RoRo- och RoPax-fartyg utgör en central del av transportsystemet i Östersjön. De transporterar passagerare, fordon och gods året runt och spelar en viktig roll för både handel, regional utveckling och försörjningsberedskap. Samtidigt står sjöfarten inför omfattande krav på minskade utsläpp och ökad energieffektivitet.
Brandsäkerhet till sjöss är fortfarande en utmaning för sjöfartssektorn. The Conference on Fire Safety at Sea (CFIS) samlar branschaktörer, experter, myndigheter och andra marina aktörer för att dela kunskap, utforska lösningar och driva utvecklingen framåt inom maritim brandsäkerhet.
CFIS är en unik internationell konferens där deltagare möts för att diskutera aktuella frågor, få nya perspektiv och stärka maritim brandsäkerhet. År 2026 äger konferensen rum den 1–2 december i Borås – hemvist för RISE världsledande anläggningar inom brand- och säkerhetsforskning.
CFIS, the Conference on Fire Safety at Sea, syftar till att stärka brandsäkerheten till sjöss genom kunskapsdelning, samarbete och nätverkande. Genom att samla deltagare från olika branscher och roller, från forskare till besättningsmedlemmar, skapar konferensen stora möjligheter att ta del av nya insikter och diskutera framtida behov inom forskning och utveckling.
CFIS har arrangerats sedan 2021 och har sitt ursprung i det EU-finansierade projektet LASH FIRE. År 2026 genomförs konferensen för femte gången. Vill du få nyheter och uppdateringar om konferensen? Anmäl dig till våra CFIS-utskick.
CFIS riktar sig till branschaktörer, forskare, myndigheter, tillsynsorgan och teknikleverantörer – till alla som arbetar för att stärka brandsäkerheten till sjöss. Konferensen är en viktig mötesplats för att bygga relationer, dela erfarenheter och skapa nya samarbeten inom den maritima sektorn.
Genom att samla branschens aktörer bidrar konferensen till säkrare fartyg, starkare regelverk och fortsatt innovation inom sjöfartens brandsäkerhet.
Missa inte den här möjligheten att få nya perspektiv och bidra till säkrare fartyg, besättningar och transporter till sjöss. Antalet platser är begränsat, så säkra din plats nu!
PS. Vill du presentera på konferensen? Vad kul! Du är välkommen att fylla i en intresseanmälan för talare. Vi hör av oss till dig om ditt ämne passar in i programmet.
5000 SEK exklusive moms
Adolfo Pastor brings practical experience from ship operations and safety management, with a focus on risk prevention and compliance in maritime transport.
Perspectives on the regulation of maritime battery systems from both Norway and the IMO.
Experiences from the Maritime Incident Response Group (MIRG) in the Valencian Community, covering development and lessons learned from maritime emergency response and preparedness.
Experiences from the Maritime Incident Response Group (MIRG) in the Valencian Community, covering development and lessons learned from maritime emergency response and preparedness.
Experiences and views on the importance of collaboration, knowledge sharing and working together to create safer shipping.
