Musikdocka tände livsgnista hos demenssjuka

Det kan vara svårt för såväl personal som anhöriga att nå fram till de som lider av demens. Sjukdomen isolerar eftersom de lidande har svårt att uttrycka sig när minnet av både språk och tal sviker. Det är ofta en frustrerande situation där de dementa också lider av en eller flera sjukdomssymptom som exempelvis depression, ångest, ätstörningar, apati och rastlöshet som ytterligare försvårar för dem och påverkar deras välbefinnande. Musik och taktila objekt har länge använts inom vården som terapihjälpmedel och har visat sig ha en positiv inverkan. De har dock sällan provats i kombination med varandra som en enda behandlingsinsats.

– Vi kände att vi ville prova det för att se vad det kunde ge, och gärna i ett sammanhang där man kunde utnyttja ny teknik, berättar Ingrid Grange, beslutsfattare inom socialtjänsten på Härryda kommun och som i samverkan med entreprenören och dockmakaren Ulf Wahlström kom på idén att ta fram musikdockan.

– En docka är så lätt för dem att knyta an till och hålla i, samtidigt som den kan väcka känslor till liv. Samma sak med musik som de känner igen och som kan hjälpa dem att väcka minnen de har.

Förutom att musik och taktil stimulans kan vara lugnande och trygghetsingivande, har forskning visat på att det kan aktivera strukturer i hjärnan som i vissa fall till och med kan fördröja utvecklingen av demens.

– Hjärnan hittar tillbaka till vissa kanaler och det får en att må gott. Det skapar en trygghet och ger en bättre livskvalitet, förklarar Ingrid Grange.

Målsättningen med dockan var helt enkelt att skapa en god situation för dementa. Man ville hjälpa dem att sätta guldkant på vardagen.

– Men aldrig hade vi trott att vi skulle få så fantastiska resultat av en sådan här enkel liten pryl!

Projektet med musikdockan – en tygdocka med en Bluetooth-funktion insydd i magen – växte fram och man bestämde sig för att göra en fallstudie om dess inverkan. Under två månader lät man 10 dementa kvinnor på två äldreboenden i Härryda kommun använda sig av varsin docka dagligen.

Innan projektet satte igång var man i kontakt med familj och anhöriga för att förhöra sig om deltagarnas förhållande till musik och vad de haft för musikpreferenser som friska. Tre till fem individuellt anpassade låtar valdes därefter ut för varje enskild person, där musiken streamades till dockans Bluetooth-funktion från ett Spotify-konto.

– Det var alltifrån hårdrock till barnsång, Cornelis till Anita Lindblom. Vi trodde väl från början att det mest skulle handla om barnsång, men icke, berättar Ingrid Grange. Responsen var mer eller mindre omedelbar.

Som en del av studien mätte man dels deltagarnas Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens (BPSD), men också deras välmående med hjälp av en välmåendeskala med fem sinnesstämningslägen, från ”djupt olycklig” till ”mycket glad”. Deltagarnas BPSD mättes vid sammanlagt tre tillfällen, medan deras välmående mättes dagligen. Efter två månader kunde man konstatera att gruppens BPSD hade sänkts med 70 procent, och deras välbefinnande hade förbättrats markant. Av 181 dokumenterade mätningar resulterade 154 stycken, eller 83 procent, i ett bättre välbefinnande. Medicinintaget ändrades inte under testperioden.

Nyheten om musikdockan och dess positiva inverkan började sedan sprida sig i regionen och väckte nyfikenhet även inom andra verksamheter. Susanne Landhage, Enhetschef på Vegahusen i Göteborg, hörde talas om den lyckade fallstudien i Härryda och beslöt sig för att också införskaffa en docka på prov.

– Vi hade haft robotkatter innan, men vi tyckte den här extra dimensionen med musik verkade intressant, säger hon. Susanne Landhage minns särskilt en dam av baltiskt ursprung och som uttryckslöst brukade gå fram och tillbaka, framåtlutad och ihopsjunken, utan att prata. Personalen gav henne dockan och streamade baltisk folkmusik till den.

– Och då händer det. Hon börjar sjunga och nästan dansa!, berättar hon.

