– Regelverken har stor påverkan på hur vi arbetar, upphandlar och bygger. När nu flera nya regelverk införs samtidigt, kan det kännas skrämmande, men de kan också fungera som innovationsmotor, sa Jan Suchorzewski, marknadschef infrastruktur och betongbyggande på RISE, under heldagskonferensen Forum Samhällsbyggnad, där offentlig sektor och näringsliv årligen möts för att tillsammans stärka samhällsutvecklingen. 

Han fortsätter:

– Krav på klimatdeklaration av byggnader samt EU:s taxonomi och koldioxidbeskattningssystem (ETS) har påskyndat utvecklingen av alternativa bindemedel, klimatförbättrad betong och storskaligt återbruk, vilket även minskar mängden byggavfall. Detta ställer i sin tur krav på branschen gällande kvalitetskontroll, datahantering och redovisning samt praktisk implementering i byggprojekt.

Hållbarhet och konkurrenskraft hänger ihop

Företag som investerar i energieffektiva byggmetoder, cirkulära materialflöden och klimatanpassade konstruktioner positionerar sig allt starkare på en marknad i förändring. Beställare, inte minst offentliga aktörer, ställer i ökad utsträckning miljökrav i upphandlingar, och den trenden väntas bara accelerera i takt med att EU:s regelverk får genomslag i hela värdekedjan.

– Det handlar inte bara om compliance längre – att ställa om till de nya regelverken handlar också om att stärka sin konkurrenskraft, sa Emma Grass, projektchef på Skanska.

Skanska bedriver just nu ett av Sveriges största återbruksprojekt av betong, där cirka 10 000 kvadratmeter betongbjälklag från en galleria i centrala Kristianstad ska demonteras och återanvändas i nya byggprojekt. Emma Grass tror att regelverken kommer att underlätta den här typen av storskaligt återbruk i framtiden.  

– Att kvalitetssäkra återbruk har länge varit en utmaning i branschen, men de ökade kraven på dokumentation och spårbarhet kommer att göra det enklare att bedöma materialets potential och synliggöra produkter på marknaden, sa Emma Grass.

Data och digitala produktpass  

Kraven på digital dokumentation och produktpass ställer nya förväntningar på hela leverantörskedjan. Det räcker inte att ett enskilt bolag har koll på sin data – informationen måste flöda genom hela värdekedjan och hålla tillräcklig kvalitet.

– En grundläggande utmaning är att mycket fokus läggs på att rapportera in data, men frågan om varifrån datan ska komma är ofta olöst. Vi behöver arbeta mer med cirkulära affärsmodeller och hitta ett sätt där affärsmodellerna driver skapandet av datan, sa Mikael Lindecrantz, Digital Innovation Lead på Ragn-Sells.

Certifiering och verifiering – framtidens kvalitetsstämplar

I takt med att kraven ökar växer behovet av oberoende verifiering. Certifiering kommer att spela en allt större roll, både som kvalitetsstämpel och som ett sätt att hantera flera parallella kravställare. 

– Det finns flera kravställare inom byggsektorn, bland annat regelverken, branschorganisationer och försäkringsbolag. Här kommer certifiering och verifiering spela en allt större roll för att kunna visa att produkter, system, kompetens och branschdokument faktiskt uppfyller funktions- och lagkrav, sa Dag Sjöholm, marknadschef certifiering på RISE.

Sedan införandet av Boverkets nya byggregler 2025 har RISE utökat sitt stöd till byggsektorn, bland annat genom att ta fram en metod för verifiering av branschdokument utifrån den internationella standarden IEC/ISO 17029:2019.  

– Utan gemensamma tolkningar riskerar vi motstridiga vägledningar och minskat förtroende. Branschdokument som är verifierade av en oberoende tredje part, är ett kraftfullt verktyg för att säkerställa kvalitet och efterlevnad av regelverken, sa Dag Sjöholm.

Från krav till möjlighet

Byggsektorn befinner sig mitt i en omvandling som berör hela affärslogiken, från hur material dokumenteras och väljs, till hur affärsmodeller utformas och hur samarbeten längs värdekedjan behöver fördjupas.

