Klimatfrågan ligger högt upp på samhällsagendan, inte minst inom näringslivet. Friederike Ziegler, som arbetar med forskning och uppdrag inom hållbar sjömat, och hennes kollegor får allt fler frågor från företag som i sin tur kontaktats av både kunder och investerare. Frågorna handlar inte sällan om vilken klimatpåverkan en ny produkt förväntas ha.

– Det är ofta svårt för ett företag, ibland en liten startup, att kunna svara på hur klimatavtrycket av deras framtida produkt kommer att bli i en fullt utbyggd produktion, säger Friederike Ziegler.

Norsk odlad lax vanligaste sjömaten

Tre fjärdedelar av all sjömat – som fisk, skaldjur och alger – vi äter i Sverige importeras. Att hålla koll på klimatavtryck och andra hållbarhetsaspekter är inte alltid lätt för en enskild matproducent. Norsk odlad lax är den vanligaste sjömaten vi äter och den har ett klimatavtryct ungefär i nivå med svensk kyckling.

Friederike Ziegler:

– Sjömat kommer ju antingen från fiske eller från vattenbruk, det vill säga odling. Det är helt olika faktorer som driver klimatpåverkan för de två produktionssätten. Fisket är beroende av fossila bränslen som dominerar klimatavtrycket, medan vattenbrukets klimatavtryck ofta domineras av fodertillverkning. 

Fiske på hållbara bestånd

Det finns mycket att göra för den sjömatsproducent som vill ta ett större ansvar för klimatet. När det gäller fiske blir det mest energieffektivt om det utförs på hållbara bestånd- och med energieffektiva fiskemetoder. 

– Ställ frågor till leverantörerna om vilken fiskemetod som används och om de vet eller kan ta reda på hur mycket bränsle som gått åt i fisket per kilo fångst. Torsk kan till exempel fiskas med en rad olika metoder. Välj sedan den råvara som har lägst energiåtgång och klimatpåverkan.

Viktigt hålla koll på fodret

För odlade produkter är det viktigt för en producent att ha koll på hur mycket foder som går åt och hur fodret är sammansatt. Innehåller det till exempel några ingredienser med stort klimatavtryck som soja från Brasilien eller animaliska biprodukter?

För den som vill vara klimatsmart är ostron, musslor och vildfångad lax från Alaska kloka val. Ostron och musslor behöver inte foder för att växa till sig och den vildfångade laxen från Alaska fiskas ofta med den energieffektiva metoden ringnot, något som är betydligt viktigare än den långa frystransporten på båt.

– Musslor och ostron, men även alger och sjöpung, klarar sig utan tillsatt foder, säger Friederike Ziegler. Det de behöver kommer med havsströmmarna och det är en stor fördel med den här typen av vattenbruk.

Värdefullt att utnyttja råvaran fullt ut

Vad kan man då göra i den senare delen av produktionskedjan? Friederike Ziegler påminner om vikten av att hålla nere svinnet, att utnyttja så mycket av råvaran som möjligt.

– Lite svinn i varje del av kedjan kan bli mycket totalt, inte minst för färsk fisk. Svinn gör ju dessutom att produktens klimatavtryck ökar.

Räkna på klimatpåverkan med RISE

RISE använder sig ofta av livscykelanalyser (LCA) för att kartlägga klimatpåverkan. 

Forskare på RISE har tillsammans med norska kollegor studerat klimatavtrycket av viktiga norska exportprodukter av lax. Studien innehåller också förslag till förbättringar som visar hur mycket lägre klimatavtrycket skulle kunna bli om förbättringarna genomfördes. 

– Vi hjälper ofta producenter att räkna på sin befintliga produktion, men vi kan också räkna på förbättringsmöjligheter och framtidsscenarier, säger Friederike Ziegler.

Vi lever i proteinskiftets tid. Allt fler vill äta nyttigare mat och dra ner på köttet. Både konsumenter och livsmedelsproducenter efterfrågar nya produkter tillverkade av växtbaserade proteinkällor. 

