Hoppa till huvudinnehåll
RISE logo

Norrbottens väg mot bättre äldrevård på distans

Norrbottens Kommuner och Region Norrbotten har tillsammans lett ett EU-finansierat projekt för att förbättra äldrevård på distans i glesbygdsområden. Projektet RemoAge har tagit fram nya arbetssätt med stöd av teknik för att kunna stödja äldre individer att bo kvar hemma genom att skapa delaktighet och större trygghet. Bl.a. har man gjort pilotprojekt med mobilt trygghetslarm, tillsynskameror och videotjänster för konsultation. Projektet har varit en framgång tack vare ett nära samarbete mellan vårdpersonal på alla nivåer inom socialtjänst och hälso- och sjukvård. Nu planeras ett breddinförande av flera tjänster.

Nyttoeffekter

Nyttor för omsorgstagarna/patienterna:

  • Ökad trygghet
  • Mer självständighet/kan bo kvar hemma
  • Mer delaktiga i sin egen vård
  • Minskat resande till vårdcentral/sjukhus
  • Möjliggör vård i hemmet

Nyttor för verksamheten:

  • Frigör personalresurser
  • Starkare samverkan mellan Region och kommuner
  • Lättare för vårdpersonal att göra säkra bedömningar

Nyttor för samhället:

  • Mer jämlik vård i glesbygd
  • Hjälper vårdgivarna att klara den demografiska utvecklingen

Användare

Äldre individer som bor hemma eller i särskilt boende, sjuksköterskor, läkare, undersköterskor, biståndshandläggare, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och anhöriga.   

Citat                                             

– Det är inte bara tekniken som är viktig utan det handlar även om att utveckla gemensamma arbetssätt och rutiner genom en nära samverkan på både regional och lokal nivå.
Ingela Johansson, projektledare, Region Norrbotten.

Behov och utmaningar

I glesbygden är vård och omsorg en stor utmaning då hembesök ofta kräver långa resor. Det gör att många äldre kan känna sig otrygga då service och tjänster är långt ifrån dem. Den demografiska utvecklingen visar även tydligt att antalet vård- och omsorgstagare i glesbygd kommer att öka i framtiden medan tillgången på personal minskar.

Region Norrbotten och kommunerna sökte därför efter nya sätt att använda modern teknik för att sköta mer av vård och omsorg på distans. Under 2012–2014 genomfördes ett första projekt att med stöd av teknik och nya arbetssätt stödja äldre personer med demens som bor i glesbygd. Men målgruppen var snävt definierad vilket resulterade i en mycket liten testgrupp, och även testperioden var för kort.

Utifrån de erfarenheterna började man fundera på en bredare ansats för att möta den demografiska utmaningen.

Resultatet blev att Region Norrbotten 2015 drog igång EU-projektet RemoAge där man utarbetat arbetssätt för att nyttja teknik i vård- och omsorgsarbete. I Norrbotten har 11 av 14 kommuner deltagit och projektet har omfattat runt 200 patienter och 400 personal som utbildats i nya arbetssätt och metoder.

En stor del av projektet har handlat om samverkan, på regional och på lokal nivå mellan alla chefer och projektledare, och personal och användare. Vårdgivarna har tillsammans tagit fram gemensamma rutiner för nya arbetssätt.

Lösning och funktion

+

Ekonomi

+

Processen

+

Organisationen och politiken

+

Fördjupning i nyttoeffekter

+

Uppföljning

En omfattande utvärdering har gjorts under sex månader, där även andra RemoAge-partners deltagit. Stirling universitetet i Skottland har utvärderat patient- och personalnyttan och Tromsös centrum för eHälsa har tittat på de ekonomiska och organisatoriska nyttoeffekterna.

Projektpartnerna i Norrbotten har även gjort en lokal utvärdering via enkäter som fyllts i av brukare, anhöriga och personal som arbetat med den nya tekniken.

Regionala projektledare för kommunerna har ansvarat att samla in material till den ekonomiska analysen och gjort de lokala beräkningarna per tjänst.

