Utmaning

Göteborg står inför flera vattenrelaterade utmaningar. Stora mängder dricksvatten går förlorade genom läckage, både i det allmänna och privata ledningsnät. Hushållens förbrukning per person minskar, men det totala behovet ökar med befolkningstillväxten. Verksamheter använder dricksvatten i processer där alternativ hade varit möjliga men att använda en annan vattenkälla än dricksvatten är krångligt och stödjande lagstiftning saknas. Samtidigt behöver både tekniska system, beteenden och avtalsformer förändras. 

Syfte och mål

Projektets övergripande syfte är att minska Göteborgs dricksvattenbehov genom att i samverkan utveckla och testa lösningar för att minska dricksvattenläckage i ledningsnätet samt reducera dricksvattenanvändning i flerbostadshus och verksamheter och möjliggöra användning av andra vattenkällor än dricksvatten. Målet är att få fram tillräckligt med vatten av rätt kvalitet för stadens olika behov med ett minimum av miljö- och klimatpåverkan. 

Förväntade effekter och resultat

Projektet innebär ett betydande steg mot hållbart vatten för alla 2050 genom att:

• Adressera teknik, styrning och beteendeförändring som leder till minskade vattenuttag.
• Utveckla och implementera lösningar för att minska både vattenförluster och överanvändning.
• Synliggöra förbrukning och skapa drivkrafter till åtgärder för att effektivisera vattenanvändning.
• Identifiera och adressera hinder som idag begränsar återanvändning. Projektet ökar kunskap och förståelse för behovsanpassad vattenkvalitet, vilket möjliggör bredare användning av återvunnet vatten.
• Förenkla diversifiering av vattenkällor och kvaliteter, minska läckage och förbättra styrning av VA-anläggningen, för ett robustare försörjningssystem.

Planerat upplägg och genomförande

Omställningslabbet etableras stegvis med Göteborg som testbädd och kan därefter byggas ut till en nationell nod för innovation och rådgivning.

Behov av mer flexibla klimatdata

Kopplingen mellan klimatpåverkan och livsmedelsproduktion är väl belagd inom forskningen, och RISE klimatdatabas för livsmedel har utvecklats för att göra det lättare för livsmedelskedjans aktörer, politiker och konsumenter att fatta beslut som leder till en minskad klimatpåverkan. 

I takt med att nya krav och direktiv gällande klimatredovisning åläggs branschen, förändras också kraven på dataunderlagen. För att möta dessa krav behövs en helt ny klimatdatabas, där data kan modelleras och klimatavtrycken beräknas automatiskt. 

En bottom-up modellerad databas

Projektet FOODWISE syftar till att utveckla en bottom-up-databasmodell som tillhandahåller generiska klimatavtryck för livsmedel till Sveriges livsmedelsaktörer. Databasen ska skapa transparens och flexibilitet samtidigt som den genererar jämförbara och likvärdiga klimatavtryck. En modellerad klimatdatabas möjliggör också fördelar vid uppdatering av indata eller beräkningsmetodik.

FOODWISE ska även göra det möjligt att dela upp klimatpåverkan på olika aktiviteter i produktionskedjan och på utsläpp av olika typer växthusgaser. Klimatdatabasen ska också, i likhet med dagens klimatdatabas, redovisa ett totalt klimatavtryck för den som önskar det.

Relevant data leder till bättre beslut och åtgärder för minskad klimatpåverkan

Den nya databasen kommer att följa både nationella och internationella riktlinjer och ge mer flexibel uppdelning av klimattalen, vilket är avgörande för att driva utvecklingen mot en mer hållbar livsmedelsproduktion och konsumtion.

Effekterna på kort sikt med databasen är att företag i livsmedelskedjan lättare kan få tillgång till relevant klimatdata i sitt arbete. Detta har en hög påverkan på klimatrapportering och uppföljning av klimatmål, och är användbar för beslutsfattande genomgående i livsmedelskedjan. Livsmedelsföretag och livsmedels-/måltidsorganisationer kan använda klimatdatabasen för att styra mot menyer och produktsortiment med lägre klimatpåverkan. Återförsäljare kan använda matens klimatavtryck för att vägleda kunder till ett mer klimatvänligt val när han handlar. På lång sikt är målet att minska klimatpåverkan från produktion och konsumtion i hela livsmedelskedjan och på så sätt påskynda den nödvändiga omställningen för minskad klimatpåverkan.

 

Arbetet sker i samarbete med aktörer inom livsmedelskedjan och detaljhandeln

Arbetet sker i samarbete med aktörer inom livsmedelskedjan som livsmedelsindustri och detaljhandel för att säkerställa användbarhet.

Projektet är finansierat av FORMAS och pågår under 2025 och 2026.

Innovation, robusthet och konkurrenskraftig förädling SPIRA stärker förutsättningarna för småskaliga livsmedelsförädlare i glesbygden genom att göra relevant kunskap mer tillgänglig. Projektet ska bidra till ökad robusthet, bättre möjligheter till tillväxt och starkare nätverk genom kunskapsspridning, kommunikation och samverkan med företagsfrämjare.

Förkovra er gärna

Under projektet erbjuds webbinarier, presentationer, filmer och poddar inom följande områden:

Vilken kunskap söker du?

Vi tar gärna emot dina förslag på kunskap som behöver paketeras. Fyll i formulär