Test- och demonstrationsmiljöer, eller teknikinfrastrukturer som de även kallas, är viktiga för utvecklingen av nya produkter, tjänster och innovationer. På de över 130 test- och demonstrationsmiljöer som RISE driver runt om i landet har otaliga hypoteser testats, småskaliga experiment skalats upp och nya produkter verifierats under verklighetstrogna premisser.  

Dessa miljöer fungerar också som mötesplatser för samverkan mellan näringsliv, industri, akademi och RISE. Det är inte ovanligt att även regelverkssättande myndigheter medverkar. Här kan också hela branscher samverka och tillsammans bygga ny kunskap som skyndar på teknikutveckling och systemimplementation.

– När vi pratar om samverkan syftar vi på när olika aktörer möts och samarbetar för att lösa gemensamma utmaningar. Ett bra exempel är den gröna omställningen. För att omställningen ska ta fart krävs det att flera aktörer från olika discipliner, även de som inte har teknikfokus, samverkar, säger Per Lindquist, tf CTO på RISE.  

Två vägar till samverkan 

Det finns två huvudsakliga vägar in till test- och demonstrationsmiljöerna. Den första, vanligaste vägen är när ett företag kommer till RISE med ambitionen att sätta sin nya mjukvara eller produkt i en kontext som är relevant för flera aktörer.  

– Ett exempel är AstaZero som är en fullskalig testmiljö för autonoma fordon. Här kan fordonstillverkare samarbeta med sensortillverkare och även inkludera teknik som bygger på telekommunikation, för att se hur helheten fungerar, säger Per Lindquist.   

Den andra vägen in är att samlas kring en gemensam utmaning. I det fallet finns det ett konkret problem som kräver att företag, myndigheter och jurister involveras när nya lösningar ska laboreras fram. Här fungerar RISE som en möjliggörare, berättar Per Lindquist: 

– RISE är oberoende och har inte något särintresse kopplat till det som tas fram eller incitament för att det ska gå bättre för en viss aktör. Dessutom är vi tematiskt väldigt breda, vilket innebär att vi kommer långt inhouse när vi behöver involvera fler experter.  

Ihopkopplade testmiljöer 

De 130 test- och demonstrationsmiljöerna är inte isolerade öar, utan kan kopplas ihop. Till exempel kan AstaZero, testmiljön för autonoma fordon, kopplas ihop med cybersäkerhetscentret Cyber Range.  

– Därifrån kan vi utsätta mjukvarusystem för simulerade, kontrollerade cyberattacker. Var för sig är testmiljöerna unika och när vi kopplar ihop infrastrukturen på detta sätt så blir vi världsledande, säger Per Lindquist.  

För att AstaZero, Cyber Range och de andra testmiljöerna ska kunna fungera som samverkansarenor och möjliggörare i utvecklingen av nya lösningar även i framtiden, är det viktigt att de hålls uppdaterade. Hamnar RISE på efterkälken vad gäller utrustning och teknik är miljöerna inte mycket värda, menar Per Lindquist.  

– Här är möjligheten att ansöka om bidrag nationellt och i det europeiska innovationssystemet helt avgörande för institutet. Jag skulle säga att test- och demomiljöerna ger bra återbäring på varje satsad krona, i form av tekniska framsteg och stärkt svensk konkurrenskraft. 

– Jag är otroligt imponerad av konferensen. Jag har arbetat inom industriforskning och utveckling ganska länge, och att samla den här mixen av internationella aktörer, från företag och forskningsarenor runt om i Europa, är inte något man gör i en handvändning. Så hatten av, jag är riktigt imponerad. 

Anser du att det är viktigt att anordna den här typen av evenemang inom additiv tillverkning?

– Det tror jag att det är. Additiv tillverkning är ju inte nytt i sig, teknologin har funnits på Gartnerkurvan sedan andra världskriget ungefär. Men först nu börjar vi se hur AM industrialiseras i stor skala. Och det har dessutom visat sig att additiv tillverkning för väldigt många positiva effekter med sig. Stora miljövinster, stora transportvinster, förenklad logistik, etcetera. Samtidigt finns det komplikationer inom delar som efterbearbetning, värdekedjan, IT-infrastruktur, kvalitet och energi, samt hälsorisker med olika pulver. Additiv tillverkning är ett komplext teknikområde med stor potential, vilket kräver att många samarbetar och delar kunskap med varandra. Under en konferens som denna, där många deltagare befinner sig i en tidig kunskapsfas, är det möjligt att vara öppen och dela resultat och insikter med varandra. Det för tekniken framåt för alla som är här idag. Alla kommer att gå hem till sina organisationer och sina länder och ha lärt sig någonting. 

Vilka fördelar ser du med att etablera starka samarbeten mellan industri, akademi och forskningsinstitut inom additiv tillverkning?