Regelverken är komplexa, men de pekar mot ett tydligt mål: en mer transparent, datadriven och cirkulär byggprocess. För de aktörer som väljer att se dem som en möjlighet snarare än en börda finns det goda förutsättningar att ta en ledande position i omställningen. RISE fortsätter att driva på denna förändring – genom forskning, samverkan och konkreta verktyg för en mer hållbar byggvardag. 

Läs mer och kontakta oss

RISE erbjuder ett brett stöd kopplat till regelverken och omställningen till ett hållbart byggande. Kontakta oss gärna.

• Boverkets nya byggregler – stöd till byggsektorn
• Centrum för kvalitetssäkrat återbruk i byggsektorn
• Verifiering av branschdokument enligt Boverkets nya byggregler
• Cirkulär omställning

Samarbetet tar sin utgångspunkt i Region Stockholms uppdrag att leda och samordna det regionala utvecklingsarbetet utifrån visionen att Stockholm ska vara Europas mest attraktiva och hållbara storstadsregion och i RISE roll som statligt forskningsinstitut med uppdrag att stärka näringslivets och den offentliga sektorns förmåga till förnyelse.

– Ingen aktör kan ensam möta de komplexa utmaningar vi står inför. Verklig utveckling sker när vi samlar kompetens, perspektiv och kraft i gemensamt arbete, säger Marco Lucisano, Executive Director, Public Sector and International Relations, RISE.

– Partnerskapet med RISE ger oss goda möjligheter att tillsammans utforska samhällskritiska utmaningar och utveckla innovationskapaciteten i Stockholmsregionen, säger Anton Västberg, utvecklingsdirektör, Region Stockholm.

Avtalet etablerar en gemensam plattform för samverkan inom områden som regionalt ledarskap, strategisk utveckling samt utbyte i regionala, nationella och internationella nätverk. Inom ramen för detta omfattar samarbetet bland annat forskning och innovation, internationell konkurrenskraft, strategisk kompetensförsörjning, infrastruktur, klimat och energi samt regionplanering.

Genom samarbetet skapas bättre förutsättningar att samla aktörer från näringsliv, akademi och offentlig sektor, och att omsätta kunskap i praktiken. Ambitionen är att bidra till en mer samordnad och effektiv utveckling i Stockholmsregionen.

Vasabron i centrala Stockholm har förbundit Tegelbacken och Riddarholmen för fotgängare, cyklister, bilar och busslinjer sedan 1878.

Men nu har sprickor konstaterats i bärande delar och stålet är svårt angripet av rost. Bron kan inte bevaras i sin nuvarande form. Som en tillfällig åtgärd byggdes därför en stålkonstruktion under den befintliga bron – en förstärkning planerad att fungera i fem till sex år medan arbetet med en ny bro pågår. Konstruktionen består av sju balkar, vardera cirka 20–25 meter långa.

Den tillfälliga konstruktionen skapade en oväntad möjlighet: att använda balkarna som testbädd för att utvärdera alternativa rostskyddssystem under realistiska förhållanden, mitt i ett tidspressat broprojekt i stadsmiljö.

För Frank Axhag på Stockholms trafikkontor innebar detta en chans att med låg risk prova färgsystem med förbättrad miljöprofil i stor skala. Som representant för Stockholms stad i RISE industrinätverk och medlemsprogram för korrosionsskydd hade Frank Axhag följt arbetet med plastfria system under flera år och såg nu ett tillfälle att pröva dem i verkligheten.

– Vi såg att de sju balkarna i den temporära konstruktionen kunde utgöra bra delar att prova olika målningssystem på, och att det gav oss möjlighet att jämföra hur systemen presterar under likartade förhållanden. Det är viktig kunskap – vi förvaltar ett antal stora stålbroar i Stockholm där korrosionsskyddet behöver förnyas inom en tioårsperiod. Att arbeta med ett oberoende forskningsinstitut som RISE ger oss ett trovärdigt underlag att fatta beslut på, säger Frank Axhag.