13:00 Registration and coffee
----------------
13:15 Welcome and introduction
Anna Karlsson, RISE
Collaboration for Safer Shipping
Sebastian Packalén, Stena Teknik
Hydrogen in Shipping: Rules, Risks, and Research - Results from the NAVHYS EU-project
TBA
----------------
14:30 Break
----------------
15:00 Regulating Maritime Battery Systems: From Norway to the IMO
Arne Brathole, Norwegian Maritime Authority
Fire Suppression of Electric Vehicle Fires Onboard - Findings from the EMSA study Safe transport of Alternative Fuel Vehicles on Ro-Ro Ships (STARRS)
TBA
Maintenance Deficiencies and Fire Risks of Reefers and Tractor Units
Adolfo Pastor, Trasmed
----------------
16:30 Break
----------------
17:00 Sailor Stories: Practical Maritime Fire Safety
TBA
----------------
17:20 Closing remarks and information
----------------
17:30 Networking reception
09:00 Coffee and highlights from Day 1
Anna Karlsson, RISE
----------------
09:15 Maritime Incident Response Group (MIRG) in the Valencian Community
Ángel Buenaga,Sociedad de Salvamento y Seguridad Marítima and José María Piña, Alicante Municipal Fire Brigade
TBD
----------------
10:30 Break
----------------
11:00 Round table discussions
----------------
11:45 Discussion outcomes and key takeaways
----------------
12:00 Lunch
----------------
13:00 Occurrence of and Personal Exposure to Flame Retardants Onboard
Sarka Langer, IVL Swedish Environmental Research Institute & Chalmers University of Technology
TBD
----------------
14:00 Break
----------------
14:30 Dangerous goods or not - Self‑heating in biocoal
Sixten Dahlbom, RISE
TBD
----------------
15:15 Conference closing and study visit information
----------------
15:30 Bus transport to RISE laboratories
----------------
16:00 Study visits at RISE
Choose one of the below:
----------------
17:00 Transport to Göteborg Landvetter Airport
Foto:
DRIFT Energy
Grön vätgas väntas spela en avgörande roll i energiomställningen. DRIFT Energy har som mål att producera vätgas till havs med hjälp av segelfartyg som genererar energi, och sedan leverera den dit efterfrågan är som störst. Tillsammans med RISE har företaget optimerat fartygens turbiner och därmed tagit viktiga steg mot att förverkliga målet.
Det brittiska startup-bolaget DRIFT Energys segelfartyg för tankarna till förra sekelskiftets science fiction. Men där de gamla framtidsvisionerna lät roterande blad driva farkosterna framåt, gör DRIFT tvärtom – bladen används för att fånga in energi.
Fartygen, som enligt planerna ska börja byggas under 2027, är 60 meter långa katamaraner utrustade med vattenturbiner och en inbyggd anläggning för vätgasproduktion. När fartyget rör sig framåt snurrar turbinerna och genererar elektricitet, som via elektrolys omvandlas till vätgas. Vätgasen levereras sedan till hamnar runt om i världen som bränsle eller energikälla. DRIFT:s egenutvecklade ruttplaneringsprogram GOLDILOCKS söker ständigt efter de rätta förhållandena för att skapa en optimerad rutt. Där rätt vind och lägst vågor finns, dit seglar man.
För oss har samarbetet med RISE gett avkastning på investeringen, vilket i slutändan påverkar hur mycket energi vi kan leverera och hur mycket nytta vi kan göra för planeten.
– Att världen behöver mer förnybar energi är de flesta överens om. Fördelarna med vår lösning är flera. För det första är vi inte kopplade till nätet, så vi har inga nätbegränsningar. I Storbritannien är det ungefär åtta års väntetid för att få nätanslutning. Vi kan sälja ett fartyg direkt till den som vill börja generera grön energi, säger Dylan Binding, Senior Performance and Dynamics Engineer på Drift Energy.
Vattenturbinerna är en avgörande länk i energiproduktionskedjan för DRIFT Energys lösning. Magnus Wikander som är ansvarig för strategisk utveckling inom maritim hydrodynamik på RISE, beskriver utmaningen så här:
– En vanlig turbin, alltså en propeller på en båt, tar energi från en motor och trycker ut den i vattnet så att båten rör sig framåt. DRIFT Energys turbin ska göra det motsatta – den ska fånga in energi för att lagra den som vätgas, men inte fånga in så mycket energi så att fartyget inte kan segla med hög hastighet. Då behöver man förstå hur vatten flödar kring turbinbladen, säger Magnus Wikander.
Dylan Binding menar att det finns få exempel på vattenturbiner som drivs av rörelser under vattenytan, och ungefär lika få personer som har erfarenhet av tekniken. Men en del av den sällsynta expertisen finns hos RISE. Inom RISE har det forskats på undervattensystem, allt från propellrar till undervattensfarkoster, sedan 1940. Många av resultaten har blivit publicerade i vetenskapliga tidskrifter, vilket har synliggjort resurserna inom det maritima området för en internationell publik. Däribland DRIFT Energy.
DRIFT Energy utnyttjade RISE:s expertis inom CFD-analys (Computational Fluid Dynamics) och turbinmodellering för att snabbt påbörja testning av konstruktioner i DRIFT:s simuleringsprogram. Deras modeller simulerar hela fartygets prestanda utifrån cirka 3 000 prestandaparametrar och miljontals simulerade sjömil i GOLDILOCKS.
