Essitys varumärken, som är kända genom kampanjen ”For everybody and every body”, tar hand om hygien och hälsa för en miljard människor i 150 länder under varumärken som Tork, Libresse och Libero. Tork, en av världens ledande aktörer inom professionell hygien, har nu certifierats för utvecklingsprocessen av varumärkets dispensrar.

– Vi vill visa att inkluderande hygien ligger i DNA:t för varumärket Tork. Vi har åtagit oss att göra offentlig hygien tillgänglig för majoriteten av användarna genom att arbeta för att eliminera synliga och osynliga hinder för hygien och nu kan vi kommunicera ytterligare ett bevis på vad vi menar med det, säger Saosann Eriksson, Technical Innovation Manager på Tork.

Varje år installeras cirka 6,5 miljoner dispensrar för pappersprodukter och tvål från Tork i restauranger, produktionsanläggningar, vårdinrättningar och företag runt om i världen. 

Principer för universell utformning tillämpas i utvecklingsprocessen

Genom att tillämpa principerna för universell utformning i utvecklingsprocessen, går det att eliminera hinder till hygien för människor med olika åkommor, förmågor, neurodiversitet, allmän oro för hygien och som är i olika skeden av livet. Bland användarna finns de som till exempel tvättar och torkar händerna med pappershanddukar, men också de som fyller på dispensrar med pappershanddukar, toalettpapper, servetter och tvål.

– Att utforma bättre produkter för alla användare, inklusive städ- och underhållspersonal, är en grundläggande filosofi som alltid har varit vägledande för vårt sätt att arbeta. Vår ambition är att utforma produkter för majoriteten av användarna. När företag tillhandahåller allmänna toaletter som är utformade för att tillgodose mångas behov, förbättrar det inte bara deras rykte utan också deras övergripande verksamhet, säger Kristian Grennfelt, Global Brand Innovation Director på Tork, och tillägger:

– Faktum är att nästan 90 procent av alla människor säger att det är viktigt för dem att ha enkel tillgång till hygien i offentliga miljöer, särskilt på toaletter.* Det är tydligt att inkluderande hygien på offentliga toaletter är bra för både människor och företag.

Universell utformning skapar bredare inkludering

Tork har valt att använda den europeiska standarden EN 17161 som vägledning för sin produktutveckling av dispensrar. Standarden för universell utformning, eller ”Design for all” på engelska, syftar till att bredda användarkretsen för att säkerställa att så många som möjligt kan använda den färdiga produkten. I december 2024 fick Tork som första varumärke i världen sin utvecklingsprocess av dispensrar certifierad av RISE för att möta universell utformning. Det innebär ett kvitto på att Tork uppfyller standardens krav.

– Universell utformning, som standarden handlar om, kräver att man har som mål att utveckla användarperspektivet och hela tiden utöka mängden användargrupper som man tar hänsyn till och utvärderar i designprocessen, berättar RISE-revisorn Lena Jönsson som har genomfört granskningsrevisionen av Tork.

Vill identifiera fler hinder

Sedan flera år tillbaka har produkter från Tork testats av personer med nedsatt handstyrka. Detta har genererat lärdomar och kunskaper som har visat sig vara viktiga för produktutvecklingen. Man tittar på många faktorer, från hygienfrågor till en individs förändrade förmåga, för att förbättra designprocessen och modifiera befintliga lösningar – eller skapa nya lösningar som är mer inkluderande för alla.

– Den största utmaningen är att det antagligen finns behov som vi inte känner till ännu. De senaste 15 åren har varit en resa för oss, där vi har lärt oss mer om vilka olika typer av utmaningar eller hinder som människor kan möta när de använder offentliga toaletter, säger Kristian Grennfelt. 

– Det kan vara en person som har nedsatt immunförsvar efter cancerbehandling och undviker offentliga toaletter på grund av infektionsrisken, eller en äldre person som på grund av nedsatt syn inte kan hitta en pappersdispenser om den har samma färg som väggen bakom, tillägger Saosann Eriksson.