– Det finns inga nackdelar med att samarbeta! När man ska industrialisera komplexa teknologier, som AM eller AI, behövs många olika tankemodeller. Företag tenderar att tänka på pris, prestanda, kvalitet och snabbhet – med kunden i fokus. Forskare har ofta helt andra perspektiv. Som med alla nyare teknologier finns det en massa problem med additiv tillverkning, och man behöver hjälpas åt för att lösa dem. Generellt sett tror jag inte att företag har vare sig tålamodet eller resurserna som krävs för att lösa dessa problem själva. Därför är samarbeten med institut som RISE viktiga. På RISE kan man ju provköra i nya maskiner, testa olika material, och vända och vrida på olika lösningar i en säker miljö. Därmed kan man också dela på riskerna.

Hur ser du på Applikationscenter för additiv tillverkning (AM-center) som aktör i innovationssystemet?

– Att lyckas samla 200 deltagare från hela Europa på en sådan här konferens, med representanter från både industri, akademi och institut, talar sitt tydliga språk. Den här konferensen hade inte existerat utan AM-center. Jag vet att AM-center är väldigt eftertraktat runtom i Europa, både av civilsamhället, försvaret, forskare och näringsliv. Det är en tydlig indikation på att man satsat på rätt teknologier, rätt kompetensområden, rätt maskiner, och rätt frågeställningar. 

Vad tror du behöver till för att snabba på övergången till hållbar och konkurrenskraftig tillverkningsindustri i Sverige?

– Det är en stor fråga, men jag skulle nog vilja betona moget ledarskap. Det är något som lyfts i flera olika sammanhang här på mässan, kopplat till både AM och underhåll. Svensk tillverkningsindustri är ofta inriktad mot väldigt kundanpassade lösningar och system. Kundanpassning och storskalighet är komplexa enheter att förena. Det kräver en hög grad av flexibilitet som tar tid att utveckla och kräver uthållighet.

– Samtidigt sker just nu stora investeringar i svensk produktion, särskilt inom batteriteknik och batterifabriker. Automationsteknik och robotik växer också så det knakar. Dessutom har Sverige en gynnsam energimix med stor andel fossilfri el som många företag efterfrågar. Denna positiva sammansättning av faktorer tror jag att vi kommer att stå oss på ett tag. Nu gäller det bara att utbilda fler ingenjörer, den ständiga bristvaran!

Arbetsgivare är skyldiga att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete och att förebygga exempelvis ohälsosam arbetsbelastning, konflikter och kränkande särbehandling. Men för att arbeta förebyggande med organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) krävs bland annat kunskap. Prevent, som ägs av arbetsmarknadens parter och arbetar med arbetsmiljöfrågor mot det privata näringslivet, tar fram utbildningar, checklistor, böcker och digitala verktyg riktade till olika branscher och områden. OSA-enkäten är en av Prevents mest använda produkter.

– Enkäten är en kostnadsfri medarbetarundersökning för vem som helst att använda och ger insikter kring hur det står till med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön på arbetsplatsen. Verktyget består av flera olika delar. Det viktigaste arbetet är det som sker när chef och medarbetare går igenom resultatet och tillsammans tar fram lämpliga åtgärder för att förbättra arbetsmiljön, säger Hanna Johansson, projektledare på Prevent.

Vände sig till RISE

Nu har enkäten lanserats i en ny version, med förbättrade frågor, frågeområden, form och teknik. En efterlängtad funktion är möjligheten att jämföra sina svar med andra företag, möjlighet att se fördelningen av svar, jämförelser med tidigare år och fritextsvar. För att säkerställa kvaliteten i enkäten och utveckla visualiseringen av resultaten vände sig Prevent till RISE, som har expertis inom kvalitetssäkrade mätningar av exempelvis hälsa, välbefinnande, beteenden och förmågor.

– Vi tittade på frågorna och svarskategorierna och testade sedan den uppdaterade enkäten. Vi fick svar från 650 personer och använde resultatet av det för att ytterligare förfina den. Det är till exempel viktigt att frågorna hänger ihop på ett psykometriskt adekvat sätt för att kunna ta fram indexvärden, och att frågorna fungerar lika oavsett ålder eller kön. Vi arbetade också mycket med visualiseringen av resultatet, säger Magnus Johansson, forskare på RISE som stöttat Prevent i arbetet.

Hanna Johansson är nöjd, både med resultatet och samarbetet med RISE.

– Det är kul att visualiseringen blivit så bra, det är ett stort steg framåt. Samarbetet fungerade också jättebra. Magnus och Simon på RISE var kompetenta och bra på att förklara det här ganska avancerade vetenskapliga på ett bra sätt. Det gav inte bara en bättre enkät utan också kompetensutveckling för oss som arbetar med enkäten.

Fortsätter utvecklingen som idag kommer utvinningen av världens naturresurser öka med 60 procent till år 2060 jämfört med 2020 års nivåer, enligt FN:s resurspanel IRP:s senaste rapport.  

Hur ska företagen göra för att vända på utvecklingen och hitta en plats i en verkligt hållbar framtida värld? 