– Intressant nog väckte detta arbete också flera frågor om hur undervattenturbinerna bäst skulle kunna användas, säger Dylan Binding.
Under simuleringarna blev det tydligt att DRIFT Energy kan få vissa driftfördelar genom att välja när turbinernas kapacitet ska maximeras – och när den inte ska det. När förhållandena är mindre gynnsamma kan det ge bättre total prestanda att köra turbinen i ett mindre optimalt läge. Energiproduktionen i dessa lägen är mycket känslig för hur fartyg och turbin utformas tillsammans.
– Att förena turbinens prestanda med fartygskonstruktionen var ett annat område där RISE var till stor hjälp. Vi hade stort förtroende för deras expertis redan från början, vilket innebar att vi kunde fokusera på våra övriga utmaningar. Vi hade tid att ägna oss åt komplexa problem som vätgasanläggningen, ruttalgoritmen och prestandaoptimering, eftersom vi litade på att RISE skulle sköta utformningen av turbinen, säger Dylan Binding.
Turbinen som har utvecklats tillsammans med RISE är nu en del av den slutgiltiga designen för ett fartyg som kan producera mer än 100 000 kilo vätgas per år.
Turbinen som har utvecklats tillsammans med RISE är nu en del av den slutgiltiga designen för ett fartyg som kan producera mer än 100 000 kilo vätgas per år.
– Turbinerna är en av de viktigaste komponenterna på fartyget. De utgör bland de första länkarna i energikedjan, så alla förbättringar som görs där ger stor avkastning. För oss har samarbetet med RISE gett avkastning på investeringen, vilket i slutändan påverkar hur mycket energi vi kan leverera och hur mycket nytta vi kan göra för planeten.
Partnerskapet skapar även andra värden för det brittiska bolaget.
– När vi har pratat med folk utanför företaget och berättat om vårt samarbete med RISE har de höjt på ögonbrynen. Det är ett imponerande partnerskap. Vi har uppnått konkreta prestandaförbättringar och etablerat en professionell relation som vi hoppas kunna dra nytta av på nytt i framtiden, säger Dylan Binding.
DRIFT Energy har som mål att driva på övergången till ren energi världen över med hjälp av en ny, mobil form av förnybar energi. Företagets segelfartyg utnyttjar vindarna i djuphavet för att producera grön energi till havs, och använder en egenutvecklad AI-baserad ruttalgoritm för att hitta och hålla sig kvar i optimala väderförhållanden.
Genom forsknings- och utvecklingsprojekt driver RISE utvecklingen av maritim omställning framåt. Från vindframdrivna fartyg och hydrodynamisk optimering till hållbara hamnar som digitala och elektrifierade noder – här skapas lösningar för sjöfartens största omvälvning någonsin. Test- och demonstrationsanläggningen SSPA Maritime Center i Göteborg spelar en viktig roll i samarbeten med företag inom den maritima sektorn.
Exakta prognoser av bränslebesparingar från vindframdrivningssystem är en avgörande del av många projekts framgång. Som en oberoende tredjepart erbjuder RISE opartiska och precisa prestandaprediktioner.
Med stöd av våra omfattande databaser och vår erfarenhet inom vindframdrivning kan vi vid behov använda vår egen validerade indata.
Varje projekt är unikt och kräver därför olika grader av noggrannhet. Våra möjligheter omfattar en rad verktyg, från snabba Velocity Prediction Programs (VPP) till avancerad CFD, vilket gör att vi kan välja den mest lämpliga metoden för varje situation.
Prognoser för vindframdrivningssystems bränslebesparingspotential kan användas för:
SEAMAN Winds‑studier är RISE:s metod för att oberoende bedöma besparingspotentialen hos vindframdrivningsteknologier.
Vår metodik inkluderar:
Oberoende data: Prestandadata för vindframdrivningsteknik hämtas från vår egen databas. Alternativt granskar RISE tillverkarens värden oberoende.
Rättvis jämförelse: Samma modelleringsmetod används för att utvärdera olika vindframdrivningsteknologier eller rutter.
Inga skrovlinjer krävs: Modellering av skrov och propeller baseras på RISE:s stora databas (> 8 000 testade skrovformer).