Från forskning till praktisk tillämpning

RISE har under flera år arbetat med plastfria rostskyddssystem. Arbetet inleddes med litteraturstudier som visade att en betydande andel av mikroplaster i marina miljöer kan kopplas till färger som används på fartyg, offshorekonstruktioner och infrastruktur. Många av dessa system baseras på epoxy och polyuretan, härdplaster som kan bidra till mikroplastutsläpp när färgen vittrar eller slits.

– Vi ville inte bara beskriva problematiken, utan också undersöka vilka tekniska alternativ som redan finns, säger Björn Tidbeck, senior forskare på RISE.

Arbetet har därför omfattat både laboratorietester och accelererade korrosionsprovningar på mindre paneler, i kombination med långtidsprovningar i verkliga miljöer. Testerna har genomförts både i nordiska miljöer och i Panama, där värme och hög luftfuktighet skapar ett extremt korrosivt klimat.

Bland de alternativ som visat störst potential finns zinksilikatsystem, en typ av rostskyddsfärg som inte innehåller plast och som skyddar på ett annat sätt än de vanligaste systemen idag. Som del av forskningsarbetet har RISE tillsammans med branschaktörer utvecklat nya zinksilikatsystem som har både praktiska och miljömässiga fördelar.

När forskningen lämnade laboratoriet behövdes en möjlighet att pröva systemen i full skala. Vasabron blev den platsen. Att applicera rostskydd på 25 meter långa balkar i industriell miljö innebär helt andra praktiska förutsättningar än målning av testpaneler i kontrollerade labbförhållanden.

RISE ansvarade för teknisk målningsspecifikation, kvalitetskontroll under utförandet och slutbesiktning av rostskyddet, i samverkan med entreprenörer och Stockholms stad.

Sju system – tydliga skillnader

I testet inkluderades både plastfria alternativ och mer etablerade referenssystem – från vattenbaserade zinksilikatsystem och vattenburna akrylater till lösningar med alkyd, epoxy och polyuretan. För att möjliggöra en rättvis jämförelse dokumenterades systemen systematiskt under förbehandling, applicering och torkning. Resultaten visar tydliga skillnader – både tekniskt och praktiskt.

Tiden från blästring till färdig balk varierade från ett dygn till över tio dagar – en faktor som direkt påverkar kapacitet och kostnader i storskaliga projekt. Lösningsutsläppen skilde sig i samma storleksordning: från 37 kilo per balk i den ena änden av skalan till knappt 100 gram i den andra. Fyra av systemen var helt fria från plast och därmed utan samma risk för mikroplastutsläpp från färgens bindemedel.

Målarna intervjuades under projektets gång om sina erfarenheter, och både utmaningar och fungerande arbetssätt dokumenterades.

– Det här var första gången flera av systemen testades i fullskalig industriell miljö. Det var de praktiska lärdomarna vi var ute efter – vad som faktiskt händer när man lämnar laboratoriet, säger Björn Tidbeck.

Dokumenterade resultat och lärdomar

Projektet visade att plastfria rostskyddssystem kan fungera i fullskalig tillämpning – men också att valet av system får konsekvenser för genomförande, miljöpåverkan och långsiktig prestanda. 

Björn Tidbeck förklarar:

– Vissa system är mer känsliga att applicera, det ska man vara ärlig med. Men i praktiken handlar det om hur man väger genomförande mot långsiktig prestanda och miljöpåverkan. Exempelvis ger lösningsmedelsburen zinketylsilikat kombinerat med silikattäckfärg ett målningssystem som går tre gånger så snabbt att färdigställa, ger en tiondel så mycket lösningsmedelsutsläpp och kräver 30 procent mindre arbetsinsats jämfört med dagens brosystem. Därtill tyder accelererade korrosionsprovningar på förbättrad prestanda.

Flera av de testade systemen omfattas inte av den internationella målningsstandarden ISO 12944-5, trots att liknande teknik använts internationellt under lång tid. Det innebär att det saknas etablerade riktlinjer för användning, vilket gör resultaten från Vasabron särskilt relevanta för nordisk infrastruktur.