Förfrågan resulterade i ny tjänst

När teamet från Essity hörde av sig till RISE med frågan om att certifiera deras ledningssystem för universell utformning, tog RISE fram en ny tjänst för att kunna möta förfrågan. Tjänsten ”Certifiering av ledningssystem för Universell utformning SS-EN 17161” ackrediterades sedan av Swedac, och RISE blev då först i världen att erbjuda en ackrediterad certifiering för standarden i fråga.

– Att genomgå en certifieringsprocess var krävande, men vi är fast beslutna att leverera hygien för alla och vet att våra kunders verksamheter kan dra nytta av bättre hygienlösningar. Detsamma gäller RISE, som vi tidigt insåg tar tillgänglighetsfrågan på lika stort allvar som Tork och Essity, säger Saosann Eriksson.

Saosann Eriksson och Kristian Grennfelt hoppas nu att andra varumärken och branscher ska gå i deras fotspår. 

– Ju fler vi är som arbetar efter den här standarden, desto fler bidrar till att människor inte stängs ute från samhället på olika sätt. Många företag står förvisso för principen att designa för alla, men gör inte den här typen av åtagande. Där hoppas vi kunna inspirera. Sedan är vi övertygade om att det här arbetet gör våra produkter bättre, konstaterar Kristian Grennfelt. 

*Källa: Tork Insight Survey 2024, genomförd i USA, Storbritannien, Tyskland, Frankrike och Mexiko bland 6000 slutanvändare och 900 företag

Många av våra vanliga medicinska behandlingar och kirurgiska ingrepp – från urinvägsinfektioner till cancerbehandlingar och höftledsoperationer – kan kräva antibiotikabehandling. Men under många årtionden har antibiotika använts både fel och för mycket, vilket har orsakat en snabbt ökande antibiotikaresistens. 

Nationellt initiativ som hjälper kommuner och regioner att bli “antibiotikasmart” 

– Antibiotikaresistens är ett väldigt komplext problem där personer, organisationer och samhällssektorer är en del av problemet, men också en del av lösningen. Vi kan inte lita på att nya antibiotika utvecklas tillräckligt snabbt för att fylla behoven som finns. Vi måste även jobba förebyggande mot infektioner och smittspridning, säger Ulla Elofsson, forskare och projektledare på RISE inom området formulering med fokus på biologiska läkemedel, livsmedel och innovation för minskad antibiotikaresistens. 

Antibiotikasmart Sverige är ett nationellt initiativ som leds av Folkhälsomyndigheten och RISE tillsammans med Nationell arbetsgrupp Strama och ReAct – Action on Antibiotic Resistance, samt ett flertal kommuner och regioner. 

– För att kunna hjälpa kommuner, regioner och deras verksamheter att förstå sin roll samt ge dem verktyg för att bidra till att antibiotika ska fortsätta fungera, har vi tagit fram olika kriterier för att bli ”antibiotikasmart, berättar Ulla Elofsson.  

Kriterierna har tagits fram tillsammans med beslutsfattare och yrkesverksamma personer inom de verksamheter som kriterierna riktar sig till. Dessa innefattar i nuläget kommunledning, skola, förskola, äldre- och funktionshinderomsorg, vatten- och avloppsverksamheter samt regionledning, vårdcentraler och sjukhus.  

För skolor handlar kriterierna till exempel om att ge eleverna undervisning om antibiotika och antibiotikaresistens. Kriterierna för äldreboenden handlar bland annat om att göra mätningar av vårdrelaterade infektioner. För både förskolor och äldreboenden lyfts vikten av att jobba systematiskt med att förebygga smittspridning och uppkomst av infektioner. För vatten- och avloppsverksamheter ligger fokus på att minska utsläpp av antibiotika och bakterier från reningsverken. 

Tanum växlade upp efter medborgarförslag 

Tanums kommun har varit involverad som partner i Antibiotikasmart Sverige sedan starten. Här har man valt att ta ett grepp kring antibiotikafrågan på kommunledningsnivå. Folkhälsostrategen Lillan Fahlstedt berättar:  

– Det kom in ett medborgarförslag i slutet av 2017 som bland annat handlade om att införa en temadag om antibiotikaresistens och att redovisa antibiotikaförskrivningen varje år. Strax efter att förslaget kom in startade Antibiotikasmart Sverige och då beslutades det att Tanum skulle gå med.  