Validerat: SEAMAN Winds har jämförts mot provtur av fullskalefartyg med vindassisterad framdrivning.
Rätt komplexitetsnivå: SEAMAN Winds‑studier kan genomföras med olika nivåer av komplexitet och tillförlitlighet.
Erbjudande-sidor: Seglande fartyg Division: Division Säkerhet och transport Maritimt
RISE erbjuder oberoende tredjepartsutvärderingar och designstöd till kunder över hela världen. Vårt dedikerade team består av marinarkitekter, aerodynamiker, CFD specialister, IT systemarkitekter, logistikexperter, befälhavare samt kappseglare.
Att bedöma sjöegenskaper och manöverförmåga i ett tidigt skede är ännu viktigare för vinddrivna fartyg än för konventionella fartyg, eftersom det finns begränsad desingerfarenhet att luta sig mot. När drivkraften kommer från segel istället för propeller förändras fartygets dynamik avsevärt. Kursstabilitet, girförmåga, rörelser och accelerationer i vågor är bara några av de egenskaper som måste analyseras.
Den snabba tillväxten av elfordon och andra fordon som drivs med alternativa bränslen (AFV) innebär nya säkerhetsutmaningar för sjötransporter. Rorofartyg, byggda för transport av fordon, har stora öppna lastutrymmen som kan möjliggöra brandtillväxt, vilket gör brandsäkerhet till en kritisk angelägenhet.
Huvudsyftet med STARRS-studien från European Maritime Safety Agency (EMSA) är att ge rekommendationer för ytterligare vägledning och input till utvecklingen av instrument relevanta för Internationella sjöfartsorganisationen (IMO). Studien genomförs av RISE Research Institutes of Sweden och Bureau Veritas.
Läs mer på EMSAs hemsida: Publications - Safe Transport of Alternative Fuel Vehicles on Ro-Ro Ships (STARSS) study - EMSA - European Maritime Safety Agency
Elektrifieringen av vägtrafiken går snabbt. Elektrifieringen av fritidsbåtar har knappt börjat – och utmaningarna är många. Vad krävs för att accelerera omställningen till sjöss?
När vi talar om elektrifiering tänker nog de flesta på bilar. Men längs kusten finns en annan utsläppskälla som sällan nämns i klimatdebatten. Bara i Sverige och Norge finns över en miljon fritidsbåtar. Tillsammans släpper de ut över 400 000 ton koldioxid per år – mer än det svenska inrikesflyget (cirka 350 000 ton CO₂ 2023 enligt Naturvårdsverket).
– Det har man ju märkt när man står nere i en hamn, det luktar diesel och låter väldigt mycket, säger Cecilia Strokirk, projektledare på RISE.
Marknaden för elektriska fritidsbåtar är i en tidig fas. I dag är det bara 4 procent av fritidsbåtsägarna som har en elbåt (Båtlivsundersökningen 2025, Transportstyrelsen). Den snabba utveckling som skett i bilbranschen har nästan helt lyst med sin frånvaro när det kommer till fritidsbåtar. Efterfrågan har ansetts vara för låg.
Intresset för elektrifiering är stort bland fritidsbåtsägarna
Det är samtidigt en paradox – intresset för eldrivna båtar är nämligen högt bland båtfolket.
Inom ramen för det EU-finansierade Interreg-projektet go:LEIF, som har undersökt hur elektrifiering av fritidsbåtar kan accelereras i Skagerrakregionen, har det genomförts enkäter och intervjuer med svenska och norska båtägare.
Resultaten visar att viljan är stor. Att minska utsläppen är en viktig faktor – men det handlar också om en önskan om en tystare miljö ute till sjöss.
– Man vill njuta under hela resans gång, inte bara där man stannar. Det finns ett stort intresse av att man ska kunna uppleva naturen på ett bättre sätt med elbåtar, säger Cecilia Strokirk.
Det pekades också på andra fördelar – som enklare och billigare underhåll.
Så varför går då elektrifieringen så långsamt? Det handlar delvis om att elbåtar än så länge är dyra, då marknaden fortfarande är liten. Men det finns många andra utmaningar – många fritidsbåtägare känner oro kring räckvidd och laddinfrastruktur.
