Pelare i Clean Industrial Deal
Circular Economy Act är en av pelarna i Clean Industrial Deal, eller given för en ren industri på svenska. Målet med given är att hållbara produkter, tjänster och affärsmodeller ska bli norm, och att våra konsumtionsmönster ska förändras så att det inte uppstår något avfall. Produktgrupperna som lyfts fram som relevanta för Clean Industrial Deal är elektronik/informations- och kommunikationsteknik, batterier och fordon, förpackningar, plast, textil, byggnader och byggande samt livsmedel, vatten och näringsämnen.
– Mycket av lagstiftningen, inklusive det vi vet hittills om Circular Economy Act, utgår från ett avfallsperspektiv där man till exempel sätter återvinningskvoter. Det som egentligen behövs är en diskussion om hur mycket material vi ska använda överhuvudtaget. Men, vi måste börja någonstans. Driver man ett företag i någon av de här branscherna behöver man läsa på exakt vad som gäller för materialen och produkterna som man hanterar, säger Ann-Charlotte Mellquist.
Det är en god idé att redan nu skapa sig en bättre bild av sina materialflöden, produktdata, leverantörskedjor och möjligheter till återbruk och återvinning. Den informationen kommer sannolikt att bli allt viktigare framåt.
Gemensam marknad för återvunnet material och produktpass ska förenkla omställningen
En central punkt inom Circular Economy Act är att etablera en gemensam marknad för sekundära råmaterial, öka tillgången på högkvalitativt återvunnet material och stimulera efterfrågan på dessa material inom EU. I dag finns det en avfallsreglering som innebär att något räknas som avfall så fort det slutar användas i en organisation. Då får inte sakerna exporteras.
– Det har varit ett jättestort hinder för cirkulär ekonomi, så där förväntar jag mig en förändring. Bara att lyfta på den här regelbördan hade fått stor effekt, säger Heidi Hautajärvi Stenmark.
En annan pusselbit, som tydligt hänger ihop med ambitionen om en gemensam marknad för sekundära råmaterial, är digitala produktpass. Ett digitalt produktpass kan exempelvis innehålla information om vilka material en produkt består av, hur den kan repareras och hur olika komponenter ska hanteras när produkten nått slutet av sin livslängd. Passen ska öka spårbarheten, transparensen och cirkulariteten i hela värdekedjan från tillverkare till återvinnare.
– Den här omställningen kommer att kräva mer samarbeten mellan olika företag – exempelvis i en värdekedja. Nya logistikaktörer och plattformsutvecklare ska in och samarbeta med befintliga företag, och det kommer i sin tur kräva att företagen delar data mellan sig på nya sätt. Digitala produktpass kan förenkla detta, säger Ann-Charlotte Mellquist.
Digitala utbildningar och samarbetsverkstad sänker trösklar
Om du tycker att CEA låter stort och svårt att greppa är den känslan befogad. Det är ett brett lagförslag, tänkt att täcka allt som rör cirkularitet. Men en sak är klar – det finns saker att agera på redan i dag. RISE har till exempel tagit fram en digital introduktionskurs där deltagare får grundläggande kunskap om digitala produktpass och hur de kan användas som ett konkurrensverktyg. Den typen av kunskapshöjande insatser kan omvandla nya regler till något mer konkret.
Det finns också hjälp att få när det kommer till utveckling av nya affärsmodeller och produkter med hög återvinningsgrad och lång livslängd, så kallad framtidsadaptiv design. RISE har en samarbetsverkstad, Circular Business Lab, där företag får tillgång till expertis inom cirkulära affärsmodeller och resursflöden, och även möjligheten att samverka med branschkollegor som står inför liknande utmaningar på en neutral arena.
– I våra samarbetsinitiativ, till exempel inom textilområdet, får vi mycket positiv respons från branschen. Både från små och medelstora företag samt större aktörer. De ser ett stort värde i att samlas kring gemensamma frågor som exempelvis textilsortering och återvinning. Att tillsammans testa innovativa lösningar skapar nya möjligheter till affärsutveckling och samarbeten, säger Heidi Hautajärvi Stenmark.
Designfasen avgörande – vilka behöver ni bjuda till ritbordet?
Heidi Hautajärvi Stenmarks och Ann-Charlotte Mellquists främsta tips till tillverkare är att våga testa nya saker.
– Designfasen är avgörande, att designa för hållbarhet, återvinningsbarhet och återanvändning. Det här adresseras i flera EU-direktiv redan nu, men vi lär se ännu mer framåt. Det här tankeskiftet kommer att kräva att nya personer välkomnas till ritbordet. För en fordonstillverkare kanske det är serviceteknikerna som behöver inkluderas, de som vet vilka delar som oftast går sönder, förklarar hon.
Ann-Charlotte Mellquist utvecklar resonemanget:
– Du behöver tänka i långsiktiga termer. Vad händer om råvarorna du använder i dina produkter blir knappa, eller så dyra att du måste hitta ett annat alternativ? Hur väl rustade är ni för en affär som inte bygger på nyinköp av material och råvaror? Om ni inte tänker alls i dessa banor kommer ni inte att stå som vinnare. De som tänkt till och testat är bäst förberedda för att hantera förändringen, säger Ann-Charlotte Mellquist.