Hoppa till huvudinnehåll
RISE logo

Nätverket för fosfor och andra avloppsprodukter - möte dec 2021

22 december 2021, 13:01

Årets möte i "fosfornätverket" som det brukar kallas hölls digitalt den 16:e december. I år handlade det bland annat om regelverk, om nya rapporter som föreslår styrmedel för återvinning av resurser ur avlopp. Det handlade också om behandlingstekniker för slam för att kunna nå återvinning, bland annat presenterades projekt med pyrolysbehandling, HTC-behandling och Termisk hydrolys, samt en ny teknikkedja ("NP Harvest" som utvecklats av aalto universitet, pilottestat på reco lab). SSAB presenterade sina planer på produktion av fossilfria gödselprodukter, som möjliggörs i och med satsningen på fossilfritt stål och Örebro pratade om deras studier om PFAS - kända och okända- i slam och vid slamgödsling.

Först ut var Anders Finnson -  som berättade om sitt EU-arbete och Svenskt vattens arbete med att påverka i de forum där just nu historiskt många regelverk inom hållbarhets- vatten- och miljöområdet ses över. Tillsammans med den europeiska branschorganisationen EurEau tar man fram briefing notes, position papers och andra dokument för att ge underlag för politiker och tjänstemän att skapa bra och tydliga regelverk som är anpassade för medlemsorganisationernas verksamheter. Man kan följa Anders arbete genom de tätauppdateringarna han gör i Svenskt Vattens nyhetsflöde och deras nya webbplats för EU-arbetet. 

Som andra talare var det också Anders Finnson som täckte upp för en kollega som blivit sjuk, detta pass handlade om den mycket intressanta rapporten från expertgruppen för cirkulär och hållbar VA som lyder under delegationen för cirkulär ekonomi. I deras nypublicerade rapport (#2) finns förslag på politiska styrmedel som hjälper oss förflytta oss från reningsverk till resursverk, men hjälp av industriell symbios. Läs rapporten här.

Efter Anders tog Kristina Atkisson vid och talade om WWFs Baltic stewardship initiative som jobbar med att minska övergödningen till östersjön genom att arbeta för mer cirkulära näringskedjor. BSI samlar en stor rad aktörer bland annat inom livsmedels- och jordbrukssektorn, men även teknikleverantörer och andra, och även i deras nya rapport finns förslag på politiska styrmedel för en förflyttning mot mer cirkulära näringsflöden. Styrmedlena är i vissa delar lika de som föreslås i rapporten som refereras ovan, men skiljer sig i vissa punkter, delvis på grund av de två olika sammansättningarna av aktörer i de två grupperingarna. I denna rapport finns också intressanta sammanställningar av potential av näringsåterföring från olika flöden i samhället- hur mycket mineralgödsel kan vi ersätta? Läs rapporten ”ökad cirkularitet och minskad övergödning” här.

Näst på tur var Örebro Universitet som pratade om deras studier fokuserade på PFAS i avloppsfraktioner och slam. I en pågående studie så tittar de på innehåll av PFAS i slam, åkermark, mask och gröda för att jämföra slamgödslad mark vs icke slamgödslad mark. En första slutsats som Anna Kärrman lyfte fram är att PFAS-analyserna som oftast görs och som myndigheter refererar till är framtagna för dricksvattendetektion, och är inte helt lämpliga som uppföljningsurval för slam. I deras försök har de istället för PFAS11 mätt PFAS75 för att kunna fånga upp fler substanser som finns i slammet. De kör också analyser på EOF – Extraherbart organiskt fluor – för att se hur mycket fluor som finns i föroreningar man inte plockar upp i PFAS-analyserna (75 substanser är trots allt rätt få jämfört med de tusentals ämnen som finns och används ute i samhället). Fördelen är att man fångar upp okända substanser – nackdelen är att man inte vet huruvida fluoratomen i fråga faktiskt sitter på en PFAS eller i en annan molekyl.Metoden visar på ett stor andel okänt flour som man inte kan fastställa exakt molekyl genom analys med t.ex. PFAS75.

Försöken i studien går ut på mätning av halter av PFAS och EOF i försöksrutorr utanför Malmö där man gjort systemeatiska slamspridningsförsök i decennier. Försöksrutor med hög slamspridning jämförs med försöksrutor med ”normal” slamspridning och försöksrutor utan slamspridning. Analyser görs i slam, i toppjord i alv, i mask och i gröda i slamgödslade fält och i kontrollrutor som ej är slamgödslade. Analyserna av grödor beräknas ske till våren, och rapporten beräknas bli klar i slutet av nästa år.

