Vilka utmaningar ser Svenska näringsplattformen?
Dagens hantering av näringsämnen är på många sätt problematisk. Vad har olika aktörer för utmaningar? Och vad är egentligen problemet på en större skala? VARFÖR ska näringsämnen återanvändas?
Hur kan vi skapa en marknad för återvunna produkter och därav skapa hållbara kretslopp av näringsämnen? Hur bevarar vi förutsättningar på lång sikt för mänskligt välbefinnande inom de planetära gränserna?
Omkring 40 % av fosforbehovet på svensk åkermark tillförs genom mineralgödsel som importeras och kommer från geologiska mineralfyndigheter (SCB, snitt 2009/10–2015/16).
Under det senaste århundradet har mängden kväve som överförts från atmosfären till biosfären globalt sett fördubblats som ett resultat av mänskliga aktiviteter som gödselproduktion och den ökade användningen av kvävefixeringsgrödor i jordbruket (Galloway, 1998)
Svenska avloppsreningsverk producerar varje år 900 000 ton torkat avloppsslam, varav ungefär en tredjedel används som gödsel på produktiv mark.
Cirka en procent av jordens energiförbrukning går åt till att fixera kväve från luften och skapa ammoniak till produktion av mineralgödsel.
På avloppsreningsverken används i regel den absolut största andelen energi till att rena bort kväve från vattnet till luften, kvävgas; alltså den omvända processen mot produktion av ammoniak till gödselproduktion.
Sju dimensioner av möjligheter och barriärer för omställning
Nedan beskrivs sju dimensioner av möjligheter och barriärer för en omställning till näringsämnen i kretslopp*. Innehållet samlas in från vetenskapligt publicerat material samt de träffar, möten och samtal som sker inom plattformen med plattformens medlemmar och andra intressenter. Välkommen att ge din input!
*Detta ramverk togs fram inom ramarna av projektet Bonus Return och beskrivs i artikeln Barquet et al., 2020. "Identifying barriers and opportunitites for a circular phosphorus economy in the Baltic Sea region".
Strukturellt
De fysiska, ekonomiska eller institutionella strukturerna som krävs för en omställning.
- Vi lever i ett kemikaliesamhälle, så länge det finns toxiska kemikalier (i kläder, rengöringsmedel, i möbler m.m.) hemma hos folk så kommer det finnas rester av dessa ämnen också i avloppet, mer eller mindre. ALLA eko-toxiska ämnen behöver regleras på bred front. Är detta möjligt att uppnå?
- Systemets förmåga till omställning är långsam på grund av exempelvis en infrastrukturtung avloppsvattensektor, vars investeringar blir stora och kräver lång planeringstid vilket skapar inlåsningseffekter i befintligt system (Barquet et al., 2020).
-/+ Produkter som tagits fram utifrån avloppsfraktioner har traditionellt klassats som avfall vilket gör att transport och handel av en sådan produkt regleras strängt av EU:s avfallsdirektiv. För att komma ifrån detta måste produkter få en ny klassning genom att uppfylla "end-of-waste criteria".
- För att avloppsreningsverk ska kunna klassas om från att hantera "avloppsvatten" till exempelvis "gödselproducent" behövs nya tillstånd och nya processteg som ska installeras vilket översätter till ökade kostnader. (Barquet et al., 2020).
+ Debatten om "Peak fosfor" fick fart runt 2010 och fosfor är sen 2014 listat av EU som "kritiskt råmaterial" på grund av EU's starka beroende av andra länder för tillgång till fosfor. Detta kan ses som en möjlighet i sammanhanget! (Barquet et al., 2020).
+ En möjlighet inom denna dimension är EU:s nya regelverk för gödselprodukter (se särskilt stycke 19, 58 och artikel 19) som skapar lika villkor för alla gödselprodukter på EU-nivå och ökar möjligheten för företag som återvinner fosfor-produkter att genom CE-märkning få tillträde till den inre marknaden.
Koordinering
Organisationer i ett system som tillåter att dess komponenter/aktörer kan jobba effektivt tvärs över olika geografiska skalor och maktnivåer.
