– Jag tycker själv att jag är duktig på att hålla koll och har duktiga förstelärare som hjälper till, men i och med AI behöver vi väldigt mycket mer hjälp för att kunna hantera de utmaningar och positiva effekter som tekniken kommer att innebära, säger Heléne Linder, rektor och skolchef på Nyköpings gymnasium.   

Hon var en av deltagarna i konferensen ”Leda digitalisering” under våren 2023.  

– Det är en del av mitt uppdrag att hänga med i digitaliseringen. Då är det min skyldighet gentemot min organisation att jag skaffar mig kunskap, säger hon.   

Goda förutsättningar för digitalt lärande  

Barn och unga behöver digital kompetens för att lyckas med fortsatta studier och i arbetslivet. Så hur ska skolan agera för att skapa goda förutsättningar för elevernas lärande i en digital tid?   

– Det är en debatterad fråga just nu. Men att digitaliseringen sker i samhället och att digital kompetens därför är viktigt är egentligen inget kontroversiellt, säger Samuel Mattsson, undervisningsråd på Skolverket och fortsätter:   

– Det här handlar om vilket samhälle barnen och eleverna kommer att möta när de blir vuxna, och vilket samhälle de möter nu. Det måste vi hantera.  

De senaste åren har digitaliseringen av skolan gått mycket snabbt. När digitala lösningar har flyttat in i klassrummen har lärarna fått öka sina kunskaper. Men frågan behöver lyftas upp på en högre nivå inom skolans värld, menar Samuel Mattsson. Huvudmannen, den ansvariga kommunen eller styrelsen för en fristående skola, behöver skapa rätt förutsättningar för sina rektorer – som i sin tur behöver skapa rätt förutsättningar för lärarna. 

– Det är jätteviktigt att man har en bra dialog längs hela styrkedjan. Besluten som tas kring digitalisering måste utgå från de behov som finns i verksamheten. Det kan vara bra att införa digitala lösningar, men då gäller det att man först har underlag och funderar på vilken kompetensutveckling som kommer att behövas. Och fokus måste hela tiden vara undervisningskvaliteten, säger Samuel Mattsson.  

Möten som ger möjlighet till kollegialt lärande 

Han uppmuntrar huvudmännen att prata digitalisering inom organisationen. Delar alla samma bild av var skolan befinner sig på sin digitaliseringsresa och vad målet är, blir det lättare att dra åt samma håll.  

Det kan också vara en god idé att prata och utbyta idéer med andra i samma situation. Det var därför Skolverket och RISE tillsammans tog fram en kostnadsfri konferens, ”Leda digitalisering”, som vänder sig till beslutsfattare inom utbildningsområdet.  

– Vi har förstått att målgruppen oftast är ganska ensamma och arbetar själva med dessa frågor. När vi tog fram vårens insatser tänkte vi att deltagarna skulle få input kring hur andra jobbar. Vi ville få till ett kollegialt lärande, berättar Kristina Söderberg som är projektledare på RISE.  

Värdefullt erfarenhetsutbyte  

Under konferensen var samtal, dialog och erfarenhetsutbyte i fokus. Det upplevde Heléne Linder på Nyköpings gymnasium som både ovanligt och värdefullt. 

– Det fanns stora möjligheter att ställa frågor. Det blev inte monolog från en scen, utan en diskussion i rummet. Som akademiker vill man alltid gå till förstahandskällan, och det fick vi möjlighet att göra här, säger hon.

Under hösten 2023 ges friskolornas huvudmän möjlighet till digital kompetensutveckling. Eftersom många i denna grupp har andra jobb vid sidan av sitt styrelseuppdrag genomförs insatsen helt digitalt denna gång. 

– RISE:s roll är att säkerställa att huvudmännen får en kunskapshöjning som kan stödja dem i deras arbete. Sedan är det viktigt att de också får med sig en känsla av gemenskap. De ska inte behöva känna att de är ensamma. Många huvudmän jobbar mot samma mål och möter samma utmaningar, säger Kristina Söderberg.  

