Rymdindustri handlar inte bara om futuristiska planer på att sätta människan på Mars, utan minst lika mycket om att förenkla livet på jorden. Satelliter är kanske det tydligaste exemplet. Data från satelliter används i dag till allt från väderprognoser till navigation. Lite förenklat skulle man kunna säga att information från rymden blir underlag för beslut på marken. 

Det underlaget är särskilt viktigt vid krig eller kris. Satelliter kan hjälpa försvaret att upptäcka militära hot och håller kommunikationsvägar öppna när markbundna nät har slagits ut. Rymdtekniken är alltså en pusselbit i vår beredskap, och kontrollen över tekniken är en oberoende- och säkerhetsfråga.

Stor potential för nordisk rymdindustri 

Norden har över 650 rymdrelaterade företag och världsledande forskningsmiljöer, visar en rapport utgiven av Nordic Innovation som RISE är medförfattare till. Tillsammans har de nordiska länderna kapacitet inom nästan hela rymdteknikens värdekedja, med olika styrkor. Rapporten visar att Norden skulle kunna bygga ett ovanligt komplett ekosystem för rymden – men den tydliggör också ett gap mellan forskning och kommersiell skalning. 

– Den här rapporten har tagits fram för att rymden har fått en ökad aktualitet genom olika omvärldsfaktorer, inte minst kriget i Ukraina och insikten om att Europa behöver stärka sin självständighet. Vi kan inte förlita oss på utomeuropeiska satelliter på samma sätt som vi har gjort förut, vi behöver ha en egen rådighet kring både informationsinhämtning och kommunikation, säger Tobias Edman, direktör för rymdteknik på RISE och fortsätter: 

– Det europeiska sättet att åstadkomma detta har hittills främst varit genom Europeiska rymdorganet, ESA. Medlemsnationerna har samarbetat kring rymdforskning och det har varit en styrka, men också en svaghet. Alla länder tittar på sin egen industribas, sina intressen och den egna förmågan, och det blir nationella ställningstaganden som går tillbaka till ESA och avgör vilka projekt som ska startas upp och vilken industri som deltar.

Uppmaningen: Bryt upp nationella ställningstaganden

Problemet med den här ingången, menar Tobias Edman, är att den är för snäv. Det blir svårare för svenska rymdföretag att utvecklas till stora globala aktörer, om svensk rymdpolicy har ett ensidigt fokus på svenska företags möjligheter att leverera förmåga i europeiska samarbetsprojekt genom ESA. Genom nordiskt samarbete med fokus på att upphandla förmågor skapas möjlighet för företagen att skala upp både fokus och marknad globalt. De nordiska uppdragen blir en språngbräda som gör att fler kan nå den globala marknaden. 

– Det handlar om att bryta upp nationella ställningstaganden för att skapa en bättre grogrund för nordiska företag och därigenom svenska, förklarar Tobias Edman. 

En annan utmaning är att många av projekten som får finansiering av ESA är rena forsknings- och utvecklingsprojekt med fokus på att mejsla fram nya idéer. Mindre fokus har legat på steget till kommersiell användning. Företagen anpassar sina projekt och affärsmodeller efter det här systemet.

– Samtidigt har branschen historiskt varit väldigt riskundvikande. Det ligger i rymdindustrins DNA att skapa säkra och tillförlitliga produkter. Man bygger stort och tillförlitligt för att slippa haverier. Det tankesättet har till delar slagits omkull av det som kallas New Space, där SpaceX är ett tydligt exempel. De låter sina raketer sprängas, för att de vill förstå inom vilka gränser de jobbar. Kvalitet ersätts delvis av kvantitet, för att man vill lära av sina misstag och förstå sina begränsningar, säger Tobias Edman och fortsätter:

– Är man då kvar i det gamla, får beställningar och tjänar pengar med det gamla tankesättet, är det väldigt svårt att ta klivet till det mer kommersiella sättet att driva rymdindustri. 

För att rymdtekniken ska kunna fungera som en pusselbit i Europas beredskap gäller det att nya lösningar testas, vidareutvecklas och börjar användas snabbare. En smart kommunikationslösning bidrar till europeisk säkerhet först när den når omloppsbana.

