Hoppa till huvudinnehåll
RISE logo

Intressant föredrag från LTU om forskning på cirkulära avloppssystem

25 mars 2022, 15:09

Svenska näringsplattformen bänkade sig framför det digitala föredrag som hölls av LTU den 25:e mars om cirkulära avloppssystem. Här följer ett sammandrag om du inte hade möjlighet att delta:

Föreläsaren Inga Herrmann inledde med att peka på den enorma potentialen som finns i att återanvända resurser i avlopp. Om all växtnäring i avloppsvattnet skulle återvinnas i Norrbotten skulle det vara möjligt att ersätta 65% av kvävet, 100% av fosforn och 90% av regionens kaliumbehov som nu täcks av mineralgödsel. Miljöpåverkan från mineralgödselfosfor, -kväve och -kalium skiljer sig, men är sammantaget stor. Fortsättningsvis pekades på behovet av att öka tillförseln av organiskt kol till våra jordar för att säkra produktiviteteten. Klimatförändringarna förutspås minska mängden markkol relevant, en förändring som det pratas mindre om än vad vi borde enligt föreläsaren och som riskerar försämra den globala livsmedelsproduktionen. Den sista resursen som föreläsningen skulle komma att kretsa kring är behovet av att ta tillvara vattenresursen i det utgående avloppsvattnet. Globalt finns det redan nu en överexploatering av grundvatten, och även om det finns gott om sötvatten i Sverige är det ojämnt distribuerat och det finns ett behov av att kunna ta tillvara på vattenresurser även här.

Så – varför är det då inte cirkulärt ännu?

Vi har byggt in oss i system som är oflexibla, till naturen linjära och ooptimerade för återanvändning av resurser. Eftersom infrastrukturen är investeringsintensiv finns också svårigheter att göra om hela stora system.

Vad kan vi då göra för att röra oss mot mer cirkulär hantering av våra avloppsströmmar? Enligt föreläsaren ska vi börja i de små systemen  där lågt hängande frukter finns och där investeringar kan göras i närtid till en mindre kostnad. Att bygga om de mindre systemen till cirkulära ger dessutom möjlighet att lära och utvärdera. I Sverige finns ganska många mindre avloppssystem, och här finns stor potential att börja vår cirkulära resa menar forskarna. Detsamma gäller de nybyggnadsområden som byggs i och kring städer idag, där H+ tas upp som ett inspirerande exempel.

Genom att källsortera avloppsströmmarna ges större potential för cirkularitet – men det behövs kostnads- och nyttoanalys för att förstå potentialen eftersom dessa system är dyrare att bygga. Men vinsterna är många: större potential för närings- och energiåtervinning, energi- och vattenanvändning minskar, samtidigt som påverkan på miljö och hälsa kan reduceras. 

Men det finns förstås också utmaningar, såsom optimala behandlingsmetoder för de ”nya” avloppsvattenströmmarna som uppstår i ett källsorterat system. Klosettavloppsvattnet är förhållandevis rent från föroreningar, men kommer sannolikt behöva renas från läkemedel innan återanvändning som gödslingsprodukt. BDT-vattnet (BDT står för bad-dusch-tvätt och är lite förenklat allt vatten som inte kommer från toaletter inomhus från hushåll och arbetsplatser) är näringsfattigt men innehåller de tvätt- och städkemikalier som används och hälls ut i avloppen samt relativt höga halter metaller – hur renar vi detta vatten på bästa sätt så det kan återanvändas i samhället?

För BDT-vattenrening presenterades en rad projekt där man tittar på lokal rening och omhändertagande, bland annat genom bevattning av ”gröna väggar”, men även filtrering i biofilter, där en del av forskningen fokuserar på att anpassa anläggningarna till att klara kallt klimat. Dessa lösningar är i övrigt robusta och energieffektiva, och kan beroende på utformning anpassas till att tillåta återanvändning av vattnet eller utsläpp till recipient. I ett projekt på Gotland tittar man på möjligheten till vattenåteranvändning i ett nytt område som byggs med källsorterat avloppssystem. Man har också pågående projekt med tillverkning av hållbart gödselmedel från klosettavloppsvatten. Många intressanta projekt att hålla utkik på framöver alltså. Som slutkläm tipsade forskarna om följande tre utgångspunkter för att börja tänka mer cirkulärt kring våra VA-system:

1. Se cirkulär VA som ett sätt att motverka klimatförändringar  2. Börja smått  3. Vänta inte på alla andra - vi behöver börja på många olika platser samtidigt!

2022-06-30

2022-06-28

2022-06-28

2022-06-27

2022-06-27

2022-06-13

2022-06-10

2022-06-09

2022-06-09

2022-06-09

2022-06-09

2022-06-08

2022-05-24

2022-05-24

2022-05-20

2022-05-20

2022-05-19

2022-05-16

2022-05-16

2022-05-06

2022-05-03

2022-05-02

2022-04-26

2022-04-22

2022-04-11

2022-04-11

2022-04-08

2022-04-07

2022-04-07

2022-04-04

2022-03-29

2022-03-29

2022-03-29

2022-03-29

2022-03-25

2022-03-15

2022-03-15

2022-03-15

2022-03-15

2022-03-14

2022-03-11

2022-03-09

2022-03-07

2022-03-07

2022-02-28

2022-02-28

2022-02-25

2022-02-25

2022-02-14

2022-02-14

2022-02-08

2022-02-08

2022-02-07

2022-02-03

2022-01-26

2022-01-24

2022-01-24

2022-01-14

2021-12-22

2021-12-22

2021-12-13

2021-12-13

2021-12-13

2021-12-13

2021-12-13

2021-12-03

2021-11-30

2021-11-04

2021-11-02

2021-10-25

2021-10-12

2021-10-12

2021-09-28

2021-09-20

2021-09-20

2021-08-16

2021-07-15

2021-07-06

2021-07-05

2021-06-21

2021-06-11

2021-06-11

2021-06-10

2021-06-10

2021-06-02

2021-05-18

2021-05-17

2021-05-06

2021-04-28

2021-04-27

2021-04-27

2021-04-06

2021-03-31

2021-03-15

2021-03-12

2021-03-11

2021-02-25

2021-02-23

2021-02-15

2021-02-12

2021-02-11

2021-02-11

2021-02-10

2021-02-09

2021-02-04

2021-01-28

2021-01-25

2021-01-25

2021-01-22

2021-01-15

2020-12-22

2020-12-18

2020-12-17

2020-12-16

2020-12-15

2020-12-15

2020-12-03

2020-12-02

2020-12-01

2020-11-30

2020-11-27

2020-11-26

2020-11-25

2020-11-25

2020-11-24

2020-11-23

2020-11-20

2020-11-19

2020-11-13

2020-11-12

2020-11-11

2020-11-09

2020-10-22

2020-10-13

2020-10-12

2020-10-08

2020-09-11

2020-09-08

2020-06-24

2020-06-03

2020-05-19

2020-04-03

2020-03-27

2020-03-19

2020-03-18

2020-03-17

2020-03-12

2020-03-12

2020-03-12

2020-03-11

2020-03-11

2020-03-11

2020-03-11

2020-03-11

2020-03-11

2020-03-11

2020-03-11

2020-02-04