”Om alla länder hade rätt policies och incitament med befintliga teknologier, skulle världen spara lika mycket energi som Kina använder idag.”

Uttalandet kommer från Dr Fatih Birol, chef för International Energy Agency, IEA, och pekar på hur tekniska lösningar bara är en del av lösningen för att klara energiomställningen. Minst lika viktigt, men betydligt mindre populärt att prata om, är människors beteende. 

Minskad energianvändning snabbaste sättet att få loss energi 

– Det är mycket fokus på teknik, bränslen, elbilar och elektrifiering. Men om vi tittar på var vi kan få snabb effekt är minskad energianvändning det snabbaste sättet att få loss energi där den behövs. Då är teknik bara en del av lösningen. Beteendeförändring är minst lika viktigt, säger Lisa Löfving på RISE. 

Lisa är affärsutvecklare på RISE, och arbetar med olika typer av energieffektiviseringsprojekt på kommuner, regioner, fastighetsägare och större företag. Ofta handlar arbetet om att kartlägga beteenden hos vissa typer av användare, ta fram scenarier – eller arbeta fram och testa lösningar som användarna accepterar, vill och kan genomföra. 

Lisa Löfving berättar att arbetsgruppen möter gång på gång exempel på hur ändrat beteende kan sänka förbrukningen dramatiskt. 

– Det kan skilja 50 procent i förbrukning inom vissa grupper, allt annat lika. Vi har gjort mätningar i exakt likadana radhus, med likartade familjeförhållanden. Vi har kunnat visa på väldigt stora skillnader i vatten och elanvändning som inte kan förklaras av någonting annat än beteendemönster hos de boende, säger Lisa Löfving.

Elkrisen för ett par år sedan visade på stor potential i ändrat beteende 

Lisa påminner om tidigare vintrars elpriser, när man kunde se besparingar på 20-40% bland hushållen och även stora besparingar bland företag och industri. Krisen visade hur snabbt förändringar kan uppnås när folk vill och har intresse av att ändra sitt beteende. 

– Vi kom ju i ett läge när det blev lite coolt att prata i lunchrummen om vilken temperatur man kunde hålla hemma. Det är ju ingen som önskar att man ska behöva anpassa sig till den här typen av extrema förhållanden, men det visar vilken kraft det finns när det finns rätt incitament. 

Ekonomiska stöd eldar på ett intresse. Som när stödet för solfångare, som ger varmvatten direkt från paneler på taket, växlades till solceller. Idag finns knappt några aktörer för solfångare, samtidigt som marknaden för solceller vuxit kraftigt. 

– Ofta är den ekonomiska vinningen i slutändan inte ens särskilt stor. Istället skickar den här typen av stöd signaler som gör att människor känner att de bidrar.  

Samma känsla kan man få till mellan bostadsrättsföreningar, genom att låta dem jämföra sin förbrukning, eller på energislukande industrier genom att pusha ut incitament till förbättringar bland användare att bara slå på energislukande maskiner när de används, tända och släcka efter sig - eller belöna förslag som bidrar till förbättringar. 

– Det är bland de praktiska användarna som de stora förändringarna kan ske. 

Användarflexibilitet, det vill säga att användarna själva väljer att flytta sin energianvänding till tider på dygnet när priset är lågt, är en möjlighet som fler och fler börjar utnyttja. Genom att hålla koll på elpriset framåt och ha ett timavtal, kan man exempelvis ladda sin elbil när det till och med är negativt elpris. 

-Antalet dagar med negativt elpris har ökat drastiskt de senaste åren vilket gör att medvetna konsumenter faktiskt kan spara en hel del pengar på att passa på när priset är lågt. 

Den stora förbrukningen, i faktiska kilowattimmar, ligger hos industrin. Men det finns också en stor potential bland konsumenterna. 

– De har en dubbel makt i sin möjlighet att välja de företag de anser står för rätt värden och beteende. Och, även om varje enskild konsument var för sig inte har så stor påverkan, ser vi vilka stora tal det blir när många gör likadant. Som Dr Fatih Birol säger, finns det beräkningar som visar att vi har potential att sänka energianvändningen motsvarande Kinas förbrukning om vi globalt kan förändra konsumenters beteende och ändra policys. 