Verkliga behov ska driva rymdindustrins utveckling

Den svenska staten i egenskap av beställare spelar en viktig roll i utvecklingen framåt, poängterar Tobias Edman. Han menar att Sverige upphandlar produkter med nationell stolthet och ambitionen att upprätthålla nationell förmåga som främsta anledningar, snarare än faktiska behov. 

– Det är ett svagt kommersiellt incitament. Det är bättre att beställa saker som staten verkligen behöver, för då är sannolikheten stor att andra länder också behöver detta. På så sätt ger vi förutsättningar för en svensk rymdindustri att växa, på samma sätt som vilken annan industri som helst, säger han. 

I rapporten ”The Nordic Space Technology Ecosystem”, som RISE har varit med och tagit fram, ges ett antal konkreta förslag på hur det nordiska ekosystemet för rymdföretag ska stärkas. Där nämns just vikten av nordisk samordning inför ansökningsomgångar inom ESA- och EU-program, och att sänka trösklarna för att testa och validera nya lösningar.

Det handlar bland annat om att skapa en gemensam översikt över testanläggningar, labb, infrastruktur och dataplattformar för att göra det enklare för företagen att hitta rätt kompetens och testmiljö för nästa utvecklingssteg. Ett annat förslag är att tydligare positionera och sälja in Norden som en region där rymdteknik testas för att stärka samhällets beredskap och förmåga att hantera kriser. Läs om förslagen i rapporten.

– Det är inte minst viktigt för våra svenska företag att det går att göra tester i Sverige och Norden på ett effektivt sätt som kortar ledtiden och sänker trösklarna, jämfört med att åka ner till Tyskland eller Frankrike för långa testmissioner, säger Tobias Edman.

RISE underlättar steget från forskning till tillämpning

RISE hjälper redan i dag företag att ta steget från forskning till säljklara produkter och tjänster. Forskningsinstitutet fungerar som både snickarbänk och verktygslåda för svenska rymdföretag såväl som för aktörer från grannländerna, genom att samla testmiljöer och bred kompetens som är relevant för industrin. 

– Vårt uppdrag är att stötta industrin genom att plocka upp grundforskning och lyfta den så att den kan implementeras och produktionssättas, så det är där vi måste befinna oss – i gapet som beskrivs i rapporten. Framåt behöver vi komplettera infrastrukturen ytterligare och paketera rymderbjudandet tydligare än vad vi har gjort hittills, menar Tobias Edman.

RISE har deltagit i flera projekt där rymdforskning och rymdteknik används för att möta konkreta samhällsbehov. Det har bland annat handlat om att undersöka klimatförändringarnas påverkan på växtligheten, följa förändringar längs kustlinjer och analysera hur betesmarker används med hjälp av satellitdata och AI. 

Tillsammans med Chalmers har RISE också undersökt hur satellitdata kan kombineras med fartygens radardata för att ge en bättre lägesbild av isförhållandena, och därmed bidra till säkrare och mer effektiv vintersjöfart.

– Den här typen av operationalisering av rymdtekniken blir viktig framåt. Vi måste se vilka tjänster vi faktiskt vill ha, hur vi kan använda rymdsystemen och vilken samhällsnytta de skapar, säger Tobias Edman.

Excellenskluster kan samla svensk rymdkompetens

När den här artikeln skrivs i september 2026 pågår en satsning på excellenskluster, där Vetenskapsrådet och Vinnova har som mål att finansiera ett tiotal kluster för banbrytande teknik. Ett av initiativen som söker finansiering är inriktat på rymden. Ett svenskt rymdkluster har potential att bidra till Nordens och Europas samlade förmåga. 

– Klustret skulle bli en tydlig möjlighet för både Sverige och RISE i rollen som forskningsinstitut att skapa förutsättningar för att ta idéer upp till omloppsbana, säger Tobias Edman. 

Samtidigt betonar han att utvecklingen inte får vara beroende av huruvida ett excellenskluster blir av eller inte. Många av förutsättningarna för att stärka Nordens rymdindustri och därmed även Europas oberoende finns redan. Nu är det upp till branschens aktörer och intressenter att samlas kring uppgiften. 