Kunskap som sprids vidare

Kunskapen från Vasabron stannar inte vid Norrström. Projektet har väckt intresse hos både offentliga och industriella aktörer i Sverige och internationellt, inte minst eftersom kunskapen kan användas direkt i kommande materialval och kravställning. Genom industrinätverket för korrosionskydd får medlemmar tillgång till dokumentation, testprotokoll och lärdomar från fullskaletestet – en del av det kunskapsutbyte som ingår i nätverket. 

– Vi har en period på fem till tio år där vi har möjlighet att följa målningssystemen och utvärdera dem med avseende på korrosionsskydd, miljöpåverkan, beständighet och ekonomi, för att sedan välja det som bäst uppfyller våra krav, säger Frank Axhag.

De sju balkarna kommer att följas under hela den temporära konstruktionens livslängd. RISE planerar regelbundna inspektioner för att dokumentera hur systemen utvecklas i nordiskt klimat och urban miljö. När konstruktionen tas ned kommer delar av balkarna att flyttas till exponeringsstationer för fortsatt långtidsuppföljning, vilket möjliggör datainsamling över flera decennier.

Ett beslutsunderlag för framtidens infrastruktur

Projektet visar hur fullskaletester med begränsad risk kan användas för att minska osäkerhet och bygga praktisk kunskap inför framtida materialval i samhällskritisk infrastruktur. 

– Provningen kan ha stor påverkan på hur vi kravställer framtida målningssystem, där miljö- och hållbarhetsmål ska ha stor betydelse, avslutar Frank Axhag.

Genom att testa, dokumentera och följa upp i verklig miljö blir hållbarhet en operativ del av planering, genomförande och långsiktig förvaltning.

Vasabron är ett konkret exempel på detta i praktiken. När bron byggdes i slutet av 1800-talet representerade den tidens moderna ingenjörskonst, anpassad för dåtidens trafik och tekniska förutsättningar. Under mer än ett sekel har bron byggts om, förstärkts och anpassats i takt med nya krav. I dag, när den nuvarande bron nått slutet av sin tekniska livslängd, har den återigen fått en ny roll – som testbädd för att bygga kunskap om framtida materialval och mer hållbar förvaltning av infrastruktur. På så sätt fortsätter Vasabron att bidra, även i sitt sista skede.

Bygg- och fastighetssektorn befinner sig i ett avgörande skifte. Nya EU-krav, klimatmål och regelverk omformar spelplanen i rekordfart – samtidigt som möjligheterna växer för de aktörer som vågar tänka nytt och agera tillsammans.

Mot den bakgrunden samlade RISE experter, beslutsfattare och innovatörer till Forum Samhällsbyggnad 2026 i Göteborg. Genom att samla aktörer från hela värdekedjan skapades en plattform för att omsätta kunskap till handling – och för att identifiera hur lösningar kan gå från pilot till bred tillämpning.
 

Återbruk som konkret verktyg för minskad klimatpåverkan

Ett område där omställningen redan tar tydlig form är materialanvändningen – där återbruk snabbt rör sig från ambition till genomförande.

Simon Grimberg, Executive VP Development Partner och biträdande projektchef på Jernhusen, berättade om utvecklingen av Göteborg Grand Central – en ny stationsbyggnad som knyter samman Göteborgs centralstation och Nils Ericson Terminalen och samtidigt sätter en ny nivå för hållbart byggande.

– Vi har tagit fram en återbruksstrategi där vi pekar ut vilka material som är lämpliga för återbruk och vilka som inte är det. Dessutom har vi en cirkularitetsstrategi och en plan för grönska för att öka biodiversiteten i området. Teglet identifierade vi tidigt som en nyckel för att kraftigt minska klimatpåverkan, och därför är alla cirka 600 000 tegelstenar återbrukade från Danmark.

Att navigera i en föränderlig omvärld

Samtidigt som konkreta lösningar utvecklas ökar komplexiteten. Vår samtid är mer snabbrörlig och svårare att läsa än på länge, och beslut behöver ofta fattas innan bilden är komplett. Då blir förmågan att tolka förändring, tänka i flera tidsperspektiv samtidigt och bygga framtidskunnighet allt viktigare för att kunna agera klokt i en allt osäkrare omvärld.

