– Viljan från regionerna har ju funnits där länge. Redan för femton år sedan försökte det som då var landstinget i Stockholm ställa krav på återvunna material i upphandlingen, men då fanns inte tekniken, säger affärsutvecklaren Benny Lyvén på RISE.  

Christina Jönsson, avdelningschef på RISE fyller i: 

– Men pandemin förändrade något. Dels finns ju en vilja att återstarta ekonomin på ett mer hållbart sätt och det driver utvecklingen också i hälso- och sjukvården. Men ännu tydligare är att vi alla nu förstått att material inte är oändliga och inte alltid finns tillgängliga. Det har ökat intresset att dra bättre nytta av återvunna materialströmmar. 

Hygienprodukter och förpackningar går snabbare 

En genomförbar tidplan för att få en helt cirkulär produkt eller biprodukt ute i användning är ungefär fyra år, där den tekniska lösningen utvecklas och testas i två år och eventuella regulatoriska processer hanteras inom följande två år. Hygienprodukter och förpackningar kan gå snabbare. Produkter av exempelvis bioplast finns inom sjukvården redan idag. 

– De stora volymerna finns i förpackningarna. Där arbetar man idag i processer som det investerats många miljoner i. Men det pågår samarbeten och initiativ för att uppnå förändring. Kan de små och lättfotade företagen som vill göra snabb förändring hitta sätt, så kommer de stora industrierna också göra det, säger Benny Lyvén. 

Brister under pandemin innebar startskott 

Två exempel på hur man nu försöker utveckla användningen av återvunnet material i medicinteknisk produktion har sin bakgrund i brister under pandemin. Det ena handlar om att använda återvunnen plast i mellanlagret på munskydd, en uppenbar bristvara under pandemin som fortfarande används i stor utsträckning inom vården. Det andra handlar om förbrukningsvaror till respiratorer. 

– Det här är av förklarliga skäl en hårt reglerad bransch, säger Benny Lyvén. Det gör också att producenterna är oroliga för att gå över till nya material.  

Det som i en annan bransch skulle vara små förändringar i materialflödet kan här resultera i att det blir behov av nya tillstånd, indragna produkter och stora kostnader. Därför arbetar RISE med att visa att omställning är möjligt både med en relativt lätt applikation, munskydd som huvudsakligen används av friska personer, och en svårare, respiratortillbehören. 

– Hos industrin finns både vilja och insikt om att det här är angeläget. Därför är frustrationen stor när det inte går snabbare. Genom vårt arbete och i våra partnerskap vill vi blottlägga gapen i ekosystemen. Det räcker ju inte att ha de tekniska lösningarna. Vi arbetar med materialproducenter, återvinningsbolag och sorteringsanläggningar. På det viset kan vi hitta materialströmmarna och se hur de behöver förändras, säger Christina Jönsson. 

Stor efterfrågan på medicinska produkter utan miljöpåverkan 

Hon känner igen en del av både utmaningarna och trycket från sitt arbete med textilindustrin. Idag återvinns en del, men eftersom argumenten för att göra det är så starka och eftersom det med rätt lösningar idag finns tillräckligt rena och återkommande mängder att tillgå, så kan mycket hända om man får med sig hela kedjan i förändringen.  

– Konsumenttrycket är stort. Jag möter patientgrupper som vill kunna använda sina medicinska produkter utan att uppleva att de åstadkommer stor miljöpåverkan. Samtidigt vet vi att om Sverige investerar i ett mer redundant och robust försörjningssystem till sjukvården, så kan det göra att företag med nya lösningar etablerar sig och expanderar här. Det finns verkligen fler argument för att åstadkomma den här förändringen än enbart miljöargumenten, säger Benny Lyvén. 

Bred expertis samlas 

RISE har samlat expertis inom både enskilda material, produktion, systemomställning och regelverk. Därigenom kan man sätta ihop expertteam med hög kvalitet. Kunskapen om verifiering och testning gör att man kan följa arbetet fram till slutlig verifiering. 