Astrid Ahlinder har doktorerat inom materialvetenskap och är forskare inom produktdesign på RISE. Hon deltar i flera projekt med fokus på att hitta och utveckla nya hållbara och vegetabiliska proteiner. 

Extrudering utvecklar nya produkter 

Uppdragen är utmanande, olika grödor kräver olika typer av processer för att kunna utvecklas till en eftertraktad slutprodukt. Det kan till exempel handla om extrudering, en metod där ett plantbaserat protein smälts och sedan kyls ner för att skapa fibrösa strukturer som kan användas som alternativ till kött. Under de senaste åren har fokus legat på baljväxter, som till exempel ärtor. 

Astrid Ahlinder anser att det finns en stor potential att lyckas med en slutprodukt som är baserad på alternativa proteiner, men att det också finns tydliga utmaningar: 

– Det hänger på smak och textur. Produkten måste självklart uppfattas som god, men minst lika viktigt är texturen. För vissa konsumentgrupper är det också viktigt att de vegetariska produkterna har samma “munkänsla” som kött. Konsumenten vill känna igen sig och kunna använda gamla recept som finns hemma. 

Fett viktig bärare av aromämnen 

Astrid Ahlinder och hennes kollegor arbetar också med att förbättra smaken i produkter som ska efterlikna kött, så kallade köttanaloger. Forskarna vill bland annat undersöka hur fetthalt och fettkvalitet påverkar smak och upplevelse. 

– Vi vet att fett är en viktig bärare av aromämnen i kött. Det ska bli spännande att se om omättade fetter, som ju är mer hälsosamma än mättade, kan förbättra smaken och även öka näringsinnehållet i köttanaloger, säger Astrid Ahlinder. 

Förutom Astrid Ahlinder och hennes kollegor inom produktdesign finns det på RISE experter inom bland annat processteknik, texturering, aromkemi och sensorik. Tillsammans kan de lösa utmaningar med slutproduktens konsistens och smak – och hur den beter sig i kyla och värme. 

3D-printad mat för äldre 

– Vår styrka är bredden och helheten. Tillsammans definierar vi en kunds specifika önskemål och tar oss an komplexa problem. Oavsett om det handlar om ett litet projekt som att mäta gelatinisering av stärkelse eller ett stort forskningsprojekt som går ut på att utveckla 3D-printad mat för äldre. 

Ett exempel på ett bolag som fått hjälp av RISE är start up-bolaget Hooked Foods, ​​ett av många svenska så kallade foodtech-bolag. ​​De vände sig till RISE för att få hjälp att utveckla en laxliknande produkt. RISE bistod med labblokaler och expertkunskaper. Efter ett par år kunde Hooked Foods lansera sin nya produkt på marknaden. 

– Företagen kan se oss som en förlängd arm, som en flytande R&D-avdelning. Vi har analysinstrumenten de själva inte har råd att köpa in. 

Utnyttja råvaror i Sverige 

Tillbaka till matvarubutiken. När det ekonomiska läget är ansträngt märks det att konsumenterna väljer varor efter pris i högre grad, säger Astrid Ahlinder. De tar det säkra före det osäkra. Kriget i Ukraina är en annan omvärldsfaktor som har stor betydelse. Det har blivit allt svårare att få tag på råvaror som till exempel stärkelse, vete och solrosolja. 

– Det gör att vi i allt högre grad måste förlita oss på och utnyttja de råvaror och de restströmmar vi har i Sverige, säger Astrid Ahlinder. 

- För att visa på vår seriositet som företag så vill vi gå före och visa marknaden och våra kunder att vi tar hållbarhet på allvar. Jag är övertygad att det kommer gagna oss mycket i framtiden, berättar Johanna Jigmo-Linde, Hållbarhets- och kvalitetsdirektör på Lyreco och fortsätter:

- Vi blev certifierade för ISO 14000 redan 1997 så miljöarbetet är djupt rotat i vår verksamhet och 2010 började vi även jobba med standarden ISO 26000. Sedan när egendeklarationen kom så verifierade vi vårt arbete i den 2015 och blev därmed först i branschen med det.