Digitaliseringen har gjort offentlig sektor snabbare och mer effektiv, men också mer sårbar. Nya lagkrav i form av NIS2 tydliggör ledningsansvaret, men många organisationer saknar fortfarande metoder för att identifiera och hantera sina mest kritiska digitala beroenden. Där befann sig Helsingborgs stad 2023.  

– Vi fick ett skarpt uppdrag från politiken med öronmärkta pengar för att ta frågan om digital resiliens på riktigt stort allvar. Då gick vi också in i en ambitionsdiskussion, där vi kom fram till att det här inte bara är viktigt för oss, utan också är en fråga som berör många andra. Vi vill bidra till metodisk utveckling, inte bara i Helsingborg utan hela kommunsverige, säger Carina Leffler, stadsdirektör och koncern-vd i Helsingborgs stad.  

Att frågan om digitala beroenden blivit högaktuell och brännande beror till stor del på den geopolitiska situationen, där cyberattacker används som verktyg för krigföring. Det finns flera exempel på när svenska kommuner varit måltavlor för attacker som har lamslagit verksamheter och äventyrat integriteten. 

– Alla svenskar bor i en kommun, våra barn går i kommunala skolor och kanske har vi äldre släktingar som bor på kommunens äldreboenden. Därför kommer kommunens digitala sårbarheter väldigt nära oss personligen. Brist på digital motståndskraft och kontinuitetshantering blir kännbar i hela samhället, säger Melinda From, transformationsledare på RISE.  

NIS2 ställer krav på kommunledning – tre av fyra kommuner får underkänt 

Rapporter från MCF, Myndigheten för civilt försvar, ger en bild av hur det ser ut i kommunerna med regelefterlevnaden av NIS2, EU:s cybersäkerhetslagstiftning som förflyttar ägandeskapet för IT-frågor till ledningsgrupper. Från och med januari 2026 är det ledningsgruppens yttersta ansvar att en IT-miljö är robust och säker. Rapporten visar att tre av fyra kommuner inte når upp till grundnivån av cybersäkerhet som ställs inom NIS2. På myndighetssidan och hos regionerna ser det inte mycket bättre ut, berättar Melinda From.  

– Vi har med andra ord en resa framför oss för att bygga digital motståndskraft i Sverige. Det som krävs nu, och som vi har gjort tillsammans med Helsingborgs stad, är att titta på digitala beroenden som lika mycket en organisatorisk och kulturell fråga som en teknisk fråga, säger Melinda From.  

Digital kontinuitet underlättar innovation 

Redan innan Helsingborgs stad krokade arm med RISE för att stärka sin digitala resiliens och det så kallade kontinuitetsarbetet (se faktaruta), hade det gjorts en revision i staden som visade på flera sårbarheter kopplat till styrningen av digitaliserings- och it-miljön.   

– Helsingborg är inte ensamma om att ha sprungit så fort i digitaliseringen att det har blivit ett sammelsurium av allting. Ska vi behålla innovationskraften som finns i vår stad står inte detta i motsats till att ha ordning och reda i den digitala miljön. Tvärtom. Kan vi lita på den digitala miljön kan vi också ta nästa kliv, bland annat inom AI där vi hittills har gjort enstaka bra saker, säger digitaliseringsdirektör Maria Stellinger Ernblad.  

Kartläggning av beroenden gav konkret ”att göra”-lista 

Helsingborgs stad hade redan ett etablerat samarbete med RISE genom kommunpartnerskapet LOFT, Leda och organisera förnyelse och transformation. Nu påbörjades ett gemensamt arbete för att ta fram modeller och arbetssätt för kontinuitetshantering och kartläggning av digitala beroenden. Målet? Att skapa något som kan användas brett i Sveriges offentliga sektor.   

– Att jobba med RISE är inte som att jobba med vilket forskningsinstitut som helst, utan de kavlar verkligen upp ärmarna. Carl Heath (senior forskare inom digital resiliens på RISE, reds.anm) och flera andra från RISE har kommit till oss en heldag varje månad för att jobba tillsammans med vår digitaliseringsavdelning och trygghets- och säkerhetsavdelning. Vi har kunnat teama ihop oss och iterera längs vägen på ett väldigt konkret sätt, berättar Maria Stellinger Ernblad.  