Inom passagerar- och transporttrafik till sjöss går utvecklingen mycket snabbare.
– De rutterna är förutsägbara och laddning kan designas vid de fasta kajerna. Det finns ett mycket tydligare schema än när en vanlig båtägare hoppar i sin fritidsbåt och drar iväg. Det är en utmaning, säger Cecilia Strokirk.
Målet för go:LEIF-projektet, som avslutades vid årsskiftet 2025/2026, har varit att skapa bättre förutsättningar för elektrifiering av fritidsbåtar genom att bygga kunskap, testa lösningar och utveckla affärsmodeller för laddinfrastruktur.
– Vi har arbetat med testbäddar i olika hamnar. Det har satts upp laddstolpar, men vi har också tittat på hur laddning kan kombineras med befintlig infrastruktur, till exempel genom bryggel eller kombinerad bil- och båtladdning, säger Cecilia Strokirk.
Vi har också tittat på hur laddning kan kombineras med befintlig infrastruktur
Nu är frågan hur omställningen ska kunna ta nästa steg. Det finns många hinder längs vägen – från säsongsvariationer, fritidsbåtar används inte året runt i samma omfattning som personbilar, till effektbehov och elnätsdimensionering ute i skärgården.
Kanske behöver en laddstation på en ö kombineras med solel och ett batteri.
– Man måste också ta hänsyn till miljö och detaljplaner. Där kan utökad bryggel, alltså det uttag man har vid sin båtplats i hemmahamnen, vara en bra väg för att ge möjlighet att ladda sin elbåt, säger Cecilia Strokirk.
Efter go:LEIF har ett strategi- och vägledningsdokument, ”Elektrifiering av fritidsbåtar”, tagits fram som riktar sig till hamnar och kommuner. Där samlas kunskap från projektet som kan ge vägledning för den som vill elektrifiera – oavsett om det handlar om en liten småbåtshamn eller en kommunägd större hamn.
RISE kan också hjälpa till i elektrifieringsprojekt i hamnar.
– Vi kan bidra med den kunskap och kompetens vi har samlat på oss inom go:LEIF. Det handlar om flertalet kunskapsområden och detaljer som vi har fått fram. Vi kan absolut vara med och starta projekt, eller hjälpa till med att undersöka behov, göra förstudier och så vidare, säger Cecilia Strokirk.
I förlängningen krävs också nationell samverkan för att få till en omställning.
Än så länge är det ett slags moment 22. Så länge det inte finns tillräcklig infrastruktur för elektriska fritidsbåtar är det svårt för båtbranschen att ställa om – ingen vill ju köpa en båt som är svår att använda fullt ut.
Det måste till samarbeten mellan hamnar, kommuner, energibolag och teknikföretag – men även politiska beslut.
– Intresset för elektrifiering är stort bland fritidsbåtsägarna. Men om den ska drivas av det privata näringslivet, utan subventioner från staten när det gäller elbåtar och utan beslut om att allt i en hamn ska elektrifieras, då kommer det att gå väldigt långsamt, säger Cecilia Strokirk.
Strategi- och vägledningsdokumentet för hamnar och kommuner (blädderbar pdf)
Svenska hamnar står för flera framtidsutmaningar. Detta projekt undersöker hur hamnar kan möta dessa, kopplade till klimatkrisen och olika samhällsförändringar samt vilka åtgärder som kan vidtas.
Mot denna bakgrund syftar projektet till att stärka svenska hamnregioners beredskap för framtidens klimatutmaningar i relation till andra samhälls- och säkerhetsutmaningar. Detta är särskilt angeläget mot bakgrund av osäkerheter kring klimatförändringarnas omfattning och framtida krav på hamnverksamheter, såsom förändrade säkerhetskrav.
I takt med att klimatförändringarna påverkar svenska hamnar på olika sätt, från stigande havsnivåer till förändrade issäsonger, ställs verksamheterna inför både operativa och strategiska val. För att möta dessa utmaningar krävs tydlig ansvarsfördelning, långsiktig planering och samverkan mellan hamnbolag, kommuner och statliga aktörer. Genom att undersöka hur klimatanpassningsåtgärder kan samordnas mellan olika aktörer bidrar projektet till ökad effektivitet och kunskapsspridning inom svenska hamnregioner.
