Vilka är utmaningarna?
De växtnäringsämnen som tas upp av en gröda som sedan konsumeras hamnar i det kommunala avloppsvattnet via avföring och urin. Samhället är således, både organisatoriskt och infrastrukturellt, ett system för hantering av växtnäringsämnen. .
Om växtnäringen inte återanvänds eller återvinns är systemet linjärt, genom att återvinna och återbruka växtnäringsämnen tillbaka till vår livsmedelsproduktion blir systemet cirkulärt. Idag sker den återföringen framförallt genom jordbruksspridning av fosforrikt slam, men potential finns för ytterligare system och tekniker och att en större andel av även kväve och kalium kan cirkuleras tillbaka till jordbruksmark. Svenska Näringsplattformen är teknikneutral och tar ej ställning för eller emot olika tekniker, men arbetar för en säker och hållbar återföring av växtnäringsämnen till jordbruksmark.
Idag går ca 40-50% av avloppsslammet som produceras av svenska reningsverk till jordbruksmark. Resterande delar används framförallt till sluttäckning av deponi och tillverkning av anläggningsjord. Genom slamspridning återförs framförallt fosfor, men till viss del även kväve och kalium. Genom en utveckling av näringsåtervinning från avlopp skulle fler näringsrika produkter kunna produceras och användning skulle kunna ske i fler tillämpningar.
Omkring 40 % av fosforbehovet på svensk åkermark tillförs genom mineralgödsel som importeras och kommer från geologiska mineralfyndigheter (Jordbruksverket, 2023).
Två av de stora anledningarna till de kraftigt förändrade biogeokemiska flödena av kväve och fosfor de senaste åren är gödselproduktion och spridning av mineralgödsel. Vid spridning av mer kväve och fosfor än växterna kan ta upp riskeras övergödning av hav och sjöar (Steffen et al, 2015).
Svenska avloppsreningsverk producerar varje år 200 00 ton avloppsslam (torrsubstans). Ungefär 40 – 50 % av denna mängd återförs till jordbruk (SCB, 2020).
I våra avloppsreningsverk går upp 50 % elförbrukningen åt till att omvandla kväve till kvävgas. Samtidigt krävs stora mängder energi för att omvandla kväve i luften till växttillgängligt minderalgödselkväve. Det är vanligt att naturgas används som energikälla vid produktion av mineralgödselkväve, energibehovet är då 11 kWh/kg kväve. (Malovanyy, 2022)