Ett bredare samhällsperspektiv öppnar upp möjligheter för källsorterande avloppssystem

Källsorterande system är än så länge småskaliga och dyra att bygga, särskilt när det finns ett centralt reningsverk med kapacitet för att ansluta nya bostadsområden. Detta visar Rambolls samhällsekonomiska lönsamhetskalkyl för det framtida området Loudden i Stockholm. Men utöver kostnader, ger källsorterande avloppsystem många fler nyttor än centraliserade system och kan bidra till att flera miljömål uppnås, såsom Begränsad klimatpåverkan, en Giftfri miljö och Ingen övergödning. Den samhällsekonomiska analysen för Loudden visar att källsorterande VA-system på sikt har möjlighet att konkurrera med konventionell VA ur ett kostnads-nytto-perspektiv. Utöver minskad miljöpåverkan bidrar källsorterande system till att andra viktiga nationella mål uppnås som idag inte kan kvantifieras, såsom en ökad självförsörjningsgrad.

Värdering av avloppsresurser beror av den lokala kontexten

Men hur resurser i avloppsvatten värderas beror till stor del på den lokala kontexten. För Loudden är en ökad värmeåtervinning en av de stora drivkrafterna för att bygga källsorterat. På Gotland, som under många år haft vattenbrist och saknar reservvattentäkt, är det vattnet som driver på alternativa avloppslösningar. Regionen har därför börjat undersöka alternativa råvattenkällor och när ett nytt område nu exploateras projekteras det med två-rör-ut, ett rör för BDT-vatten och ett för svartvatten från toaletterna. Syftet är att återanvända BDT-vattnet. Projektet har mött viss skepsis i de fokusgrupper som har engagerats. Denna skepsis har dock minskat efter relativt begränsade utbildningsinsatser.

Det verkar således enkelt att få avsättning för återvunnet vatten på Gotland, men hur är det med klosettvatten? Detta har Ebba af Petersen (WRS) och Line Strand, (Hushållningssällskapet) undersökt i Mälardalen. I sin studie såg de att intresset för cirkulär näring ökar i samhället. Ett enkätutskick till jordbrukarna i regionen visar att de inte har någon särskild preferens för vilket organiskt gödselmedel som används. Dock gör livsmedelsbranschen ingen skillnad på återvunnet klosettvatten och reningsverksslam, vilket göra att uppköparna till stor del begränsar vad som får odlas med återvunnet klosettvatten.

"Behandling av klosettvatten behöver anpassas efter jordbrukarnas behov. Här finns mycket att lära från djurgödselindustrin."

Ett annat problem är att det blir relativt stora volymer från toaletter jämfört med spridningsgivorna, vilket kan försvåra och fördyra spridningen på jordbruksmark vid maxgivor. Behandlingen av klosettvattnet behöver således anpassas till jordbrukarnas behov, något som gödselindustrin kring djurproduktion har lyckats bra med. Här finns det många erfarenheter att hämta.

Nytt verktyg: hur kan VA-frågor integreras i stadsplanering

Stadsplanering och en efterföljande paneldiskussion fick avsluta MACROs seminarium. Elisabeth Kvarnström (Ecoloop) och Amanda Widén (NSVA) diskuterade det planeringsstöd för hur källsorterande VA kan integreras tidigt i stadsplaneringsprocessen. Detta är ett mycket efterlängtat verktyg av VA-branschen då vi som arbetar med frågorna ofta saknar bakgrund och förståelse för stadsplaneringsprocessen. Verktyget visar att VA måste komma in tidigt i planeringen, att det behövs mod och en tydlig vision som är förankrad hos både politiker och tjänstemän för att bygga källsorterande avloppsystem. Och sist men inte minst: Samverkan!