

2022-07-04

2022-06-20

2022-05-31

2022-05-27

2022-05-27

2022-05-05

2022-03-21

2022-02-11

2022-02-11

2022-02-07

2022-02-07

2022-02-07

2022-02-07

2022-02-07

2022-02-04

2022-02-04

2022-02-04

2022-02-04

2022-02-04

2022-02-04

2022-02-04

2022-02-04

2022-02-04

2022-02-04