Samtidigt öppnar det förändrade klimatet för nya möjligheter, såsom förbättrade förutsättningar för sjöfart under längre delar av året. Genom att kombinera fysiska åtgärder, naturbaserade lösningar och organisatorisk utveckling kan hamnar stärka sin robusthet och bidra till ett hållbart och resilient transportsystem.
En stärkt beredskap för klimatförändringar och extrema händelser förväntas därmed bidra till det transportpolitiska målet om en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning. Samtidigt som projektet sprider kunskap om klimatanpassningsmetoder och visar hur samverkan kan användas för att sprida kunskap och skapa långsiktiga lösningar.
Projektet SEAGLOW har som mål att bidra till hållbar energiomställning och effektiv drift av småskaliga fiskebåtar i Östersjön och Nordsjön. För att göra detta demonstreras hur flera olika tekniska lösningar kan bidra till att minska utsläppen från fiskebåtar. Från Sverige deltar RISE och producentorganisationer för svenskt fiske.
Småskaligt fiske står inför betydande utmaningar kopplade till både hållbarhet och lönsamhet. Samtidigt rymmer sektorn en stor potential att bidra till en mer miljövänlig och resilient livsmedelsförsörjning. SEAGLOW-projektet är del i denna omställning genom att visa hur rätt kombination av modern teknik på ett kostnadseffektivt vis kan minska bränsleförbrukningen, stärka fiskesamhällena och skapa förutsättningar för en positiv och långsiktig förändring.
Från RISE koordinerar man den svenska delen av projektet och är forskningspartner. Dessutom är RISE med och arbetar praktiskt med fiskebåten Valentina som skall byggas om till batteriplugg-in hybrid och demonstrera hur CO₂ neutralt småskaligt fiske kan bedrivas längst Sveriges kust. I det arbetet kommer både vår tekniska expertis och kännedom om regelverk väl till pass. Utöver det är RISE arbetspaket ledare för arbetet med att utvärdera möjligheterna att implementera de olika lösningarna som testas inom projektet miljömässigt, ekonomiskt och socialt.
SEAGLOW samlar 16 partners från flera länder och testar olika tekniska lösningar på fiskebåtar i Sverige, Danmark, Estland och Norge. Gemensamt för alla båtar är satsningar på energieffektivitet och miljöförbättrande åtgärder, som exempelvis sensorteknik och miljövänliga båtbottenfärger.
Slutdatum:
Maritimt
Sekundär områdes navigation:
Energi och elektrifiering
Hur kan försörjningskedjor för framtidens maritima bränslen göras robusta i en tid av energiomställning, geopolitisk osäkerhet och ökade krav på beredskap? I detta projekt analyseras hur försörjningskedjor för förnyelsebart bränsle till sjöfarten kan göras mer resilienta, med fokus på svenska förhållanden och aktörernas samspel.
Sjöfarten står inför en omställning från fossila till förnyelsebara bränslen, samtidigt som globala försörjningskedjor blivit allt mer sårbara för störningar kopplade till exempelvis geopolitik, extremväder och cyberhot. När nya bränslen som metanol, ammoniak, vätgas och LBG introduceras förändras hur bränsle produceras, transporteras, lagras och bunkras, vilket skapar nya beroenden och risker i de maritima försörjningskedjorna för bränsle.
Projektets syfte är att analysera hur olika typer av risker och störningar kan påverka försörjningskedjor för förnyelsebart bränsle till sjöfarten, samt att bidra med kunskap om hur dessa kan göras mer resilienta. Arbetet omfattar både hur försörjningskedjor kan utformas för att bättre motstå störningar och hur aktörer kan agera när oväntade händelser inträffar.
Projektet genomförs med ett systemperspektiv och i nära samverkan med rederier, hamnar, bunkerbolag, bränsleproducenter och myndigheter. Genom intervjuer, analyser av befintliga försörjningskedjor och scenariobaserade studier av framtida utvecklingsvägar tas kunskap fram som kan stödja beslut i både näringsliv och offentlig sektor. På så sätt bidrar projektet till en mer resilient energiförsörjning för sjöfarten och till omställningen mot ett fossilfritt transportsystem.