Det första steget var att identifiera vilka verksamheter som är mest kritiska för kommunen och vilka digitala system dessa är beroende av. Därefter analyserades vilka leverantörer, nätverk och molntjänster som systemen vilar på, samt vilka konsekvenser ett avbrott skulle få. RISE har gjort djupintervjuer med förvaltningsdirektörer, IT-personal ute i verksamheterna och andra medarbetare för att teckna nulägesbilden. 

– Tillsammans med RISE har vi tagit fram en handlingsplan med 48 prioriterade punkter som Helsingborgs stad kommer att jobba aktivt med framåt, berättar Carina Leffler.  

Så kan den digitala beredskapen testas 

Det har även genomförts workshops, där medarbetare från stadens förvaltningar och kommunala bolag har fått öva på olika scenarion. Till exempel: vad händer i kommunen om amerikanska molntjänster skulle slås ut? Workshopformen, som RISE valt att kalla Skuggspel, och det tillhörande övningsmaterialet kommer göras tillgängligt för nedladdning. 

– Både vi och Helsingborgs stad tycker att det här är så pass viktigt att vi behöver dela det här materialet med hela Sverige. Tanken är att man ska kunna genomföra sitt eget Skuggspel, men RISE finns förstås alltid om man behöver hjälp med att komma i gång eller facilitera. Vi vill verkligen att kommunerna ska ta på sig ledartröjan kring sin digitala infrastruktur igen, och det här är ett sätt, säger Melinda From och fortsätter:  

– De senaste decennierna har många kommuner outsourcat sin IT, och det har lett till en snabb och stor digitaliseringsutveckling. Men det har också satt kommunerna i baksätet och gjort dem till sämre beställare av digitala tjänster. Att ta på sig ledartröjan igen handlar bland annat om att förstå vilka krav man som kommun behöver ställa på sina systemleverantörer och vilka möjligheter som finns för att ersätta ett system om det befintliga skulle slås ut.  

Kräver mod – men belöningen är stor 

På frågan om vad som har krävts av Helsingborgs stad under det här arbetet använder både Maria Stellinger Ernblad och Carina Leffler ordet mod. Det har varit obekvämt att syna sina svagheter under lupp. Men nu har man tagit kliv i sin kontinuitetshantering som inte bara kommer gynna staden utan förhoppningsvis också resten av Sveriges offentliga sektor.  

Melinda From trycker på att det kostar mycket för en kommun att få sina digitala system utslagna. Inte bara ekonomiskt, utan också i form av mänskligt lidande. Att jobba förebyggande och ständigt utvärdera sitt arbete är en väl värd investering, menar hon.  

– En backup-plan som inte testats är nästan lika värdelös som ett obefintligt kontinuitetsarbete, för den ger en falsk trygghet om kontroll. Modellen som vi har tagit fram tillsammans med Helsingborg bygger på att testa sin digitala resiliens i ett kontrollerat workshopformat, och det tror vi är viktigt. Kunskap sitter inte bara i en plan, utan också i huvudet på människorna som ska använda den. Utan att ha testat planen går det inte att veta om den fungerar när den verkligen behövs, säger Melinda From.  

Amazon, Microsoft och Google står för omkring 70 procent av den europeiska molninfrastrukturmarknaden. Europeiska leverantörer ligger sammantaget runt 15 procent. Därför har regeringen beslutat om Sveriges första molnpolicy för offentlig förvaltning, med fokus på digitalt självbestämmande och minskad inlåsning. 

Digital infrastruktur till hela samhällen byggd av ett fåtal aktörer 

– Vi har byggt digital infrastruktur till hela samhällen ovanpå ett fåtal utländska plattformar när det kändes riskfritt. Nu lever vi i ett annat säkerhetsläge. När länder börjar använda teknik som påtryckningsmedel för att få igenom sina intressen dras vår digitala infrastruktur in i konflikten, säger Stefan Wendin och pekar på att amerikanska myndigheter kan begära ut data från leverantörer under amerikansk jurisdiktion även när informationen lagras i Europa.  

Samtidigt visar EU:s cybersäkerhetsbyrå ENISA:s hotbild på nära 4 900 analyserade incidenter i Europa under juli 2024 till juni 2025, där offentlig förvaltning var särskilt utsatt. 

Och ovanpå detta skärps vår egna lagstiftning. Cybersäkerhetslagen, implementeringen av EU:s datasäkerhetsdirekt NIS2 i svensk rätt, trädde i kraft den 15 januari 2026.  

