Elektronisk dosett gav åtta gånger pengarna tillbaka

Publicerad forskning och många vittnesmål från personal inom vård och omsorg visar att personer med minnesförlust och/eller nedsatt kognitiv förmåga har svårt att hantera sin egen medicinering, särskilt när olika mediciner ska tas på olika tidpunkter under en dag. Det finns även andra skäl till att personer inte sköter sin medicinhantering, som t ex rent slarv. Olika studier såväl i England som Sverige rapporterar en följsamhet i medicineringen på endast ca 50 %. Det innebär att samhället har en stor kostnad för mediciner som aldrig tas och heller aldrig ger avsedd effekt på hälsotillståndet.

I Storbritannien beräknas kostnaden bara för själva medicinen som aldrig intas till motsvarande ca 1,5 miljarder kronor per år, till detta kommer förstås konsekvenser av utebliven medicinsk effekt.

På marknaden finns flera typer och fabrikat av elektroniska dosetter. De kännetecknas av att de matar fram rätt kombination av piller vid rätt tidpunkt samt uppmärksammar användaren på detta med ljud och/eller ljussignal. Vissa modeller kan även avge ett larm via telenätet eller internet om medicinen inte tas. Larmen kan då styras både till vård-/omsorgspersonal och anhöriga i en kedja.

Den brittiska regionen West Midlands genomförde 2010-2011 studier av omfattande försöksanvändning av en elektronisk dosett (Careousel från det svenska företaget Pharmacell, en produkt som i Storbritannien är känd under namnet PivoTell). Totalt involverade studien 500 enheter och ca 380 patienter/användare i sju av regionens grevskap, under en period av sex månader. 

West Midlands är en region i västra delen av södra England, med städer som Birmingham, Coventry och Wolverhampton. Det är ett utpräglat storstadsområde med totalt ca 2.6 miljoner invånare. Ca 1 miljon av dessa bor i grevskapet Staffordshire med Stoke On Trent som största stad. Från Staffordshire deltog 72 invånare i studien. Då studien föll mycket väl ut finns där idag ca 400 användare av den elektroniska dosetten. Samtidigt har man stimulerat invånare och anhöriga att köpa dosetten på konsumentmarknaden för eget bruk. Studien utgick dock ifrån att dosetten tillhandahålls av vård- eller omsorgsgivaren, som också står för kostnaden, och att apotek rutinmässigt fyller den med specifikt innehåll för varje individ.

Det har gjorts en omfattande ekonomisk utvärdering av användningen i olika perspektiv. Sammanfattningsvis konstaterades, för pilotstudien på 6 månader:

Besparing genom minskade sjukhusinläggningar: 151 000 GBP (ca 1,8 MSEK)
Besparing genom minskade hemtjänstbesök: 107 000 GBP (ca 1,3 MSEK)
Total besparingsfördelning: 48 % omsorg / 52 % sjukvård
Total återbetalning (ROI): 8,5 gånger pengarna
Andel medicin som inte intogs: 2,9 %
Total kostnadsbesparing: 709 000 GBP (ca 8,6 MSEK)

Av alla som deltog i studien var det 43 som hade lagts in på sjukhus någon gång under det halvår som föregick studien, på grund av följsamhetsrelaterade problem med medicineringen. Under studien var det endast fyra av dessa som lades in av detta skäl.

74 av deltagarna hade under halvåret som föregick studien varit föremål för dagliga enbart medicingivande hemtjänstbesök. Majoriteten av dessa besök behövde aldrig genomföras under studien. 

Jim Ellam, som är ”assistive technology lead” vid Staffordshire County Council säger att besparingarna i Staffordshire under studien faktiskt var något högre än i West Midlands generellt, med en ROI (”return on investment”) på 11,5 gånger pengarna. Detta kan ha att göra med att man har en högre andel äldre än i övriga regionen.

Denna fallstudie utgår primärt från den omfattande pilotstudien, men redan under denna etablerade man en organisation och rutiner som efter endast smärre ändringar fungerar även nu när användningen är rutinmässig och i full skala.

Tidigt insåg man att nyttoeffekterna med de elektroniska dosetterna finns såväl inom omsorgen som inom hälso- och sjukvården, som i England liksom i Sverige har olika huvudmän. Man enades därför om att dela kostnaden för studien. Det visade sig senare efter den omfattande utvärderingen att nyttan i ekonomiska termer fördelade sig mycket jämnt mellan aktörerna (48% omsorg, 52 % sjukvård).

