Videomöten i telefonen ökar tillgängligheten i primärvården

Primärvården inom Region Jönköpings län har precis som de flesta andra landstings/regioners primärvård genomgått stora förändringar de senaste åren. Införandet av vårdvalet har ställt nya krav och tillsammans med bl.a. den ekonomiska utvecklingen drivit fram stora omarbetningar av organisation och arbetssätt.

”Vi har gått igenom ett stålbad och en verklighetsanpassning”, säger Ulf Österstad på Bra Liv, den del av primärvården som drivs i regionens egen regi.

Förändringskraven, framförallt när det gäller tillgängligheten inom primärvården, fortsätter. Precis som i de flesta andra landsting och regioner ser man att sjukhusens akutmottagningar får ta emot allt fler besökare som egentligen borde vända sig till primärvården och i Region Jönköpings län ligger man dessutom relativt sett högt i kostnaderna för den sjukhusdrivna vården.

Vårdcentralerna Bra Liv analyserade sommaren 2015 situationen och såg framförallt två sätt att öka tillgängligheten inom primärvården.

Det första alternativet var att försöka öppna s.k. smarta filialer där man kan samutnyttja lokaler med t.ex. apotek eller butiker som finns i köpcentrum och andra platser där människor rör sig i sin vardag. Enklare lokaler, mindre bemanning, gemensamt resursutnyttjande och användande av digital teknik för att förenkla. Exempel finns bl.a. från Västra Götalandsregionen.

Det andra alternativet var att satsa på en digital vårdcentral där patienterna enkelt och snabbt vid lättare besvär kan få tid till ett möte med en läkare via video. En tjänst som kan användas av alla som har tillgång till en modern mobiltelefon eller surfplatta och som inte medför långa resor och väntetid.

Vårdcentralerna Bra Liv valde att initialt satsa på det andra alternativet, den digitala vårdcentralen. Huvudorsakerna var framförallt att en digital vårdcentral kan startas utan större kostnader och utan en längre startsträcka för planering och uppbyggnad. Lösningen har en stor skalbarhet och ger betydligt mindre risker än de stora investeringar som kan krävas för att bygga upp smarta filialer.

Vårdcentralerna Bra Liv:s första strategi var en trestegsmodell:

Hitta en lösning som redan finns, är beprövad och kräver minsta möjliga förändring. Fokusera i stället på att få allt runtomkring med läkarbemanning, medicinhantering och liknande att fungera.
Slipa till lösningen under tiden den är i drift och få den som man vill.
Se till att lösningen blir en integrerad del av verksamheten på alla vårdcentraler.

Bra Liv undersökte de alternativ som finns på marknaden och fastnade till slut för KRY från Webbhälsa AB, en lösning som redan hade haft nästan tusen konsultationer och som kunde införas snabbt. Lanseringen skedde i december 2015.  Satsningen var den första i landet där en liknande tjänst etablerats som en del i den vanliga primärvården.
Bra Liv hade hela tiden som mål att tjänsten skulle marknadsföras under eget varumärke och bytte
ett år senare  ut KRY mot Visibicare, en så kallade white label-plattform.
Användarna laddar ner appen från någon av app-portalerna och använder sedan sitt BankID eller Mobilt BankID  för att legitimera sig och komma in i systemet. Användaren kan lätt se tillgängliga läkartider, boka en tid som passar och sedan genomföra videomötet vart man än befinner sig.

Tjänsten kan användas för alla symptom och besvär som inte kräver en fysisk undersökning eller provtagning för att kunna ställa diagnos. En speciell symptomlista finns framtagen för att hjälpa användarna att värdera om den digitala tjänsten är lämplig eller om de bör vända sig till den vanliga primärvården.

Videomötet varar i femton minuter, vilket motsvarar standarden på ett vanligt läkarbesök inom primärvården, och kostar lika mycket i patientavgift som ett vanligt läkarbesök.

Läkarna som användarna träffar i sina videomöten är läkare som normalt arbetar på de traditionella vårdcentralerna i Bra Liv och har alla en gedigen primärvårdsbakgrund.

Satsningen på Bra Liv nära är en nystartad verksamhet och det är svårt att jämföra de ekonomiska kostnaderna.

Vårdcentralerna Bra Liv hade som målsättning av lösningen skall vara strategiskt etablerad inom ett halvår och att den skall nå ekonomisk balans inom ett år.