Fokusgrupper används för att hitta lösningar som accepteras 

En nyckel till att uppnå varaktig förändring är att förstå hur en grupp människor beter sig och vad som kan få dem att ändra sig. RISE stödjer fastighetsägare och kommuner, hela städer eller större arbetsgivare med användarstudier där olika experter på mänskligt beteende – beteendevetare, miljöpsykologer och sociologer – kan involvera användare i fokusgrupper och implementera lösningar som fungerar. 

– I grund och botten handlar det om att förstå hur människor fungerar och vad som får oss att ändra vårt beteende varaktigt, avslutar Lisa Löfving.

– Vi drivs av ständiga förbättringar och som relativt nystartad aktör är det svårt med resurser. När möjligheten till samarbeten i Digikraft uppstod så ville vi få hjälp att utveckla ett digitalt erbjudande till våra kunder.

Engagemang för utveckling

Atrakta i Sverige AB är inne på sitt tredje verksamma år och är ett företag som föddes ur en dröm som de fem grundarna delade, att skapa något som de tyckte saknades. Atraktas syfte är att se människan och därmed inspirera och förändra branschen inifrån med visionen att skapa den bästa kundupplevelsen. 

– Atrakta började som ett revisionsföretag, men har vidareutvecklats för att bättre kunna tillgodose våra kunders behov. Vi vill inte vara ett nödvändigt ont utan de kunder som väljer oss ska uppskatta vårt engagemang.

Atraktas kunder sträcker sig över olika branscher, från enmansföretag till större koncerner med hundratals miljoner i omsättning. Vad som förenar deras kunder är kundernas gemensamma strävan efter utveckling och framgång.

– För oss är det viktigt att bygga relationer så vår affärsmodell bygger på att vi ska vara tillgängliga i dubbel bemärkelse. Dels ska det vara enkelt att nå oss och dels ska det inte kosta pengar att kontakta oss i mindre frågor.

Digital paketering

Atrakta sätter kunden i fokus och har i linje med detta arbete tagit fram ett koncept som ska hjälpa företag att ta sig till “säljbart skick”. Säljbart i betydelsen hållbart, lönsamt och attraktivt där företaget i fråga får bättre insikter om sitt faktiska nuläge utifrån flera perspektiv och därmed hjälp med vilka steg som behöver tas.

– Vi erbjuder en paketering för att hjälpa våra kunder att nå sitt önskade läge, något som vi kallar för ”samskapa företag till säljbart skick”. Det handlar om att företaget ska blir sin bästa version.

– Företagen kommer att bli den bästa versionen av sig eftersom det kommer att vara både enklare, roligare och mer lönsamt att ha ordning och reda, effektiva processer, engagerade medarbetare och engagerade kunder. Vi är nog ganska unika i att ta ett helhetsgrepp om både det hårda, i form av siffror, och det mjuka, i form av människor.

Inom ramen för EU-projektet Digikraft har Atrakta fått hjälp att göra delar av sin process för kundmöten mer digitala.

– Vi hade en manuell process för vårt ”säljbart skick” som vi önskade få mer digital och vi har fått väldigt bra uppmuntran och stöd från RISE i det arbetet. De har hjälpt oss så att vi nu har en digital plattform för analys och rapportering, vilket möjliggör för oss att skala upp av vårt erbjudande.

Positiv respons

Tillsammans med RISE har de identifierat de hjälpmedel och digitala lösningar som Atrakta behöver för att arbeta mer effektivt.

– Vi upplever själva att det blir mer effektivt och professionellt. Responsen har varit väldigt positiv och då är det av värde att vi lägger tid på rätt saker, vilket enligt oss är personliga möten. Vi hoppas verkligen att vi kan fortsätta att utveckla våra tjänster utifrån medarbetarnas styrkor och kundernas behov, avslutar Helen Salmonsson.