David Gustavsson berättade sedan om testbädd Ellinge och den teknik som kommer att testas där i ett projekt där även vi på RISE är inblandade. I testbädden kommer avloppsslam torkas och pyrolyseras, man gör också tester med odling med det framställda slamkolet. En anledning till att man valde att testa pyrolys i just Ellinge är att en livsmedelsindustri anslutet till reningsverket innebär att kadmiu-fosforkvoten ibland blir för dåligt för att uppfylla Revaqs krav. Genom pyrolys avskiljs vissa tungmetaller, bl.a. Kadmium, till flygaskan och kan plockas ur kretsloppet. En viktig fråga vid just avlopp från livsmedelsindustri är just kadmiuminnehåll.  Se ett filmat reportage om slam-pyrolys-projektet här.

Alexandra Lazic på roslagsvatten om den utvärderingsprocess som de haft för att välja slambehandlingsteknik på sitt största reningsverk – Margretelund i Åkersberga. ARV:et har många grannar nära och transporter går förbi boende och genom samhället. Reningsverket är Revaqcertifierat och uppnår kraven, men berättade att de behöver en lösning som minskar behovet av transporter, minskar lukt och olägenheter, som kan användas vid en ökad belastning på reningsverket men som ändå innebär att nyttor kan återföras till produktiv mark – helst genom en bibehållen Revaq-ertifiering. För Roslagsvattens del föll utvärderingen på HTC och man kör nu pilotförsök tillsammans med C-green, där man testar både framställningen av slamkol genom HTC-tekniken, men också undersöker hur processvattnet ska renas efter HTC-processen. Möjligheten att Revaq-certifiera ett biokol kollas också på (men bredare än bara fokus detta reningsverk) och de mkt preliminära resultaten tyder på att metall- och fosforkvoter är ungefär lika i det framställda slamkolet som i slammet det produceras av.  Man hoppas på att kunna rena processvattnet  från slambehandlingen med en biologisk process – SBR och MBBR utvärderas, och att man ska kunna behandla även rejektvattnet i samma process. Man utvärderar också teknikerna i serie med en våtoxidation innan SBR/MBBR. Reningsförsöken görs av IVL på Hammarby sjöstadsverket. Läs mer här.

Jag och Linus berättade om Svenska Näringsplattformens arbete.  Om du är intresserad av näringsåtervinning och inte redan medlem passar jag dock på att tipsa om att bli medlem och att man ska gå in och anmäla sin mailadress för att få vårt nyhetsbrev gratis här.

LKAB berättade om sina satsningar i Norrbotten för att ta tillvara på nyttor i de enorma restsströmmar som uppstår vid gruvbrytningen. I samband med de stora satsningarna på fossilfritt stål satsar man även på att återvinna bland annat fosfor och producera fossilfritt kvävegödsel. LKAB planerar att ha hela kedjan i egen regi – från gruvavfall till färdig MAP-produkt för odling. Det stora skiftet är sättet att utvärdera affärsmodellen – för även om gruvavfallet har en betydligt lägre fosforhalt än apatitgruvor där mineralfosfor bryts idag, så är det et material som redan tagits och tas upp genom gruvbrytningen för järnmalm, och halten är tillräcklig för att kunna framställa en ren produkt som dessutom bidrar till minskat importberoende i EU. Genom satsningen på fossilfritt stål byggs också en vätgasfabrik ut, där synergi kan uppnås genom att även utvinna fossilfritt kväve. Produktionen av fosfor beräknas räcka till flera gånger Sveriges fosforbehov. LKAB nämnde också att det i den nya satsningen även sker ett utbyte av resurser mellan LKAB och Boliden. LKAB ska förädla fram fossilfri svavelsyra ur Pyritkoncentrat från Bolidens Aitikgruva. Läs mer på projekthemsidan.

Ekobalans Gunnar Thelin pratade mycket om vikten att även sluta kretsloppen för kväve och att försöka tillverka produkter som lantbruket vill ha, innebärandes i hans mening, både att fokusera på att få med kvävet och att tillverka produkter som innehåller mull och komplett näringsbehov. I hans erfarenhet inte mull eller kol från avlopp då det inte är en betrodd produkt hos lantbrukarna. Hans budskap var således- skapa betrodda produkter med kväve och fosfor från avlopp och plocka t.ex. mull från källor som lantbrukarna känner sig tryggare med, som matavfall. Fosfor utvinns i en av ekobalans teknikkedjor genom torkning och pyrolys av slammet, som sedan kan användas i gödselprodukterna eftersom vissa tungmetaller avskiljs och materialet blir hyginiserat, mer koncentrerat och lätthanterligt och kan blandas med andra insatsämnen.