Resultaten kan jämföras med de från kontrollgruppen där de medverkandes BPSD-värden försämrades under samma period.

Utöver den direkta och dokumenterade positiva inverkan som dockorna haft på brukarnas individuella välbefinnande, vittnar både Ingrid Grange och Susanne Landhage om hur nyttoeffekterna spillt över även på verksamheterna i stort, samt gjort det lättare för anhöriga att kommunicera med sina dementa familjemedlemmar. Som exempel berättar Ingrid Grange om hur dockorna (totalt 15 stycken i Härryda kommun) var utspridda lite överallt på de två verksamheterna och hur en gravt dement man helt plötsligt frågade en annan inneboende: ”Är det dina ’ongar’ som ligger i soffan?”

– De blir ett redskap för interaktion de boende emellan, ett socialt hjälpmedel där de pratar mer med varandra, säger hon och tillägger att det blivit en lugnare och gladare stämning på verksamheterna rent generellt. Dockorna har även underlättat för personalen då dockorna inger en sorts trygghet och därför gör brukarna lugna och mer självständiga.

– Om personalen behöver ställa sig och diska till exempel, säger hon. För anhöriga har de också visat sig vara till hjälp.

– Man har något att prata om, till exempel om hur dockan är klädd eller så, och så kan man ju kommunicera via dockan om man vill. Ingrid Grange säger att responsen från anhöriga har varit otroligt positiv.

För två år sedan gjordes en fallbeskrivning av  musikdockan, Music Doll®, som spelar personligt anpassad musik till äldre som lider av Alzheimer och andra demenssjukdomar. Fallbeskrivningen var inspirerad av en studie genomförd i Härryda kommun på två särskilda boenden för demens. Studien visade på en sänkning av den deltagande gruppens Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens (BPSD) skattat via ett Neuro Psykiatriskt Index (NPI) med så mycket som 70%.

Den dagliga livskvaliteten förhöjdes påtagligt hos brukarna, så inte bara de siffermässiga värdena förbättrades utan även själva välbefinnandet.

Att implementera positiva resultat från studier i en tidspressad och ofta underbemannad verklighet på ett demensboende kan många gånger vara en utmaning. Därför har vi nu följt upp hur musikdockan har kommit till användning på olika boenden samt även försökt få verifierat om brukarna upplever  en förbättrad livskvalitet i vardagen när Music Doll® används.

LÖSNING & FUNKTION

Dockan är stor, mjuk och handsydd med en inbyggd musikenhet som styrs via  Bluetoothfunktion från en smartphone. I telefonen eller paddan finns nedladdat individuella spellistor för de utvalda brukare som man bedömt kan få glädje av dockan. Musiken tas ned från tillgänglig musiktjänst och är avsedd att spelas upp på individuell basis. Val av favoritmusik kan göras från livsberättelser, kontaktperson, anhöriga eller brukaren själv. 2–3 låtar är ofta tillräckligt för varje enskild individ.

Musikdockan är anpassad till att verkligen på ett boende, så kunna gosas och kelas med, då den är tvättbar i 60°C.

Instruktionsfilm för bakgrund, val av brukare samt teknisk hantering: är inspelad på Apelrosens Äldreboende i Malmö: https://www.youtube.com/watch?v=Nxmk9dvm-jU&t=35s.                   Videon belyser vid sidan av själva  hanteringen, att kombinationen individuell musik och mjuk beröring är ”gränslös”. Det vill säga att vad Music Doll® erbjuder går över både könsgränser och språkgränser. Den fungerar både för män och kvinnor. Nationell bakgrund eller språktillhörighet har ingen betydelse. Vi reagerar alla positivt på både musik vi känner igen och mjuk beröring. Ett vänligt ansikte med stora ögon inbjuder dessutom till direkt fysisk kontakt. Dockans tyngd inger också en känsla av verklighet.

Minns Du sommarens njutbara högtidsstunder?

Sluter man ögonen och tänker tillbaka på dessa stunder, så händer något inombords. Vi ser bilden av sol, vågor och färgglada blommor samt kanske även en fladdrande fjäril som far förbi. De flesta av oss känner då en glädje, men minnet framkallar framförallt en sinnesstämning av ögonblicklig lycka.