– Allt från journalsystem till kommunala e-tjänster och betalsystem vilar på plattformar vi varken äger eller styr. Frågan är om skolan, äldreomsorgen och fastighetsbolaget kan fortsätta leverera om åtkomsten plötsligt försvinner? 

Digitalt självbestämmande handlar inte om protektionism, menar han, utan om att korrigera något vi redan styr över: hur offentlig sektor upphandlar. Offentlig sektor kan kräva öppna standarder, öppen källkod där det är rimligt, datalagring inom EU, interoperabilitet och verklig exit-möjlighet. Det ger svenska och europeiska aktörer en rättvis chans och minskar inlåsningen.

Sköld och motor på samma gång 

– Den som bygger egen kapacitet inom datacenter, beräkning och AI-infrastruktur bygger inte bara en sköld, utan också en motor. Kontroll över infrastrukturen är förutsättningen för att kunna bygga något eget ovanpå den, säger han. 

Det ekonomiska problemet är att värdet i dag ofta förädlas utanför Europa. När data, kapital och kundrelationer samlas hos utländska plattformar får europeiska bolag svårare att nå skala. Samma logik gäller energi. AI-träning och gigafabriker kräver inte bara el, utan planerbar effekt dygnet runt. Där har Norden ett ovanligt starkt kort genom vattenkraft och kärnkraft. 

– Risken är att vi säljer råvaran billigt och köper tillbaka den som förädlad beräkningskapacitet. Binder vi upp stora delar av fossilfri, planerbar effekt hos utländska molnjättar riskerar vi att finansiera den infrastruktur vi sedan själva måste köpa tillbaka. Det är inte fattigdom som hotar, utan allvarligt beroende, säger Stefan Wendin. 

Hans slutsats är att Sverige inte ska stänga dörren för utländska investeringar, men behandla fossilfri, planerbar el som en strategisk resurs. Större upplåtelser av svensk effekt till AI-infrastruktur bör ge Sverige del i det förädlade värdet: ägarandelar, reserverad beräkningskapacitet eller kapacitet för universitet, företag och samhällskritiska funktioner. 

Vad måste göras först? 

– Börja med förståelsen. Det handlar inte om att rita en karta, utan om att förstå vad vi faktiskt är beroende av. Man kan inte skydda det man inte förstår. Men förståelsen får inte bli en förevändning för att skjuta upp beslut. Tiden för fleråriga utredningar är sedan länge förbi, säger han. 

Därefter kommer datalagring och beräkningskapacitet för samhällskritiska tjänster. Nästa akuta lager är AI-modellerna och kompetensen att bygga dem. Den långsiktiga kapaciteten – gigafabriker, halvledare och kvantsäker kommunikation – måste byggas parallellt. 

Att modellagret är akut blev tydligt den i juni 2026, när Anthropic efter ett amerikanskt exportkontrolldirektiv uppgav att bolaget behövde stänga av sina mest avancerade modeller Fable 5 och Mythos 5 för alla kunder. Händelsen visar, enligt Stefan Wendin, att tillgång till ledande modeller inte kan behandlas som en vanlig marknadsfråga. 

– Tillgången till de mest kapabla modellerna kan stängas över en natt, av skäl vi varken kontrollerar eller får insyn i. Då handlar det om vem som får fortsätta arbeta över huvud taget, säger han. 

En annan risk är ojämlikhet. Organisationers produktivitet och handlingsförmåga kan i praktiken avgöras av vilken modell de har tillgång till. Därför måste kompetensen att bygga modeller spridas snabbt, inte låsas in hos ett fåtal aktörer. 

Kapitalet rör sig redan. EU:s InvestAI ska mobilisera omkring 200 miljarder euro till AI, varav 20 miljarder euro till AI-gigafabriker. Men Stefan Wendin varnar för att beroendet inte försvinner av sig självt om hårdvaran fortfarande bygger på icke-europeiska komponenter och om kompetensen saknas när fabrikerna står klara. 