I Sverige har vi en standard för organisationers samhällsansvar, ISO 26000. Den är till skillnad från många andra standarder vägledande och ställer inga krav – vilket innebär att den inte heller går att certifieras mot. Istället utvecklades en egendeklaration som utgår från ISO 26000, för att hjälpa företag och organisationer mäta sina strategier och aktiviteter inom hållbarhet mot standarden.

Opartisk verifiering av företagets hållbarhetsarbete

RISE erbjuder en opartisk verifiering, som ger din organisation en bekräftelse på ert hållbarhetsarbete och samhällsansvar. En verifiering går i stort ut på att RISE granskar uppgifterna i deklarationen. Om organisationens arbete uppfyller kraven utfärdas en rapport och ett utlåtande som bekräftar uppgifterna i egendeklarationen.

Att kunna jobba med RISE för verifieringen av egendeklarationen är en viktig del i arbetet för Lyreco, inte minst för trovärdigheten i hållbarhetsarbetet.

- Jag är trött på alla policies och tomma ord som ofta finns i kommunikation kring hållbarhet. Som ansvarig för hållbarhetsarbetet hos Lyreco vill jag ha substans i arbetet och kunna visa vad vi faktiskt har gjort. Verifieringen är som en kvalitetsstämpel där RISE i det här fallet kommer in och klargör att vi faktiskt arbetar utifrån Egendeklarationen. Det finns ett genuint intresse från revisorerna hos RISE att förstå vår verksamhet och utmana oss på ett bra sätt, säger Johanna Jigmo-Linde.

Enligt Johanna Jigmo-Linde är det fortfarande många kunder som inte känner till ISO 26 000 eller Egendeklarationen, ändå har Lyreco tagit beslutet att arbeta med den.

Lena Jönsson är revisor inom Ledningssystem och verifiering på RISE.

- Vi genomför en opartisk verifiering av standarden Egendeklaration- SIS/TS 2:2021 som utgår från ISO 26000. Det ger Lyreco en bekräftelse på att det som företaget berättar om i sitt hållbarhetsarbete i egendeklarationen stämmer med verkligheten, säger Lena Jönsson, revisor, Ledningssystem och verifiering på RISE.

Hon fortsätter:

Fördelen med verifieringen är bland annat att ledningen får en god kontroll över organisationens bidrag till hållbar utveckling påverkan på socialt ansvarstagande, det blir enklare att sätta upp konkreta mål för förbättringar och de kan kontinuerligt följa upp och utvärdera effekterna av sitt hållbarhetsarbete sociala ansvarstagande och även skapa hållbara affärsmodeller.

Konkreta mål som alla förstår

I arbetet med egendeklarationen och ISO 26 000 har Lyreco satt upp ambitiösa mål för att maximera den hållbara utvecklingen på företaget.

- Ett konkret mål är att vi ska halvera vår klimatpåverkan för allt vi levererar till våra kunder inom fem år. Deadline är 2026 och den målsättningen tog vi utan att veta vad 100 % var. Därefter gjorde vi klimatberäkningar på hela vårt produktsortiment på cirka 40 000 artiklar och då insåg vi att 96 % av vår klimatpåverkan kommer från våra produkter vi säljer och deras livscykel. 3 % är transporter och 1 % kommer från den egna verksamheten, förklarar Johanna Jigmo-Linde.

Med hjälp av stödet i strukturen i egendeklarationen och verifieringen via RISE så kan Lyreco arbeta mer systematiskt i hållbarhetsarbetet.

- Vi kan guida kunder, hitta tillvägagångssätt och partnerskap för återbruk och återvinning. Vi vill öka omsättningen, men samtidigt minska klimatpåverkan. I det arbetet behöver vi jobba med produkterna och hitta bättre alternativ. Vi vill erbjuda kunderna samma produkter men med mindre klimatpåverkan och det kräver att vi jobbar genom hela värdekedjan för att hitta de bästa lösningarna, avslutar Johanna Jigmo-Linde.