Ny forskning visar att känslor inte behöver minnesförmåga, men att sinnesstämning kan återskapas, trots att minnet av det som skapade känslan har utplånats.

Våra demensdrabbade har förlorat flera förmågor att uppleva och inte minst KOMMUNICERA vardagens naturliga skeenden, vilket ofta resulterar i oro, agitation, aggressivitet med flera andra frustrationsbeteenden och på sikt även depression.

Däremot finns förmågan att uppleva livskvalitet och ro inombords fortfarande bevarad.

Det är här som Music Doll® kan komma till god användning genom att via brukarens favoritmusik återuppväcka positiva minnen, bryta negativt beteendemönster relaterade till demens och därmed ge en stunds njutning i vardagen.

Målet med vården för de med diagnos medelsvår till svår demens är att maximera välbefinnandet och på så sätt förbättra dagliga livskvaliteten.

Music Doll® har ju påvisat just den effekten i studien från Härryda, att livskvaliteten påverkas i positiv riktning vid användning, så frågan är om denna effekt också fås vid praktisk användning ute på boendena?

Effekter och praktisk användning ute i kommunerna.

Många kommuner och privata vårdgivare har idag införlivat Music Doll® i dagliga verksamheten. Länken till Instruktionsvideon ovan används ofta vid uppstarten men instruktion på plats kan erbjudas av företaget Music Doll Sweden utan kostnad och den möjligheter utnyttjas flitigt av boenden som vill komma igång så smidigt som möjligt.

Som ofta vid uppstart av nya tekniska hjälpmedel, kan det finnas viss tröghet innan användningsrutiner fallit på plats. Men det finns nu väldigt bra erfarenheter att överföra från boenden som redan har arbetat  och skaffat sig rutiner med Music Doll®.

De flesta boenden är bekanta med BPSD kvalitetsuppföljningssystem och utvärderar fortlöpande sina hyresgästers välmående och demensutveckling i relation till insatta åtgärder och olika hjälpmedel. Det är då både glädjande och slående hur Music Doll® kunnat påverka det dagliga välbefinnandet och även, som i studien från Härryda, kunnat sänka de skattade parametrarna i BPSD.

Ord och siffror i all ära, men ansvariga vårdgivares berättelser samt brukarna egna reaktioner är de mest talande bevisen för hur ett hjälpmedel som Music Doll® till exempel kan påverka vardagen både för brukare och ansvarig personal.

Den video som länkas till här, är inspelad av fotograf Stefan Hellström på tre olika äldreboenden i Aneby, Olofström samt Mullsjö. Medgivande från anhöriga har inhämtats, då de ansett det viktigt att information om nyttan och glädjen av Music Doll® kan spridas.

Docent Christine Gustavsson, Mälardalens Högskola ger i video den vetenskapliga bakgrunden till varför favoritmusik í kombination med mjuk beröring bidrar till de positiva effekter som är viktiga för de som har en demenssjukdom.

https://www.youtube.com/watch?v=D0dirxL8RFo&t=34s

Under ledning av Christine Gustavsson pågår för närvarande ytterligare undersökningar vid Mälardalens Högskola med Musik Doll® inom LSS området.

Två praktiska råd har framkommit vid intervjuer på boenden som använder Music Doll®.

1. Utse på varje avdelning en ”tekniskt ansvarig” för nedladdning av musik och eventuella  andra tekniska frågor. Då behöver ingen som inte är van att hantera en modern telefon eller padda bekymra sig om tekniken utan bara fokusera på att spela upp musiken för brukaren.
2. För varje brukare som är utvald att ha en Music Doll®, lägg in detta i Genomförande planen

Det är glädjande att ta del av positiva, praktiska erfarenheter av ett nytt tekniskt hjälpmedel som Music Doll® efter att fallbeskrivningar med siffror och initiala omdömen erhållits.

Praktiska verkligheten överensstämmer annars inte alltid med goda lovande siffror från initiala studier.

Vi kommer också framöver följa upp de pågående studierna med Music Doll® inom LSS området.