Vad innebär nya ETS2?

EU:s nya utsläppshandelssystem ställer från och med 2027 helt nya krav på rapportering, verifiering och kostnadsansvar för koldioxidutsläpp. Till skillnad från tidigare system riktar sig ETS 2 uppströms och inte direkt mot slutanvändare.

För att förstå hur systemet kan påverka din verksamhet behöver vi backa bandet till 2005, då handel med utsläppsrätter först sjösattes. Då togs EU ETS (Emissions Trading System) i bruk. Till en början omfattades enbart industrier och energibolag. Christer Nilsson, revisionsledare på RISE, förklarar upplägget:

– Lite förenklat kan man säga att en utsläppsrätt ger rätt att släppa ut ett ton koldioxid. I det tidigare systemet fick företagen gratis utsläppsrätter baserat på historiska utsläpp, och behövde man inte använda sina utsläppsrätter kunde man sälja dem. De sista åren, innan upplägget ändrades, blev det väldigt mycket pengar i systemet.

Mindre utsläpp = lägre kostnader

EU ETS 2 innebär en rejäl utvidgning av direktivet. ETS 2 fångar upp koldioxidutsläpp från vägtransport, kommersiella och offentliga lokaler, jordbruk, skogsbruk och sjöfart. Tillsammans står dessa sektorer för 60 procent av EU:s totala utsläpp. ETS 2 innebär att företag som förser sektorerna med drivmedel – importörer, leverantörer och distributörer av bränslen – ska stå för regelefterlevnaden.

Inom ETS 2 erbjuds inga gratisrätter. När en aktör säljer mer biodrivmedel, blandar in mer förnybart bränsle i fossila produkter eller ställer om till el eller vätgas, minskar utsläppen. Då behöver de köpa färre utsläppsrätter och kostnaden sjunker. Det blir ett omvänt ekonomiskt incitament, där företag med en renare produktmix får bättre marginaler än företagen som fortsätter att släppa ut koldioxid och därmed måste köpa utsläppsrätter (som dessutom kommer att bli dyrare).

– Det kommer att krävas att producenter och leverantörer av bränslen har ordning på sina volymer och flöden. Det har troligtvis de flesta redan, men nu måste resultaten redovisas i årliga utsläppsrapporter, som ska granskas av en oberoende och ackrediterad part, säger Christer Nilsson.   

Hur ska utsläppen rapporteras? 

Alla som omfattas av EU ETS 2 behöver ta fram en så kallad övervakningsplan. Den ska fungera som ett facit för den granskande parten. Övervakningsplanen, som ska godkännas av Naturvårdsverket innan den börjar användas, beskriver exempelvis vilka bränslen ett företag kommer att sälja, hur volymer mäts och dokumenteras samt hur mycket koldioxid som släpps ut per mängd bränsle.  

– Varje år måste företagen lägga in uppgifterna i ett EU-system som heter Reporting Tool. Siffrorna i Reporting Tool ligger till grund för rapporten som vi sedan granskar. För många företag kommer det vara en resa att komma in i det här, säger Christer Nilsson. 

Enkelt förklarat: Utsläppsrätter ska köpas, övervakningsplan upprättas och godkännas av Naturvårdsverket, och siffror matas in i ett digitalt system. Utsläppsrapporten som genereras i det digitala systemet måste sedan granskas av en oberoende och ackrediterad part. 

RISE är en av de svenska ackrediterade kontrollörerna som granskar och verifierar utsläppsrapporter inom både ETS 1 och ETS 2. När RISE har godkänt en utsläppsrapport ges ett godkännande i unionsregistret, vilket kan beskrivas som en bank för utsläppsrätter. 

Vilka blir konsekvenserna om man inte följer kraven?  

Om de som omfattas av ETS 2 inte följer reglerna, väntar sanktioner och en spärr som hindrar från köp av nya utsläppsrätter. I praktiken blir det ett verksamhetsstopp. Christer Nilsson rekommenderar företag som träffas av ETS 2 att ta del av information och utbildningsmaterial från svenska myndigheter, till exempel Naturvårdsverket och Energimyndigheten.   

– Jag tror att vi kan räkna med ett kontinuerligt lärande kring hur reglerna ska förstås och hanteras både ett och två och tre år framåt.