Cambi presenterade sin slambehandlingsteknik med termisk hydrolys i serie med anearob rötning av slam och/eller andra biologiska material. De fördelar som vidhölls med tekniken är bland annat att man genom termisk hydrolys kan öka utrötningskapaciteten och även öka mängden biologiskt material man kan röta i samma rötningsvolym. Andra fördelar som framhölls var ökad biotillgänglighet av fosfor och mindre slamvolymer att hantera. Enligt deras LCA-analyser av tekniken kan termisk hydrolys kraftigt minska utsläppen av växthusgaser oavsett om man väljer att sprida slammet, torka eller förbränna det. Med ett biologiskt slam kan en TH-behandling öka kapaciteten på befintlig rötkammare med upp till 3 ggr menar Cambi – men man måste ha kapacitet att ta hand om den ökade mängden kväverikt rejektvatten. 

Aalto Universitet presenterade sin teknik NPHarvest som pilottestats i RecoLabs nya pilothallar. Pilottesterna har körts med källsorterat klosettavloppsvatten och fått väldigt bra resultat för kväve och fosforåtervinning. Kväveprodukten, som är ett kristallint ammoniumsalt, är enligt dem själva väldigt ren, medan fosforprodukten initialt har visat sig ha vissa orenheter, bland annat innehåller den enligt preliminära resultat en del läkemedelsrester. En SVU-rapport om projektet släpps till våren, och efter att projektledaren disputerar inom kort förväntas tekniken försöka flytta sig från univeritetsvärlden och testa vingarna i försök att lyfta TRL-nivå och komma ut på marknaden.

Paneldebatt: Dagen avslutades med en paneldebatt med de flesta föreläsare. Det kanske inte är en ny slutsats, men desto tydligare i alla fall: det händer extremt mycket på området med näringsåtervinning från restströmmar, och möjligheten att få stödjande, eller åtminstone tydliga, regelverk och styrmedel är stor. Där är vi allra flesta överens, oavsett vilka teknikkedjor, organisationer eller sektorer vi representerar.

Sammanställning av Elin Kusoffsky

2022-06-30

2022-06-28

2022-06-28

2022-06-27

2022-06-27

2022-06-13

2022-06-10

2022-06-09

2022-06-09

2022-06-09

2022-06-09

2022-06-08

2022-05-24

2022-05-24

2022-05-20

2022-05-20

2022-05-19

2022-05-16

2022-05-16

2022-05-06

2022-05-03

2022-05-02

2022-04-26

2022-04-22

2022-04-11

2022-04-11

2022-04-08

2022-04-07

2022-04-07

2022-04-04

2022-03-29

2022-03-29

2022-03-29

2022-03-29

2022-03-25

2022-03-15

2022-03-15

2022-03-15

2022-03-15

2022-03-14

2022-03-11

2022-03-09

2022-03-07

2022-03-07

2022-02-28

2022-02-28

2022-02-25

2022-02-25

2022-02-14

2022-02-14

2022-02-08

2022-02-08

2022-02-07

2022-02-03

2022-01-26

2022-01-24

2022-01-24

2022-01-14

2021-12-22

2021-12-22

2021-12-13

2021-12-13

2021-12-13

2021-12-13

2021-12-13

2021-12-03

2021-11-30

2021-11-04

2021-11-02

2021-10-25

2021-10-12

2021-10-12

2021-09-28

2021-09-20

2021-09-20

2021-08-16

2021-07-15

2021-07-06

2021-07-05

2021-06-21

2021-06-11

2021-06-11

2021-06-10

2021-06-10

2021-06-02

2021-05-18

2021-05-17

2021-05-06

2021-04-28

2021-04-27

2021-04-27

2021-04-06

2021-03-31

2021-03-15

2021-03-12

2021-03-11

2021-02-25

2021-02-23

2021-02-15

2021-02-12

2021-02-11

2021-02-11

2021-02-10

2021-02-09

2021-02-04

2021-01-28

2021-01-25

2021-01-25

2021-01-22

2021-01-15

2020-12-22

2020-12-18

2020-12-17

2020-12-16

2020-12-15

2020-12-15

2020-12-03

2020-12-02

2020-12-01

2020-11-30

2020-11-27

2020-11-26

2020-11-25

2020-11-25

2020-11-24

2020-11-23

2020-11-20

2020-11-19

2020-11-13

2020-11-12

2020-11-11

2020-11-09

2020-10-22

2020-10-13

2020-10-12

2020-10-08

2020-09-11

2020-09-08

2020-06-24

2020-06-03

2020-05-19

2020-04-03

2020-03-27

2020-03-19

2020-03-18

2020-03-17

2020-03-12

2020-03-12

2020-03-12

2020-03-11

2020-03-11

2020-03-11

2020-03-11

2020-03-11

2020-03-11

2020-03-11

2020-03-11

2020-02-04