Rekommendationer har nu gjorts för att breddinföra ett flertal tjänster, så som: rond på distans, samordnad individuell plan, palliativ konsultation, och läkarbesök till patienter i hemsjukvård. Efter att Regionen fattat beslut om vilka tjänster som ska breddinföras ska det därefter förankras hos socialcheferna på deras nätverksträff. Planen är att koordinera införandet på länsnivå med stöd av regionalt ansvariga personer vars roll blir att initiera, stödja igångsättandet och följa upp införandet. På lokal nivå startar arbetet med en lokal workshop där berörd personal utarbetar en handlingsplan för införande samt en gemensam rutin för arbetssättet. Månatliga avrapporteringar ska även göras till utvecklingsrådet och socialchefer inom kommunerna.

Ingela Johansson berättar att de i i mitten av 2018 fick ett uppdrag från Region och kommunledning att göra en förstudie för hur detta kunde bredd införas och beslut togs av ledningen att rekommendera alla närsjukvårdsområden att införa tjänsterna. Pajala kommun och primärvård var inte med i projektet utan följde det. De har tagit till sig flera av tjänsterna och implementerat dem i sin verksamhet.

Kommunikation

För att förankra projektet diskuterades projektet i olika regionala nätverk. I början var inte alla kommunerna intresserade av att testa de olika tjänsterna, men fler och fler har gått med efter hand.

– Vi började med fyra kommuner och hälsocentraler. Ett år senare hade vi en spridningskonferens vilket resulterade i att fler ville delta. Sista projektåret var 11 av 14 kommuner aktiva. Positiva upplevelser av ett nytt arbetssätt har lett till att tekniken används även inom andra områden, säger Ingela Johansson.

De goda resultaten har även inspirerat kommuner som inte deltagit i projektet att införa samma arbetsmetoder. Ett exempel är Pajala som under senaste året infört ronder i särskilt boende och läkarkonsultation för patienter i hemsjukvård via video. Andra tjänster som de planerar att införa är dagtillsyn via video, nyckelfri hemtjänst och elektronisk medicinhanterare.

Lärdomar och tips

En av utmaningarna i projektet var att välja vilka tjänster och lösningar som skulle testas. Marja-Leena Komulainen säger att man gjorde ett tydligt val att bara använda beprövad teknik som redan används på andra håll, och att man tackat nej till alla leverantörer som tog kontakt och ville att man skulle delta i pilotprojekt för nya produkter.

Under själva upphandlingen av ny välfärdsteknik är det också viktigt att våga ställa krav på leverantörerna.

– Vi har tidigare upphandlat en viss utrustning eller teknik, men nu går vi mer och mer över till att efterfråga specifika funktioner istället. Det är en övergång till upphandlingar där fokus ligger på: hur ska det bli bra för personalen och patienter/brukare? Det är inte så enkelt. En brist idag är att aktörerna inte är öppna för öppna gränssnitt, utan de vill att man låser sig till en leverantör och deras lösningar, och de leverantörer som de själva har samarbete med. Det hämmar utvecklingen och blir en bromskloss för digitalisering i verksamheter. En leverantör är inte alltid bra på allting. Så det är inte enkelt att föra samman en tjänst med en annan, och då blir det att man måste hantera flera inloggningar, lösenord och handenheter, säger Marja-Leena Komulainen.

Mer information

http://www.remoage.eu/

https://www.youtube.com/watch?v=DMGczU0w1NI                                                     

Leverantör av tjänsten:

Nattillsyn med kamera: Joicecare, Phoniro och Tunstall:
Mobilt trygghetslarm: Posifon, Minifinder och Staying active
Läkemedelshantering: Evondos

Uppdaterad oktober 2019

Peter Kjäll

Kontaktperson

Peter Kjäll

Fokusområdesledare e-hälsa - Enhetschef

Läs mer om Peter

Kontakta Peter

* Obligatoriskt Genom att skicka in formuläret behandlar RISE dina personuppgifter.