Läs mer om hur ditt företag kan använda en verifiering hos RISE för att lyfta ert hållbarhetsarbete

I dag importerar Sverige cirka 70 procent mer jordbruksprodukter och livsmedel än vad vi exporterar. En del av denna import består av animalieprodukter som konkurrerar med svensk animalieproduktion, det vill säga kött, mjölk, ägg och mejeriprodukter.  

Det här måste förändras, slog landsbygdsministern fast i januari 2023. Konkurrenskraften och lönsamheten för svensk animalieproduktion behöver stärkas och graden av självförsörjning öka. 

– Olika rapporter och utredningar har kunnat visa att kunskapsförsörjningen inom svenskt lantbruk inte fungerar tillräckligt bra. En rapport som OECD publicerade 2018 beskrev glappet mellan forskningen och lantbruket, säger Jørgen Korning som är enhetschef på RISE och fortsätter:  

– Den forskning som bedrivs i Sverige är på en väldigt hög nivå, men den har inte alltid omsatts till något praktiskt användbart. Gapet mellan forskningsprojekten och lantbrukarna har upplevts som väldigt stort. 

Kunskapsnavet organiserar experter och arbetsgrupper 

Mot bakgrund av detta fick RISE uppdraget att starta och driva ett kunskapsnav för animalieproduktion tillsammans med branschens organisationer. Målet är att få till en bättre överbryggning mellan forskningen, lantbrukarna och deras rådgivningsföretag.  

Hur ska det gå till rent praktiskt då? Kunskapsnavet har experter inom olika animalieproduktionsområden som arbetar med arbetsgrupper där rådgivningsföretagen, forskningen samt bransch- och intresseorganisationer finns representerade.  

– Tillsammans ska de hålla sig uppdaterade på den senaste forskningen och vad som händer inom det egna området. Gruppen för mjölk kanske identifierar att det behövs mer kunskap kring foder exempelvis. Navets uppgift är då att aktivera en utredningsgrupp som gör en datasyntes kring detta, alltså en sammanställning av resultaten från relevanta nationella och internationella studier. Saknas det forskning ska kunskapsnavet tillsammans med finansiärer se till att det utlyses forskningsprojekt inom området, säger Jørgen Korning.  

– Vi håller just nu på att ta fram en struktur för hur kunskapen som samlas in ska presenteras. Tanken är att ta fram en databas där innehållet kan presenteras för de olika målgrupperna på rätt nivå. Lantbrukarna ska bli intresserade av att ta del av forskningen och rådgivningsföretagen ska kunna använda den i sin rådgivning, säger Roger Eriksson, kommunikationsansvarig på kunskapsnavet. 

– Vi kommer inte att vara i direktkontakt med lantbrukarna, utan kunskapsförmedlingen sker genom rådgivningsföretagen, tillägger Jørgen Korning. 

Internationella samarbeten med liknande länder 

Kunskapsnavet ska söka samarbeten med länder vars lantbruk liknar det svenska, till exempel Norge, Danmark och Finland. 

– Om vi identifierar ett gemensamt problem eller ett behov kan vi koordinera vem som tar hand om vad och anpassa forskningen som finns. Då behöver vi inte dubbelarbeta och driva parallell forskning i alla länder, förklarar Jørgen Korning.  

Även om det svenska lantbruket liknar det norska, danska och finska finns det en väsentlig skillnad. Sverige har inte satsat på utveckling av den egna livsmedelsproduktionen på samma sätt som de andra länderna har gjort. Nu sker en förflyttning. 

– Vi fick en ny livsmedelsstrategi 2017, det var den första ramen. Men det är först nu som vi på allvar börjar fylla ut ramen och anpassar den till det vi nu upptäcker genom arbetet med navet, säger Jørgen Korning.  

– Reaktionen från lantbruket är ”Äntligen!”. De har stora förväntningar och tycker att det här behövs. Samtidigt vet de inte riktigt i det här stadiet hur de kan bidra. Därför bygger vi nu upp en solid organisation som ska möjliggöra ett bra samarbete framöver, säger Roger Eriksson.