- Det finns ett behov av koordinering av hantering av näringsämnen på regional nivå. Det finns redan ett överskott på exempelvis stallgödsel i vissa regioner och ett underskott i andra, det saknas samarbete för att optimera näringsflödet redan mellan aktörer inom och mellan regioner. (Barquet et al., 2020).
- Ömsesidigt beroende av teknikutveckling mellan olika aktörer för att forma helt nya värdesystem - aktörer behöver stöd i att finna kontakter inom andra sektorer och affärsmodeller som innebär helt nya konstellationer av aktörer (Barquet et al., 2020).
Interaktion
Utbyte och nätverk mellan aktörer för att överföra idéer och kunskap mellan en aktör till en annan i systemet.
- Förutsättningarna för mineralgödsel och återvunna produkter från avloppsfraktioner på marknaden har inte homogeniserats. De följer inte samma regelverk vad gäller exempelvis innehåll av kadmium eller max-giva på åkern (Barquet et al., 2020).
+ Det finns flera initiativ som skapar möjligheter inom denna kategori. Svenska Näringsplattformen skapar kontaktytor och bryggor mellan aktörer, både för kunskapsutbyte men också för att bygga ny kunskap genom samverkan i nya projekt.
+ Baltic Sea Stewardship är en nylanserad satsning för samverkan för att skapa en mer cirkulära livsmedelskedja. Initiativet drivs av WWF och finansieras av Jordbruksverket.
Sökriktning
Systemets förmåga att leda en omställning genom att skapa och kommunicera en gemensam vision.
- Idag finns ingen nationell "växtnäringsstrategi" i Sverige. Det finns ingen gemensam styrning som leder till återanvändning av näringsämnen.
- Det finns idag ingen marknad för återvunna växtnäringsfraktioner. Hur skapar vi en sådan marknad?
+/- En möjlighet som finns inom denna kategori är EU's circulära handlingsplan som ger en sökriktning, om än fortfarande lite oklart hur detta översätts till nationella färdplaner och handling, och påverkan på den enskilda aktörer.
-/+ De flesta policys idag handlar om att minska tillförseln av näringsämnen till känsliga vattendrag och inte på att återvinna och återanvända näringsämnena. Att dagens avloppsvattensystem är byggda för att rena bort näringsämnen och inte med utgångspunkt att återanvända, är en reflektion av detta.
Kapacitet
Kompetens, kunskap och resurser hos aktörer i ett system som bygger kapacitet för att hänga med, lära sig och agera på nya och förändrade förutsättningar.
- Enskilda lantbrukare har väldigt små marginaler att leka med och den finansiella kalkylen är känslig. Även om gedigen kunskap om kretslopp finns bland många lantbrukare så finns inte möjlighet att "testa nya spännande, miljövänliga" produkter om det inte ger ett mervärde i andra ändan.
- Nya teknikers prestanda utifrån ekonomiska och miljömässiga aspekter och utifrån lantbrukets behov behöver vidare utvärderas. Det behövs mer tillförlitlig data och utvärdering av dess potential på systemnivå för flera nya tekniker (Barquet et al., 2020).
Värden
Normer, attityder, världsåskådningar, medvetenhet samt kulturella och psykologiska aspekter som kan påverka policys samt efterfrågan och användandet av tekniker.
- Det är en känslostyrd debatt. Vem vill äta den här limpan som är bakad på vete som gödslats med kiss och bajs? Även om forskning och olika studier kan peka på att det kan vara superbra och riskfritt att t.ex. gödsla med urin så finns en "äckelfaktor" som inte låter sig rubbas av enbart vetenskapliga rapporter, [ex. Lindén, 1997; Jönsson et al., 2013; Senecal, 2020 ].
- Lågt marknadspris för mineralgödsel gör det svårt för nya produkter från andra utvinningsprocesser att prismässigt konkurrera(Barquet et al., 2020).
+ Kostnaden på jungfrulig fosfat förväntas öka vilket kanske skapar en möjlighet för nya produkter att konkurrera på marknaden (Barquet et al., 2020).
Förmåga att artikulera behov
Systemets förmåga att förutse och ta hänsyn till användares behov samt hur dessa integreras och leder till handling.
- VARFÖR ska ens näringsämnen återvinnas från stadens restströmmar och återanvändas i lantbruket? Har "systemet" kunnat artikulera detta behov på ett tydligt och konstruktivt sätt?