Ingen löser det ensam 

Tre aktörer måste samverka: offentlig sektor, näringsliv och det så kallade innovationssystemet, alltså bryggan mellan akademin, de andra aktörerna och civilsamhället. Offentlig sektor har störst hävstång genom upphandling. Näringslivet behöver se suveränitet som en affärsmöjlighet, inte bara som regelbörda. Innovationssystemet, där RISE ingår, måste hålla ihop kedjan från forskning till färdig lösning. 

– Målet är handlingsfrihet: förmågan att välja, byta och fortsätta fungera även i kris. Det mest känsliga är nationellt, men skalan måste vara europeisk. Ingen enskild medlemsstat har muskler nog för gigafabriker och gemensam beräkningskraft, säger han. 

I Grimsås tillverkas allt från kraftkablar för elnät och energiförsörjning till kablage åt fordonsindustrin. Nexans Sweden har sett en kraftig efterfrågeökning mot bakgrund av energiomställningen, och för att möta den har företaget bland annat investerat i nya, moderna produktionslinjer. 

Full spårbarhet i produktionsflödet 

Med högtryck i produktionen ökar också kraven på stabil drift, kvalitet och spårbarhet. Här har digitalisering varit en nyckel. 

– Vi i Grimsås blev utvalda att vara pilot i koncernens digitala transformation. Där ingick att rulla ut ett nytt grundsystem för tillverkning, Manufacturing Execution System, som ger oss möjligheter att ha kontroll på tillverkningen, maskinerna och produktparametrar. Systemet ger full spårbarhet i flödet och standardiserar vårt sätt att producera. Vi har också installerat cirka 200 energimätare för att kunna länka förbrukning till specifika produkter, berättar Perparim Sylejmani, Digital Factory Leader på Nexans Sweden. 

Med en bra digital grund kunde nästa steg på resan tas. Nexans ville börja jobba med förebyggande och konditionsbaserat underhåll, och även bli bättre på att hantera och visualisera datamängderna som skapas i produktionen. 

– Mycket har handlat om att skapa en datakultur genom kompetensutveckling och förändringsledning. Vi behöver förstå vilken data som har betydelse för oss. Dels för att kunna fatta kortsiktiga beslut i produktionen, dels för att driva ett ständigt förbättringsarbete. Målet har varit att inte bara fokusera på avvikelser, utan också få feedback från digitala lösningar när vi gör rätt, säger Perparim Sylejmani.

Behov av AI-kompetens ledde till forskningssamarbete 

Nexans representanter förstod att svaren på färre driftstopp, jämnare kvalitet och mer effektiv produktion fanns i produktionsdatan. Redan under förstudierna av den digitala transformationen insåg Perparim Sylejmani att Nexans behövde kroka arm med forskare och oberoende experter för att kunna nyttja produktionsdata och använda AI på smartast möjliga sätt för att gräva fram svaren. 

– Det finns fantastiska förutsättningar för svensk industri att dra nytta av resurser inom RISE, universitetsvärlden och Vinnova. Att aktivt delta i forskningsprojekt borde alla företag göra. Vi är snart inne på vårt tredje projekt tillsammans med RISE och Chalmers, berättar Perparim Sylejmani och fortsätter: 

– Vi bestämde oss tidigt för att ha en bredd i projekten. För att fånga helheten kan vi inte bara ta in AI-experter, utan vi måste också involvera personer som forskar kring företagsutveckling, arbetssätt, hållbarhet och människans beteende. Vi lär oss oerhört mycket genom de här tvärfunktionella mötena. För oss är det en helt fantastisk chans att på veckobasis sitta ner tillsammans med forskare från RISE, och att forskarna har kommit till oss i Grimsås för att förstå vår verklighet. 

RISE har bidragit med kompetens inom AI, dataanalys och datadrivna arbetssätt, och utvecklat metodik för att analysera och söka i produktionsdata. 

Expertstöd längs hela förändringsresan 

Sedan starten av samarbetet 2021, har forskare och experter från RISE och Chalmers arbetat i tätt samarbete med nyckelpersoner inom digitalisering, produktion, underhåll och kvalitet på Nexans. RISE:s expertis har funnits med hela vägen – från utveckling av analysverktyg, framtagande av analysmetodik och inte minst förankring i organisationen. 

– I början låg fokus på att förstå vilka tillgängliga data som finns och integrera dem för att förstå dess sammanhang, säger Camilla Munther. 

