RISE Hållbarhetsdatabas för livsmedel

Hållbarhetsdatabasen utvecklad från klimatdatabasen för livsmedel

Efter 10 år har klimatdatabasen för livsmedel breddats med information om näringstäthet och biologisk mångfald för att ge livsmedelsföretag och offentliga aktörer ett bredare planerings- och beslutsunderlag i sitt hållbarhetsarbete. Hållbarhetsdatabasen ger en bättre bild av livsmedels miljöpåverkan och dess näringsinnehåll. Parallellt har också klimatavtrycken i hållbarhetsdatabasen utvecklats och förfinats, exempelvis med separata klimatavtryck för förändrad markanvändning (Land Use Change, LUC) för merparten av råvarorna/livsmedlen i databasen. 

Hållbarhetsdata för livsmedel som konsumeras i Sverige

Klimatavtryck

Grunden för klimatavtrycken i RISE Hållbarhetsdatabas för livsmedel är livscykelanalyser av drygt 800 livsmedel, representativa för svensk livsmedelskonsumtion. Metoden livscykelanalys (LCA) är ISO-standardiserad och varje livsmedel har fått ett klimattal som visar vilken klimatpåverkan livsmedlen har från sin tillverkningskedja. Klimatavtrycken är generella (ej framtagna för specifika producenters produkter) och ska ses som ett ungefärligt mått på livsmedlets klimatpåverkan. Produkters klimatpåverkan brukar kallas klimatavtryck eller carbon footprint och uttrycks i kg koldioxidekvivalenter (CO2e) per kg livsmedel.

Klimatavtrycken (kg CO₂e per kg livsmedel) är kopplade till Livsmedelsverkets generella livsmedelsartiklar, samt den metadata som beskriver vad nämnda klimatdata representerar gällande ursprung och produktionssätt. Det totala klimatavtrycket för ett livsmedel består av klimatavtryck från produktion av livsmedlet, förändrad markanvändning (LUC) och transport till Sverige för importerade livsmedel. I hållbarhetsdatabasen redovisas klimatavtryck för produktion, LUC och transport separat samt det totala klimatavtrycket.

Produktions-bidrag

Klimatpåverkan från produktion (kg CO₂e per kg livsmedel) av livsmedlet från primärproduktion till industrigrind (där livsmedlet produceras).

LUC-bidrag

Klimatpåverkan (kg CO₂e per kg livsmedel) från effekter av förändrad markanvändning (Land Use Change, LUC), beräknas enligt RISE-metod som bl.a. bygger på statistik från FOASTAT och följer standarden SBTi FLAG. 

Transport-bidrag

Klimatpåverkan från transport till Sverige för importerade livsmedel (kg CO₂e per kg livsmedel).

Biodiversitetsavtryck

Biodiversitetsavtrycket uttrycks i PDF, Potentially Dissapeared Fraction (fPDF per kg livsmedel) för olika livsmedel som konsumeras i Sverige, både livsmedel som odlas och produceras i Sverige och som importeras från andra länder. PDF beskriver den potentiella artförlusten orsakad av mänsklig markanvändning, vattenanvändning samt klimatförändringar jämfört med en referenssituation. PDF är ursprungligen ett index mellan 0 och 1, vilket gör avtrycken små och svåra att tolka. Därför använder vi prefixet femto (10^-15), fPDF, vilket gör resultaten lättare att utläsa.

Näringstäthetsindex

Näringstäthetsindex (NRF-index) är en indikator för att utvärdera livsmedels näringskvalitet och uttrycks i enhet av NRF 11.3 per 100 gram livsmedel, vilka är kopplade till Livsmedelsverkets generella livsmedelsartiklar. NRF-indexet är ett system för näringsprofilering som rankar livsmedel baserat på deras näringssammansättning och det dagliga näringsintaget för vuxna enligt de nordiska näringsrekommendationerna. NRF-indexet inkluderar näringsämnen som är fördelaktiga för hälsan (11) såväl som näringsämnen som är skadliga för hälsan (3) vid för högt intag. 

En levande Hållbarhetsdatabas

Hållbarhetsdatabasen uppdateras årligen och en helpdesk-funktion finns året runt för frågor mm. 

Coop Sverige om nyttan med en hållbarhetsdatabas för livsmedel

”Hållbarhetsdeklarationen används både externt av våra kunder och internt i våra processer som en del av vårt hållbarhetsarbete. Eftersom vi sedan tidigare använt RISE klimatdatabas för att bedöma klimatpåverkan i hållbarhetsdeklarationen, ser vi en stor potential i att biodiversitetsavtrycken följer samma struktur. Det innebär att vi relativt enkelt skulle kunna applicera den på samma sätt för att få en mer heltäckande bild av livsmedels miljöpåverkan. För oss är det avgörande att säkerställa att bedömningar bygger på kvalitetssäkrade data och en vetenskapligt robust metodik, eftersom acceptans och trovärdighet är nyckeln till att driva förändring och fatta välgrundade beslut.” 

–  Robin Lindström hållbarhetsstrateg på Coop Sverige.