Tanum har varit med och jobbat fram kommunledningskriterierna, som numera kan användas av kommuner i hela Sverige. Dessa kriterier innefattar att besluta om kommunens engagemang i frågan och att sprida kunskap till invånarna om klok antibiotikaanvändning. Att skapa förutsättningar för kommunens verksamheter att förebygga infektioner och smittspridning ingår också.  

– Förutom att redovisa användningen av antibiotika i hållbarhetsredovisningen, har vi gjort en kommunikationsinsats på vår hemsida och på sociala medier i samband med den Europeiska antibiotikadagen. Vi har även informerat om vårt engagemang i Antibiotikasmart Sverige i kommunens informationstidning som delas ut gratis. På dessa sätt visar vi att vi tar ställning i frågan, säger Lillan Fahlstedt.  

Dedikerat arbete i Köping 

Ungefär 35 mil österut finns Köpings kommun, som också valt att engagera sig i Antibiotikasmart Sverige. Efter pandemins avklingande ville kommunen hitta nya infallsvinklar till att jobba med hygienfrågor. Två särskilda boenden blev arenor för arbetet.   

– Eftersom vi redan hade utsedda hygienombud och gjorde infektionsregistreringar månadsvis, två saker som fanns med bland kriterierna för antibiotikasmarta äldreboenden, valde vi att testa kriterier som handlade om deltagande i svenska HALT. Det är en mätning av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning i särskilt boende. Man hade jobbat med HALT tidigare i kommunen, men inte de senaste åren, säger Malin Svakko, medicinskt ansvarig sjuksköterska i Köping, och fortsätter:  

– Vi valde också att jobba med vårdhygieniska egenkontroller och bestämde att vi skulle sätta in en webbutbildning om hygien i ett årshjul, så att personalen utför den årligen. På samma tema ordnade vi, i samarbete med regionen, ett föredrag för personalen kring förebyggande av urinvägsinfektioner som är mycket vanliga inom äldreomsorgen. 

Utvärderade kriterier spås bli till stor nytta 

I början av 2024 rullade Antibiotikasmart Sverige ut ett färdigt paket av pilottestade och utvärderade kriterier för kommunala verksamheter. Dessa kriterier kommer att bli till stor nytta, tror Malin Svakko: 

– Kommunen är en viktig del i kedjan för att motverka smittspridning och minska onödig förskrivning av antibiotika. Det är viktigt att alla kommuner och regioner ser över vad de kan bidra med. Här kan kriterierna vara till hjälp, för att försäkra sig om att man gör vad man kan.  

Ulla Elofsson är inne på samma spår:  

– Att bli diplomerad som antibiotikasmart är ett kvitto på att man uppfyller kriterierna och strävar efter att bli bättre inom dessa områden. Vi tror att det kan vara en stolthet för den egna organisationen att vara en antibiotikasmart verksamhet, samtidigt som det kan inspirera andra verksamheter och kommuner att engagera sig, säger hon och fortsätter:  

– Vi hoppas att arbetet i kommuner och regioner ska leda till viktiga förändringar på sikt, däribland en högre kunskapsnivå och medvetenhet bland både barn och vuxna om antibiotika och antibiotikaresistens, en minskad smittspridning inom vården och samhället samt en klok antibiotikaanvändning. Kort sagt en hållbar utveckling där antibiotika fortsätter att fungera och rädda liv. 

Genom att arbeta med fastställda kriterier kan verksamheter inom en rad områden bli diplomerade som antibiotikasmarta. Kriterierna syftar till att skapa engagemang, ge inspiration och ska bland annat stimulera arbetet med att minska uppkomsten av infektioner. I längden bidrar det till en sund antibiotikaanvändning. I mars 2025 har tio förskolor, en skola, fyra verksamheter inom äldre- och funktionshinderomsorg, och två VA-verksamheter diplomerat sig. 

Mer information om hur er verksamhet kan arbeta med kriterierna och hur ni kan ansöka om att bli diplomerade →