Daniel Mattisson, innovations- och processledare på RISE, gav ett framsynsperspektiv på byggsektorns omställning:

– En viktig utmaning för bygg- och fastighetssektorn är att flera tidsperspektiv behöver rymmas samtidigt. Det finns ett här och nu där projekt ska drivas framåt och krav behöver mötas, men också en längre rörelse där skiften inom till exempel klimatanpassning, cirkularitet och digitalisering allt snabbare förändrar förutsättningarna. Framsyn handlar om att utforska möjliga framtider, upptäcka risker och möjligheter i tid och fatta mer robusta beslut. Det handlar både om att leverera i nuet och att skapa bättre förutsättningar för den framtid man vill vara med och bygga.

Från EU-direktiv till svensk byggvardag

En central fråga för branschen är hur nya EU-direktiv, standarder och nationella regelverk omsätts i praktiken – och hur de kan användas för att driva utveckling snarare än att bromsa den.

Detta diskuterades av Mikael Lindecrantz, Digital Innovation Lead på Ragn-Sells, Emma Grass, projektchef på Skanska, Jan Suchorzewski, marknadschef Infrastruktur och betongbyggande på RISE och Dag Sjöholm, marknadschef certifiering på RISE.

Samtalet berörde bland annat ökade krav på data, digitala produktpass och cirkularitet – områden där gemensamma arbetssätt och standarder blir avgörande för att möjliggöra skala.

– Det handlar om att hitta den optimala vägen för materialet och låta materialets egenskaper styra hur det används. EU har standarder för digital dokumentation av material, och vi har parallellt utvecklat sätt att beskriva hur material kan återbrukas. Genom att koppla ihop de här begreppsvärdena får vi en positiv effekt: materialet används bättre och samtidigt genereras data som behövs för rapportering – en riktig win-win, sa Mikael Lindecrantz.

Innovation där målkonflikter möts

När högt ställda hållbarhetsmål möter praktiska, ekonomiska och juridiska begränsningar uppstår målkonflikter. Men det är också här, i spänningsfältet, som nya lösningar tar form.

Kristian Käll, hållbarhetschef på Älvstranden Utveckling AB, Lina K Wiles, Chief Sustainability Officer på Adapteo Group, Magnus Söderholm, Senior Project Manager på Göteborgs Stad och Katarina Malaga, affärsutvecklingschef för hållbart byggande på RISE lyfte vikten av att synliggöra målkonflikter tidigt i projekten – som en förutsättning för att kunna hantera dem och driva utveckling framåt.

– Höga ambitioner skapar målkonflikter mellan till exempel olika hållbarhetsperspektiv, tidplan och ekonomi, och för att hantera dem behöver vi arbeta medskapande i tidigt skede tillsammans med de som ska bygga. I våra områden ska klimatomställningen vara en grundplåt, med kraftfulla utsläppsminskningar när vi bygger, samtidigt som vi har fortsatt höga förväntningar på god gestaltning och ett inkluderande innehåll för göteborgarna, sa Kristian Käll.

Teknik, material och data som möjliggörare

Teknikskiftet är redan här. AI, digitala tvillingar och nya materiallösningar förändrar hur vi planerar, bygger och förvaltar – och öppnar upp för helt nya sätt att optimera resursanvändning och minska klimatpåverkan.

Ida Malmgren, vd på Kaminsky Arkitektur, Urban Blomster, produktchef på Södra Building System, Andrea Gajic, strateg för digital innovation på Västfastigheter, VGR, Sofia Stensson, forskare och projektledare inom byggd miljö, AI och digitalisering på RISE, och Magnus Falk, projektledare inom hållbart byggande på RISE gav exempel på hur utvecklingen redan driver förändring genom hela värdekedjan.

– Det finns möjligheter som vi inte ens känner till, och det är väldigt spännande. Ett citat som har fastnat hos mig är: ”Först utformar vi tekniken, sen formar tekniken oss.” AI har redan förändrat hur vi arbetar, men den viktigaste frågan är inte vad tekniken kan göra – utan vad vi vill att den ska göra för oss. Rätt använd kan den frigöra tid för reflektion, kreativitet och bättre beslut – vilket i slutändan hjälper oss att nå de resultat vi faktiskt vill ha, sa Sofia Stensson.