– Det är ju det vi vill åstadkomma. Patientsäkerheten ska och kan man inte rucka på, men vi ska göra det tydligt hur man kan byta produktionsmetod och veta vad man behöver uppnå för att slutprodukten ska kunna fungera, säger Christina Jönsson. 

Runt 10 miljoner människor i Europa drabbas varje år av demenssjukdomar. NeuroMET har varit ett europeiskt forsknings- och innovationsprojekt (2016 – 2022) med målet att utveckla och förbättra mätmetoder för att bidra till att man bättre ska kunna utvärdera effekter av nya behandlingar och läkemedel, och möjliggöra tidigare diagnossättning. RISE har fokuserat på att utveckla kvalitetssäkrade, spårbara och jämförbara metoder för att mäta minnesförmågan hos patienter. Det finns en rad testverktyg som används både kliniskt och i forskning i dag, men de brister i tillförlitlighet.

– De stora mätosäkerheterna i testerna innebär att det är näst intill omöjligt att avgöra en persons minnesförmåga i ett tidigt skede och i sin tur ge ett tillförlitligt underlag för diagnostisering av begynnande demenssjukdomar, säger Jeanette Melin, forskare på RISE och en av deltagarna i NeuroMET.

Att skapa förutsättningar att kunna diagnostisera och fatta beslut om insatser så tidigt som möjligt är en viktig anledning till bättre tillförlitlighet i minnsmätningar. Ett annat att kunna utesluta demenssjukdom och i stället identifiera andra sjukdomar eller tillstånd. Med bättre mätningar av minnesförmåga ges också möjlighet att bättre förstå samband till biomarkörer och biomarkörers påverkan på sjukdomen. Biomarkörer för demenssjukdom kan till exempel vara hjärnvolym eller koncentrationsnivå för olika proteiner som påverkar utvecklingen av demenssjukdomar. På så sätt kan forskningen bidra till det viktiga arbetet med utveckling av framtida bromsmediciner för demenssjukdom. 

Valida och tillförlitliga mätvärden

Tillsammans med Leslie Pendrill, forskare på RISE och en av initiativtagarna till NeuroMET, har Melin och kollegorna utgått från befintliga tester som används kliniskt och i forskning för att utveckla ett nytt sätt att mäta personers minnesförmåga. De har undersökt vilka uppgifter från de befintliga testerna som på bästa sätt kan kombineras för att både öka tillförlitligheten och säkerställa validiteten, det vill säga att mätningen är relevant och mäter just minnesförmågan och inte något annat.

– Tanken är att de som arbetar kliniskt och i forskning ska kunna fortsätta använda de befintliga testerna men genom en konverteringstabell få ut mätvärden som är betydligt mer tillförlitliga. Det optimala är att använda alla inkluderade tester tillsammans, men det går också bra att använda enbart ett eller två tester, även om mätosäkerheten då blir något högre, säger Leslie Pendrill.

NeuroMET Memory Metric

Kombinationen av testuppgifter kallas NeuroMET Memory Metric och gör det möjligt att på ett bättre sätt jämföra olika personers resultat eller en persons resultat över tid för att se hur sjukdomen utvecklas eftersom det bygger på grundläggande principer för kvalitetssäkrade, spårbara och jämförbara mätningar.

– Det är möjligt att använda NeuroMET Memory Metric redan i dag och under kommande år ska vi arbeta för att tillgängliggöra det ytterligare genom fler utvärderingar (exempelvis i större och andra målgrupper och med andra minnestester) och digitalisering samt arbeta för att fler använder det inom både klinik och forskning, säger Jeanette Melin.