Därefter följde utvecklingen av en första version av verktyget. Denna testades och har vidareutvecklats tillsammans med användare i fabriken. 

– Det handlar om hur data kan struktureras och visualiseras, och användas för att identifiera variationer och avvikelser. 

Därtill gav RISE stöd i själva förändringsarbetet på Nexans, genom att förankra det datadrivna arbetssättet hos fabriksledningen och koppla analysen till verksamhetens mål. Sammantaget gav det Nexans ett smartare sätt att använda den data som ändå genereras. 

– Vi bidrog också med kompetensutveckling, bland annat genom dialog med operatörer och produktionsteam för att möjliggöra användning av verktyget i det dagliga arbetet. Vi har arbetat med en produktionslinje - nu planeras utbildning för att skala upp det till andra delar av fabriken. 

– Förutom tillgång till oberoende experter får företagen även chans att utbyta erfarenheter med varandra. Det som är vedertaget i en bransch kanske är helt nytt för en annan, så här finns det också värden att hämta, säger Camilla Munther. 

Perparim, vad har kommit på plats hos Nexans efter projekten? 

– Tillsammans har vi utvecklat ett system för likhetssökningar, SIFT. Nu kan vi koppla ihop tidseriedata (parametrar som temperatur, energiförbrukning och vibrationer i varje given sekund) med metadata från vårt Manufacturing Execution System. Metadatan utgörs av information om maskininställningar, tidigare kvalitetsmätningar och så vidare, förklarar Perparim Sylejmani.

Kombinationen av data synliggör vilka förutsättningar som krävs för optimal tillverkning av specifika produkter. Den kan också fungera som ett facit vid problem och användas för att utbilda nya operatörer. 

– Med det här verktyget kan vi nå ett annat djup i rotorsaksanalysen. Vi kan också följa råvaruförbrukning i realtid, i gram per meter och kilometer. Det här är lika mycket en hållbarhetssatsning som en digitaliseringsresa, säger Perparim Sylejmani. 

Förhoppningen hos projektdeltagarna är att även andra företag ska implementera verktygen och arbetssätten, som ett led i digitaliseringen av svensk industri. Produktionsdata finns det gott om, men utnyttjandegraden varierar. 

Från datasilos och strutfotboll – till överblick och lagspel 

Enligt Camilla Munther är det vanligt förekommande att tillverkningsindustrins data ligger i silos. Inte bara rent tekniskt, i olika informationssystem, utan också sett till människorna i organisationen. 

– Vi använder ibland strutfotboll som en liknelse. Fabrikens olika funktioner springer på sina bollar, och försöker få ordning på produktionsstörningar med de egna projekten i fokus. Ingen har riktigt koll på vem man har bredvid sig, eller ser omfattningen av störningen. Att göra en liknande förflyttning som Nexans handlar mycket om att sluta spela strutfotboll och börja spela som ett sammansvetsat lag, säger Camilla Munther. 

– Det här är särskilt kopplat till att gå från data i silos till gemensamma, verksamhetsnära insikter hela vägen - från data till insikt och från insikt till åtgärd, säger Camilla Munther. 

Vad tänker du att andra kan lära av Nexans resa? 

– Att våga testa! Jag upplever att Nexans är väldigt villiga att prova nya saker. De är nyfikna och på hugget. Det har resulterat i digitala verktyg som formar Nexans arbetssätt, så att dessa blir hållbara över tid. Att få återkommande guidning och tillgång till forskning genom oss innebär att företaget hela tiden kan utveckla den delen. 

Det sammansvetsade lagspelet kommer att utforskas vidare i ett nytt projekt. Perparim Sylejmani vill skapa förutsättningar för en integration mellan SIFT och operatören på produktionsgolvet. 

– Operatören kan säga att "jag vet vad som hände vid det tillfället då vi fick en avvikelse. Jag doserade material, det var därför det blev ett kort avbrott". Vi kan se trender genom likhetssökningen, men det är operatörerna som är experter på produktionsprocessen och "sina" maskiner. Min förhoppning är att vi ska kunna nyttja operatörens sinnen i kombination med verktyget. Det tror jag är framtiden, säger han.

AI används idag inom allt från kundservice och analys till produktutveckling och automatisering. Samtidigt visar internationella undersökningar att över hälften av företagen har svårt att se någon tydlig ekonomisk avkastning från sina AI-investeringar.  