Från styrning till handling – och vidare till skalning

En återkommande fråga under dagen var hur klimatmål omsätts till konkreta förändringar – och hur goda exempel kan gå från enskilda initiativ till bred implementering.

Nina Jacobsson Stålheim, utvecklingschef ekologisk hållbarhet på Förvaltnings AB Framtiden, Magnus Österbring, forsknings- och innovationssamordnare på NCC, Andreas Huss, projektledare inom stadsplanering på RISE, och Ann-Charlotte Mellquist, forskare inom cirkulär ekonomi och cirkulära affärsmodeller på RISE diskuterade hur klimatambitioner blir verklighet – och vad som krävs för att skala upp dem.

– I Circularity Gap Report The Value Gap: Sweden har vi analyserat hur mycket ekonomiskt värde som går förlorat i Sveriges linjära ekonomi – och det största värdegapet finns i bygg- och fastighetssektorn. Att stänga detta gap innebär stora möjligheter att bevara värde, stärka cirkulariteten och möta sektorns framtida behov, sa Ann-Charlotte Mellquist.

– Vi har goda förutsättningar att omsätta klimatmål till konkreta förändringar, inte minst tack vare politiskt mod i Göteborg och tydliga, ambitiösa mål. Som byggherre har vi fått ta helt nya roller: vi har behövt kliva in aktivt, inte bara vara beställare utan i stället driva utveckling. Vi arbetar med tre tidshorisonter – att ställa spetsiga men realistiska krav som skapar förutsättningar här och nu, att genomföra plogprojekt som förflyttar oss framåt, och att tillsammans med marknadsaktörer driva och stimulera morgondagens lösningar, sa Nina Jacobsson Stålheim.

Stora värden att frigöra i en cirkulär ekonomi

Samtidigt finns betydande outnyttjad potential i dagens system – både ekonomiskt och resursmässigt. Ann-Charlotte Mellquist belyste de ekonomiska värdeförlusterna inom bygg och fastighet i dagens linjära ekonomi – och de affärsmöjligheter som uppstår i omställningen.

– Det finns stora värdeförluster men också stora affärsmöjligheter – att renovera, reparera och återbruka i stället för att riva eller slänga, samt att hitta sätt att använda outnyttjad yta. Här behöver vi dock samarbeta mer, i till exempel industriell symbios, eller återbrukshubbar. Det går i vilket fall inte att bli cirkulär själv.

Samverkan som nyckel – från initiativ till systemförändring

En slutsats från dagen är tydlig: lösningarna finns – men för att få verklig effekt behöver de spridas, skalas och implementeras i hela systemet.

Här spelar samverkan, gemensam kunskapsuppbyggnad och förmågan att gå från test till tillämpning en avgörande roll – områden där RISE tillsammans med branschen driver utvecklingen framåt.

Marco Lucisano, Executive Director, Public Sector and International Relations på RISE, summerade dagen:

– Tillsammans har vi pratat om att vi kan göra nya saker, och bara det tycker jag är ett ställningstagande som vi ibland glömmer när vi fokuserar på svårigheterna. Det är viktigt att sätta det i perspektivet att det faktiskt går att göra. Låt oss hjälpas åt att pröva, och när vi väl har prövat – fånga möjligheter, skala ut och skala upp – så att det får effekt på riktigt!

Han betonade också vikten av samverkan – och RISE roll som möjliggörare i omställningen:

– Forumet och dess samtal har gett nya perspektiv och visat kraften i samverkan. RISE har ett viktigt uppdrag som förändringsmotor för Sveriges omställning och konkurrenskraft – men det är något vi gör tillsammans. Forum Samhällsbyggnad är just en sådan mötesplats där samverkan blir möjlig. Låt oss nu fortsätta att tillsammans driva utvecklingen mot ett mer hållbart byggande framåt, sa Marco Lucisano.