En operation för att behandla urinblåsecancer, transuretal resektion, är ett på många sätt komplicerat ingrepp. Ett stelt metallrör förs in genom urinröret och bränner bort bit för bit av cancern. Patienten får därför ofta vänta länge i vårdkö, och när ingreppet väl kan utföras krävs sövning eller ryggbedövning. I många delar av världen blir patienten inlagd i flera dygn på sjukhus efter operation. Ingreppet är dessutom kostsamt och återfallsfrekvensen hög, vilket leder till att operationen ofta måste upprepas.

Tyvärr är det många som kan vittna om svårigheterna. Cancerformen är globalt den sjätte vanligaste, i USA genomförs 315 000 operationer varje år, och bara i de fem största EU-länderna (inklusive Storbritannien) opereras 360 000 personer årligen. Med en ny teknik som utvecklas av en svensk urolog och kirurg i det egna företaget Multi4 hoppas man att ingreppet både ska bli enklare, mindre smärtsamt och säkrare.

– Det vi tar fram nu är ett multiverktyg så att ett enda instrument ska kunna användas för att behandla ytlig urinblåsecancer. Verktyget ska bara behöva föras in en gång och sedan genomförs ingreppet med hjälp av automatiserad och elektrifierad teknik. Genom att urologen trycker på en knapp tas bit för bit bort av cancern, transporteras ut genom själva instrumentet och hamnar i en speciell behållare. Det blir ett helt nytt sätt att snabbt och enkelt utföra ett canceringrepp med ett enda instrument, säger Miden Melle-Hannah, VD för Multi4, som hoppas att det nya ingreppet kan utföras på svenska sjukhus inom ett par år.

Partners med RISE

Vägen från idé till klinisk användning är av naturliga skäl varken enkel eller snabb. Det krävs många olika studier innan testning på människor är möjligt. Längs vägen är förhoppningen att så många problem som möjligt går att upptäcka och avvärja.

– Multi4 kontaktade oss på RISE i första hand för att de visste att vi kunde hjälpa till med funktionsutvärdering, berättar Joakim Håkansson som är docent i biomedicin och arbetar som forskare och projektledare på RISE. Så är det ofta, någon vet eller har hört att RISE kan en del av processen och hör därför av sig till oss. Men efter vår inledande kontakt så såg vi att vi kunde bli närmare partners i hela arbetet från prototyp till produkt på marknaden.

– Jag fick kontakt med RISE genom vår inledande kontakt med Sahlgrenska, säger Miden Melle-Hannah. Innan dess hade jag ingen djupare kunskap om RISE, men jag är väldigt nöjd med samarbetet. På RISE mötte jag ett kompetent team. Regelverket för att sätta en ny medicinteknisk produkt på marknaden är väldigt omfattande, med många krav. Därför har det varit väldigt bra att ha RISE som partner.

Forskningsstöd viktigt för processen

I samarbetet har man sökt forskningsstöd från Vinnova och Eurostar, och fått dessa beviljade, något som självklart hjälper i processen.

– Vi har en klar arbetsfördelning mellan Multi4, Sahlgrenska och RISE i hur vi driver processerna framåt, och det är viktigt med en tät dialog så flaskhalsar och utmaningar som uppstår under vägen kan lösas snabbt och effektivt, säger Joakim Håkansson.

Snabbare ingrepp

Klart är att potentialen för förbättringar av den nuvarande vården är stor. Idag kräver ingreppet att många ur sjukvårdspersonalen är involverade under den ofta flera timmar långa operationen. Med det nya instrumentet kommer ingreppet kunna utföras på cirka en halvtimma av endast en urolog som kan utföra alla moment. Patient kan behandlas med lokalbedövning och gå hem samma dag.

– Det är klart att vi ser att vårt instrument skulle kunna få fler användningsområden. Den vakuumteknik vi använder för snabbt ta flera vävnadsprover för diagnostik skulle kunna användas för andra cancerformer. I en sådan utveckling tror jag samarbetet med RISE och Sahlgrenska kan bestå, avslutar Miden Melle-Hannah.