De egna arbetsinsatserna genomförs idag med personal som också är verksamma i den vanliga primärvården och bedrivs i befintliga lokaler som även används till annan verksamhet.

Vårdcentralen Bra Liv beslutade sig för att genomföra satsningen i oktober 2015 och redan den 1 december samma år öppnades Bra Liv nära för regionens patienter.

Man började försiktigt och endast fem vårdgivare engagerades i att ge videomöten.
När avtalet löpte ut 1:a december 2017 bytte man leverantör för att kunna gå ut i reklam under eget varumärke för denna tjänst.

Satsningen på den digitala vårdcentralen ger regionens användare bättre möjligheter att få läkarhjälp och tillgång till vård på villkor som passar användaren. Man kan själv enkelt hitta en tid som passar och slipper lägga tid på att ta sig till och från vårdcentralen. Man behöver inte vänta på hjälp och slipper den infektionsrisk som alltid finns vid besök på sjukvårdsinrättningar.

För personalen och primvärdsverksamheten ökar Bra Liv nära tillgängligheten utan att man behöver tillföra stora personella eller ekonomiska resurser. Målsättningen är att personalen ska få bättre möjligheter att prioritera patienter som verkligen behöver provtagningar eller fysiska undersökningar. En ökad upplevd tillgänglighet gör patienterna tryggare och skulle kunna minska andelen ”onödiga besök”. Satsningen bidrar till att utjämna resurserna i den egna organisationen samtidigt som den enkelt kan utvecklas och byggas ut.

För samhället bidrar satsningen till att tid som tidigare lades på resor eller i väntsalar nu kan användas av medborgarna i sitt arbetsliv eller i skolan. Digitala lösningar är miljövänliga och bidrar till att förbättra ett effektivt utnyttjande av skattefinansierad verksamhet.

Om man jämför med telefonsamtal, vad är den stora skillnaden mot videosamtal?
– Skillnaden är inte så stor. Video är överskattat. Men för vissa saker – som hudåkommor, oroliga föräldrar med småbarn, till exempel, underlättar video, jämfört med telefon, att göra en bedömning om man ska behöva komma personligen till en vårdcentral eller inte, säger Ulf Österstad.
Digitala möten innebär också ökad tillgänglighet på tider som kan passa både vårdtagare och vårdgivare bättre än vårdcentralens öppettider. Videomötena bidrar till att minska flaskhalsar, samtidigt de är ytterligare ett alternativ mot breddad service och ökad tillgänglighet.

Den stora vinsten är att patienterna görs mera delaktiga och gör mera själva. Video är en bra pusselbit men räcker inte ensamt och kommer sannolikt minska i betydelse till förmån för asynkrona tjänster.

Tänk stegvis: Allting ändrar sig så snabbt. Ha en bra tanke om vart ni vill komma och ett första steg som det blir verklighet av. Ha gärna ett tydligt nästa steg förberett som ni jobbar på. Justera sedan nästa steg och det strategiska målet åtminstone var tredje månad.
Viktigt att ersätta de digitala tjänsterna i början för att inte bromsa utvecklingen, samtidigt som man behöver vara snabb att justera.
Krångla inte till det kring säkerhetsfrågorna. Molnlösningar används till exempel av bankerna. Likaså Bankid.
Blanda inte ihop rollerna som utförare och som beställare. Det är upp till utföraren att hitta bästa lösningen annars riskerar man att bromsa utvecklingen. Strävan efter det stora integrerade systemet kan mycket väl leda åt motsatt håll.
Ha fullt fokus på patientens användande. Vill ingen använda det kommer det att dö ut.

Tänk stegvis: Börja med en lösning som redan finns och fokusera på hur man löser allt runtom som bemanning och medicinska frågor. I nästa steg slipar ni sedan till lösningen för att få den som ni vill och i det tredje steget blir den en integrerad del hos alla vårdcentraler.
Viktigt för den långsiktiga ekonomin att avgiftsmässigt jämställa ett videobesök med ett vanligt läkarbesök.
Krångla inte till det kring säkerhetsfrågorna. CE-märkta lösningar är tillförlitliga.
Blanda inte ihop rollerna som utförare och som beställare. Det är upp till utföraren att hitta bästa lösningen annars riskerar man att bromsa utvecklingen.