Den rutin som nu har etablerats innebär att apotekstekniker betalas för att införa elektronisk dosett hos en individ och att apoteken ersätts med 20 pund per månad (f.n. cirka 240 kr) och individ för att hantera påfyllning, inställning och kontroll av funktionen hos dosetterna. Ett system som har visat sig fungera bra är att varje individ har två dosetter, där den ena används medan den andra befinner sig på apoteket för påfyllning och kontroll. Omsorgspersonalen byter sedan med erforderlig frekvens den tomma dosetten mot den fulla och kontrollerade. Produkten har förvisso lösa kassetter som kan skiftas och även engångskassetter som skulle kunna fyllas maskinellt, men man har funnit lösningen med dubbla dosetter vara bättre, då man genom detta arbetssätt regelbundet också kan kontrollera funktionen hos apparaterna och snabbt kan byta ut felaktiga eller skadade apparater.  

Projektet startade med en stor kick-off-konferens med stor publik och en av direktörerna för NHS i West Midlands (Director of Commissioning and Performance Improvement) som ”key-note speaker”. Det blev därmed välkänt i de berörda organisationerna och refererades även i regionala medier.

Deltagarna involverades med hjälp av en checklista, som innehöll följande kommunikationspunkter:

– Dialog: Krav att användarna kan ge samtycke (för deltagande i pilotprojektet). Ej ett krav sedan.
– Överlämnas: bekräftelse på deltagande, kopia på samtyckesavtal samt bruksanvisning.

– Information: annat apotek än det vanliga kan komma att involveras.
– Information: tillgång till produkten och tjänsten kan inte garanteras efter pilotprojektet.
– Information: kostnad kan påläggas för fortsatt användning av produkten efter pilotprojektet.
– Information: skyldighet att ställa upp för utvärdering och att materialet spelas in/sparas.
– Demonstration: praktisk genomgång av handhavandet

Inledningsvis fanns det en ambition att involvera sjukhusen så att patienter inför utskrivning och hemgång skulle få med sig en dosett hem och bli instruerade i användningen. Detta lyckades man dock aldrig få in i sjukhusens arbetssätt. Det finns därmed ytterligare potential för förbättring och besparingar.

Projektet som sådant har inte betraktats som kontroversiellt på något sätt och har inte renderat någon debatt i lokala och regionala medier. Det positiva resultatet har dock uppmärksammats av medierna och är väldokumenterat i två rapporter, en mer sammanfattande och en som går på djupet. Se nedan under ”Mer information”.

En bieffekt av den breda användningen och att man ser positiva effekter av att den börjar användas tidigt är att man även stimulerar konsumenter utan vård/omsorgskontakt att köpa produkten på den öppna marknaden. Vissa använder också sin vårdpeng på 200 pund per månad för detta.

I Sverige har nu ett första pilotprojekt påbörjats där den elektroniska dosetten används tillsammans med en molntjänst som automatiskt håller reda på om en brukare har tagit sin medicin.

Det är Landskrona kommun som i september 2016 köpte in 10 vidareutvecklade enheter av dosetten som är uppkopplade till molntjänsten Posifon Prevent. På så vis kan både vårdpersonal och anhöriga automatiskt få information om en brukares medicinintag och dessutom ta emot SMS larm ifall patienten inte tar sin dos. Tjänsten gör även dosetten enklare att använda då man kan ställa in karusellen via datorn istället för att använda knapparna på själva enheten.

Systemet används redan av runt 45 kommuner i Norge, och ett flertal svenska kommuner har uttryckt intresse för tjänsten efter att Landskronas pilotprojekt infördes, säger Niklas Granung på Posifon.

-Det är en välfärdsteknologi som är väldigt aktuell idag. Vi har absolut sett ett ökat intresse bland svenska kommuner och det är väldigt roligt. I och med första piloten är det framförallt många av Landskronas grannkommuner som hört av sig.

Projektet pågår fortfarande och ska bland annat undersöka hur tjänsten fungerar för olika målgrupper. Däribland:

De som tar många doser per dag.
De som har en tendens att pilla runt med tabletterna i dosetten (Careousel är låsbar).
Synskadade
Personer med missbruksproblem
Personer med Parkinssonsjukdom

Själva dosetten utan molntjänsten används idag redan av en majoritet av svenska landsting som ett förskrivningsbart hjälpmedel, och enligt vissa rapporter har besparingarna blivit betydligt större än de som visades upp i England. I Eslöv beräknar man att besparingarna uppgår till 18.000 kronor i månaden för varje brukare som inte längre behöver hemsjukvård på grund av dosetten. Då ingår bilkostnader och arbetstimmar för varje hembesök, som beräknas till 300 kronor per besök.

I juni lanserade även Posifon en mindre variant av dosetten (MiniTell), som bara har fem medicinfack men är mer portabel och enkelt kan läggas i fickan. Dosetten kan även ge påminnelser genom att vibrera tyst istället för att pipa, vilket gör den diskretare för brukare som t.ex. vill ha med den på jobbet.

Minidosetten utvärderas idag av hjälpmedelscentralerna på ett flertal landsting, däribland Västra Götaland, Gävleborg, Värmland, Dalarna, Halland och Östra Skåne, säger Niklas Granung.