Måste förbi den första fasen med mindre innovationsgrupper 

Enligt Martin Körling, enhetschef för dataanalys på RISE, är det inte särskilt förvånande. 

– Att bygga en pilot vid sidan av verksamheten är inte svårt. Men den ger ju inte upphov till några nya intäkter eller någon förändrad kostnad i den riktiga verksamheten, säger han. 

Många organisationer börjar med att skapa mindre AI-team eller innovationsgrupper som får i uppdrag att utforska tekniken. Det är ett naturligt första steg. 

– Men det måste man förbi. Man måste integrera den här kompetensen i sin verksamhet för att komma vidare, säger Martin Körling. 

Enligt honom är det också här många AI-satsningar kör fast. Värdet skapas först när AI påverkar verksamhetens arbetssätt och kärnprocesser. 

– Det är ledarna i kärnverksamheten som måste börja fundera på hur AI används i deras processer. Det är då det börjar hända, säger Martin Körling. 

Flytta in AI i kärnverksamheten kräver mer än nya verktyg 

Men att flytta AI från pilotprojekt till kärnverksamheten är komplicerat och kräver långt mycket mer än att köpa in licenser till nya verktyg. 

Enligt Martin Körling behöver organisationer förstå hur AI-utvecklingen förändrar den egna verksamheten, våga utmana befintliga processer, identifiera vilka delar som kan automatiseras samt hur produkter och tjänster skapar mervärde. 

Samtidigt måste data, säkerhet och infrastruktur hålla tillräcklig kvalitet. För att kunna skala användningen av AI behöver organisationer också förstå risker, regelverk och hur tekniken används på ett ansvarsfullt sätt. 

Hur lätt det är att införa AI handlar inte nödvändigtvis om ett företags storlek. Ofta är skillnaden större mellan verksamheter där data redan finns tillgänglig och verksamheter som först behöver digitalisera sina processer. 

– Har man ett sågverk och inte har börjat samla data måste man kanske börja med att fotografera sina trästockar. Och utifrån de bilderna kan man sedan göra massa intressanta saker, säger Martin Körling. 

Värde och avkastningen inte samma sak  

Diskussionen om AI handlar ofta om Return On Investment, ROI. Men värde och avkastning är inte alltid samma sak, på kort sikt. 

– Man kan göra saker på ett nytt sätt som gör att produkten upplevs som bättre, men du kan ändå inte ta mer betalt för den. Det kan ändå vara jätteviktigt, även om det initialt inte går att mäta siffermässigt, säger Martin Körling. 

I dag behandlas AI ofta som något separat – ett projekt, en pilot eller en särskild funktion. 

På sikt tror Martin Körling att den uppdelningen kommer att försvinna. 

Han jämför utvecklingen med hur internet förändrade företag och organisationer. 

– När internet kom upplevdes det som en separat grej. Men nu är det ju inbyggt i allt, säger han. 

Spotify är ett exempel på hur utvecklingen kan komma att se ut. Rekommendationer, spellistor och andra funktioner bygger i hög grad på AI, men de flesta användare tänker inte på tekniken bakom. 

– Det finns ingen AI-knapp i Spotify. Det är väldigt integrerat i en produkt som du bara upplever som bättre – mer precis, mer enligt din smak, mer enligt dina förväntningar, säger Martin Körling. 

Kartläggning av AI-mognad kan identifiera nästa steg 

För många organisationer kan en kartläggning av AI-mognad vara ett första steg för att förstå nuläget och identifiera nästa steg. 

Enligt Martin Körling handlar arbetet sedan minst lika mycket om att förstå verksamheten som att förstå tekniken. 

RISE arbetar bland annat med att hjälpa organisationer att förstå hur AI påverkar deras verksamhet, identifiera nya arbetssätt och bygga prototyper som gör det lättare att testa idéer i praktiken. 

Samtidigt har RISE expertis inom allt från industri och energi till skogsbruk, vilket gör det möjligt att koppla AI-frågorna till den verksamhet där tekniken ska användas. 

– Vi kan prata om AI-tekniken i sig själv. Men vi kan också prata om själva affären och hur den påverkas, säger Martin Körling.