Ingen vill egentligen slänga mat. Trots det uppkommer omkring 60 kilo fast matavfall per person och år i svenska hushåll. Av detta är cirka 27 procent matsvinn – alltså mat som hade kunnat ätas upp om den hanterats på rätt sätt. Dessutom häller vi ut ungefär hela 18 kilo flytande livsmedel per person och år i avloppet, till exempel mjölk, såser och dryckesslattar. 

Omkring en tredjedel av all mat som odlas slängs bort 

Karin Östergren, senior forskare och projektledare på RISE, beskriver matsvinn som ett resultat av flera handlingar och ogenomtänkta beslut som fattas vid olika steg i livsmedelskedjan. 

– Relativt små förändringar kan ge stor effekt. Skulle alla spara bara lite mer mat än vad vi gör nu skulle det få en väldigt stor påverkan på det totala matsvinnet. 

Hon menar att hushållen påverkas av olika livsmedelsaktörers förhållningssätt till mat. Vilka produkter erbjuds? Hur marknadsförs de? Är förpackningarna eftertänksamt designade med ett minskat matsvinn i åtanke? 

– I de tidigare leden handlar det mycket om ekonomiska aspekter och att göra fler medvetna val, medan det för konsumenter snarare handlar om tillfälligheter i kombination med brist på kunskap och motivation.  

Livsmedelsproducenterna har makten att förändra beteenden 

Interna åtgärder och en djupare förståelse för hur och varför matsvinn uppstår behöver komma på plats i alla delar av livsmedelskedjan. Maria Nehme O’Neill är projektledare på RISE:  

– På högre nivå har man helt enkelt inte nått fram. Arbetet med att åtgärda matsvinnet genom nationella policys har ännu inte nått dit vi vill, rent krasst. Det finns många aktörer inom systemet som gör mycket gott och växlar upp med fina resultat, bland annat genom den nationella plattformen Samarbetet för minskat matsvinn (SAMS). Men många inom livsmedelskedjan har behov av fler operativa och strategiska verktyg för att tillämpa de bästa, mest effektiva förändringarna.  

Matsvinn fortfarande en del av vardagen 

Livsmedelsaktörer behöver ett dedikerat ledarskap, investering i tid och engagemang, men också stöd genom handlingsplaner, att visualisera en röd tråd och att se det faktiska värdet i att få ned matsvinnet. 

– Det är fortfarande socialt accepterat att svinna mat, vilket vi behöver motverka på alla sätt. Det bör vara en förlustaffär både för varumärke och ekonomi att kassera ätliga livsmedel, säger Maria Nehme O’Neill.  

Syftet med minskat matsvinn måste kommuniceras 

Att justera attityden gentemot matsvinn är ett förändringsarbete som tar tid. Maria Nehme O’Neill menar att man i de offentliga köken i Sverige kommit långt. Men behovet av att utbilda personal inom både offentlig och privat sektor om varför svinnet måste minska kvarstår, något RISE gör genom Klimat 2030, Skolmatsakademin och Måltid Sverige. 

– Det går inte att bara införa en rutin och hoppas på det bästa, utan det krävs ledarskap och kunskap om matsvinn och matavfall. När vi har utbildningar för olika livsmedelsaktörer vill vi att man ska ställa sig själva frågan “varför gör vi det här?”. Det är inte bara för identitet och varumärke. Man tar också ett större samhällsansvar som organisation, och bidrar till grön omställning. Idag vill många stötta de som tar den typen av hållbarhetsansvar.  

Stöttning kring matavfall hos kommuner och företag 

Maria Nehme O’Neill är samordnare inom bland annat Klimat 2030, som stöttar kommuner och företag som vill växla upp den egna klimatomställningen. Matsvinnsfrågan är då med som konkret klimatmål. 

– Vi stödjer även små eller medelstora företag som har begränsade egna medel. Vi hjälper dem att komma igång och identifiera en startpunkt som passar just deras organisation. Det är nästan omöjligt att utveckla en patentlösning på det här komplexa problemet.