Samarbete mellan gårdar, djur som lantbrukens levande batterier och försörjning av lokalsamhällena. Det är några av de saker lantbrukarna själva lyfter som önskemål och drömmar när de föreställer sig framtidens fossilfria lantbruk. Det blev tydligt under den visionsworkshop som AgroDrive anordnade i Eskilstuna i november.
- Det är viktigt i ett projekt som AgroDrive att tidigt utforska lantbrukarnas viljor och preferenser eftersom de påverkas mest av den omställning som projektet försöker åstadkomma.
Det säger Emma Johansson, forskare inom hållbarhetsvetenskap på Lunds universitet och arbetsledare för ett av arbetspaketen inom AgroDrive - ett centrum för fossilfri energi inom jordbruk och livsmedel som leds av RISE.
Hon och hennes kollega Tilde Krusberg, doktorand på Lunds universitet som forskar om visioner och deltagandemetoder inom AgroDrive, anordnade i november en visionsworkshop för att tidigt få med sig lantbrukarnas syn på framtidens fossilfria lantbruk.
- Lantbrukarna är grunden i livsmedelssystemet, säger Tilde. Att förstå deras önskemål och drömmar om omställningen är nödvändig för att vi ska lyckas med den.
Workshopen samlade 29 deltagare som representerade stora och små lantbruk från olika geografiska platser med inriktning på olika typer av växtodling och djurhållning.
- Vi hade aktivt ansträngt oss för att skapa en stor variation av lantbrukare som kunde ge så många perspektiv på möjliga framtidsalternativ som möjligt, berättar Emma.
Multifunktionella gårdar och djurens nyckelroll
Både Emma och Tilde blev förvånade över hur lika många av visionerna var, trots bredden av deltagare.
- Vi hade fem grupper och alla pratade om multifunktionella gårdssystem där flera lantbruk samarbetar för att bli en självförsörjande och cirkulär enhet, berättar Tilde. Alla önskade integration mellan djurproduktion och växtodling och att tillsammans med närliggande gårdar försörja välmående lokalsamhällen som existerar och lever med lantbruken.
- Det var väldigt intressant att se hur de här grupperna med lantbrukare som har olika inriktning på sina lantbruk och politiska visioner ändå har en relativt lik bild av hur ett fossilfritt lantbruk ser ut år 2050, säger Emma.
Något som överraskade dem var att lantbrukarna, både de som arbetade med växtodling och de med djurproduktion, lyfte djuren i lantbruket som en viktig aspekt för en lyckad omställning.
- Man tog upp att djuren har flera viktiga funktioner i lantbruket. De bidrar till diversitet och biologisk mångfald i landskapet, samtidigt som de ger mat och utgör en energikälla - som ett levande batteri i gårdshållningen. Genom samverkan mellan gårdar skulle man kunna integrera växtodling och djurhållning och till och med skogsbruk, för att få ut djuren i olika delar av landskapet. Detta var många överens om.
Samarbete, styrmedel och status – vägen framåt
Däremot skilde sig åsikterna kring vägen mot framtidsvisionen. Några lade fokus på vikten av långsiktiga politiska system som vägleder utvecklingen.
- För lantbruket är tidshorisonten kanske 20 år, då kan inte regeringarna arbeta med tidsramar på 4 år, berättar Tilde och Emma fyller på:
- Det fanns också de i rummet som uttryckte ett behov av autonomi, att vara helt oberoende av ekonomiska stöd. Man vill ha status och respekt från konsumenten och inte behöva några politiska styrmedel för att skapa lönsamhet.
Andra deltagare ringade in samarbetet mellan bönder som den avgörande faktorn. Om bönder kan och får samarbeta och t.ex. bygga elnät sinsemellan skulle det stärka deras agens och makt i livsmedelssystemet, vilket på sikt skulle kunna driva omställningen.
Ytterligare några betonade vikten av att utbilda allmänheten till att bli kloka konsumenter.
- Konsumenterna, och andra aktörer i samhället, måste lära sig och förstå vad naturen ger till människan och därigenom uppvärdera hållbar och ekologisk odling samt se bönderna som livsnödvändiga samhällsaktörer, berättar Tilde.
”Rättviseaspekten är jätteviktig”
Även om slutsatserna var lika använde deltagarna olika språk för att beskriva visionen av det cirkulära system de önskade sig. Några lyfte upp lantbrukaren som entreprenör och självständig fri aktör som tar beslut på en marknad, medan andra betonade vikten att jobba med naturen och skapa relationer mellan gårdar och andra aktörer i livsmedelssystemet.
Det största hindret för en fossilfri utveckling som lantbrukarna upplevde, grundade sig i en känsla av utnyttjande av stora aktörer senare i livsmedelskedjan.
- Lantbruk är inte lönsamt i Sverige idag, säger Tilde. Matkronan är ojämnt fördelad där aktörer senare i ledet får en större del. Även många vanliga lantbruk har enorm skuldsättning och då är det svårt för lantbrukare att dessutom tänka omställning. Rättviseaspekten är jätteviktig här.
En annan sak som Emma och Tilde lyfter som väsentligt, är att projekt som AgroDrive måste akta sig för är att redan i början ha alltför tydliga idéer om vad ett fossilfritt lantbruk är. Det är inte säkert att den bilden överensstämmer med lantbrukarnas syn vilket kan skapa konflikter och minska framgångsfaktorn.
- Återigen, det är därför vi vill ha med oss lantbrukarperspektivet så tidigt som möjligt för att inte missa idéerna som kan göra verklig skillnad.
Spridning av resultat och framtida forum
Hur ska då AgroDrive arbeta vidare med resultatet från workshopen?
- Vi kommer sammanställa och presentera det här i projektet och sprida till andra aktörer och intressenter som berörs av AgroDrives arbete. Sedan kommer vi integrera resultatet i arbetet som bedrivs i vårt och övriga arbetspaket inom AgroDrive, berättar Emma.
Lantbrukarna som deltog i workshopen hoppas att AgroDrive ska skapa fler liknande forum där de får möjlighet att prata sinsemellan, men framförallt att få möjlighet att kommunicera visionerna till andra aktörer i livsmedelskedjan och politiker.
- Något åt det hållet ska vi definitivt försöka åstadkomma under kommande år. Det är ju ett av AgroDrives största uppdrag, att främja dialogen mellan alla aktörer i livsmedelskedjan, säger Emma.
Vill du veta mer om framstegen i AgroDrive och ta del av aktiviteter vi anordnar?