– Jag vet att många i branschen inte känner till att RISE kan ta ett helhetsansvar som samarbetspartner inom medicinteknisk utveckling. Det är inte minst viktigt idag när regelverket för området utökas och många företag behöver göra nya tester och biologisk utvärdering. På RISE hoppas vi kunna hjälpa fler svenska företag, framför allt mindre och växande som kanske saknar regulatorisk expertis, kontakter eller egna labb och testanläggningar, säger Yalda Bogestål.

Bentransplantationer är ett kirurgiskt ingrepp som använder transplanterat ben för att reparera och återuppbygga sjuka eller skadade ben i människokroppen. Tekniken går att använda nästan var som helst i kroppen. Kirurgen behöver antingen ta benvävnad från patienten själv, ofta från höfter, ben eller revben, eller använda sig av donerad benvävnad. Men bägge metoderna är tidskrävande och det är inte alltid lätt att hitta en bendonator.

I ett forskningsprojekt undersöks nu därför ett helt nytt sätt att reparera skadad benvävnad, som varken kräver transplantationer från andra delar i kroppen eller en donator. Genom att kombinera 3d-utskriftsteknik, nanoteknik och stamceller kan man skapa helt ny benvävnad i kroppen.

Tekniken går ut på att 3D-ställningar som liknar patientens naturliga ben skrivs ut av biomaterial. Till ställningen tillsätts levande stamceller från patienten själv, sedan opereras den in i det skadade området och stimulerar de naturliga benläkningsprocesserna.

– Det är ett helt nytt sätt att reparera benstruktur. Vi använder kroppens stamceller och får dem att växa till ny benstruktur. Men det sker inte av sig själv, de behöver en ställning att växa på, och den gör vi av nanocellulosa som visat sig väldigt lovande, säger Kristin Syverud, forskningschef inom RISE PFI.

Kan återskapa även svåra strukturer

Med hjälp av 3D-skrivaren är tanken att man ska kunna återskapa även komplicerade benstrukturer. Utifrån röntgenbilder av patienten kan man se vilka ben som saknas eller är skadade, och med hjälp av den nya metoden ersätta precis den biten. 

– Tanken är att du ska kunna printa ställningar i exakt den form du behöver, vilket inte varit så lätt att få till tidigare. Beroende på vilken bendefekt man pratar om så kan det vara väldigt svårt. Vi har bland annat samarbetat med tandläkare i projektet, det är lätt att föreställa sig vilka oerhört komplicerade benstrukturer vi har i exempelvis munnen och käken, säger Kristin Syverud.

Pågående forskning

Forskningen går framåt, men innan tekniken kan användas brett i vården finns några steg kvar att ta. Cellulosan måste förstås vara säker att använda, och dess yta ha en struktur som gör att stamcellerna vill stanna kvar, börja dela sig och växa till.

– Och de ska vilja utveckla sig till just benceller. Där har vi lovande resultat, vi kan förändra ytkemin så att det bildas benceller specifikt.

När benväven väl utvecklat sig så ska ställningen som cellerna växt på gradvis brytas ner och försvinna. Cellulosa bryts inte ner naturligt i den mänskliga kroppen, så det behöver man hjälpa till med – men när det väl görs så omvandlas cellulosan till glukos, det vill säga socker, som vi enkelt kan tillgodogöra oss.

– Så det är en helt oproblematisk nedbrytningsprodukt, säger Kristin Syverud.

I framtiden finns det flera sätt att använda tekniken, bland annat när det gäller djupa sår eller brännskador.

– Då kan man göra på samma sätt, men ta fram hudceller i stället för benvävnad. På samma sätt kan man tänka sig att man kan använda samma teknik för att ta fram brosk eller andra organ, men det är väldigt komplicerat.

Hög kompetens på RISE

RISE har flera miljöer med hög kompetens när det gäller just nanocellulosa och användning av sådan i olika applikationer.

– I Trondheim forskar vi bland annat på nanocellulosa för användning i samband med att man vill skapa ny vävnad i kroppen, säger Kristin Syverud.