Flytta fokus från att göra nuvarande organisation bättre 

Enligt Dennis Pamlin behöver vi ett systemskifte, i det närmaste en reboot av vårt ekonomiska system, som har tjänat oss väl då det gäller materiell välfärd i den rika världen, men är vid vägs ände då det gäller rättvisa och ekologisk hållbarhet. Han utvecklar hur han tänker genom att rikta sig mot traditionella företag:  

– Flytta fokus från hur ni gör nuvarande organisation bättre, till att se hur ni levererar lösningar på mänskliga behov på bästa sätt. Den typen av drivkraft finns inte inbyggd i vårt ekonomiska system i dag, där vi har reducerat allting till att handla om vinst.   

Systemskiftet som Dennis Pamlin hoppas på skulle innebära att företag går från att ha som syfte att sälja så mycket produkter som möjligt, till att undersöka hur man med sina produkter eller tjänster kan ge människor bästa möjliga förutsättningar att leva meningsfulla liv. 

Från slit-och-släng till cirkulära lösningar 

En del av systemskiftet är övergången till en globalt hållbar cirkulär ekonomi som präglas av att affärsmodellerna fokuserar på optimal resursförbrukning i förhållande till mänskliga behov. Istället för slit-och-släng handlar det om att skapa kvalitet från början, att designa för lång livslängd, med reparation och uppgradering, och att återtillverka, återbruka och återvinna. Ann-Charlotte Mellquist, forskare och enhetschef på RISE, ser en framtid där företagen behöver hålla hårdare i de resurser som finns. 

– Som företagare skulle jag vilja ha intjäning på samma produkt gång på gång. Affärsmodellen bör alltid bygga på så höga intäkter som möjligt per tillverkad enhet.  

Exempel på det är produkt-som-tjänst-baserade modeller. Det innebär att ägarskapet och kontrollen över produkten behålls hos det säljande/tillverkande företaget. 

– På det sättet kan samma produkt ge många intäktsströmmar över tid, istället för bara en gång som i en linjär modell. Samtidigt ökar ägarskapet över produkten och de råvaror den består av motståndskraften mot råvarubrist, inflation och geopolitiska störningar.  

Skoföretag kan bidra till hälsosamma liv 

Och det är här tankesättet om att bidra till meningsfulla liv för människor kommer in. Dennis Pamlin och RISE arbetar med en mängd företag för att stötta dem i deras förändringsresor mot verklig hållbarhet. Ett exempel är ett skoföretag som tillverkar friluftsskor. 

– Ett sådant företag skulle kunna ha som syfte att bidra till hälsosamma liv, där människor får värde av att vara i naturen med vänner och familj. 

I dagens system är hållbarhetsarbetet ofta begränsat till att göra en mer hållbar version av produkten, menar Dennis Pamlin. 

– Detta är inte dåligt, men bara en liten del av att leverera hållbarhet, säger han och exemplifierar:  

– Företaget som säljer skor kan till exempel börja komplettera denna verksamhet med att vara delaktig i en prenumerationstjänst med stöd för att komma ut i naturen. Den skulle kunna innehålla allt från en app som mäter hälsan till nutrition. 

Han tror att vägen till en global samhällsomställning sällan går via dagens hållbarhetsavdelning på företagen. Utan det gäller att hitta personer i organisationen som har förmågan att tänka disruptivt och kreativt, utanför gällande ramverk. 

– Hållbarhetsarbetet ägs idag ofta av personer som inte kan så mycket om innovation eller att utveckla lösningar. Den typen av personer jobbar istället oftare som affärsutvecklare, och de tänker oftast inte på hållbarhet utan på nya tekniker, affärsmodeller, marknader och möjligheter. 

“Svårt att göra omställningen in-house” 

I den cirkulära omställning som krävs för att minska på förbrukningen av jordens resurser tror Ann-Charlotte Mellquist att de flesta av dagens företag inte kommer att finnas om 30 år. Så omvälvande ser hon på framtiden. 

– Jag tror att det är svårt att göra omställningen in-house. Antingen kommer företag gå under och andra växa upp eller så kommer de företag som finns idag att köpa upp de nya innovativa bolagen eller bolagifiera sina egna innovationsprojekt, säger hon. 

Ann-Charlotte Mellquist tror, trots svårigheterna, att den här typen av samhällsomställning är nödvändig och att lagstiftning är vägen att gå.  

– Jag tror att människan är innovativ och att vi förr eller senare hittar sätt att tackla utmaningarna, men det är bråttom och för att påskynda omställningen från en linjär till en cirkulär ekonomi tror jag på tvingande lagstiftning i kombination med att staten stöttar forskning och nya innovativa lösningar ekonomiskt.  

– Naturresurser är för billiga och arbete är för dyrt. Det här måste ske åtminstone på EU-nivå, och jag är medveten om att det är svårt, men jag tror att det är nödvändigt.  

RISE nyligen antagna positionspapper för FP10 delar uppfattningen om att en större budget behövs och lyfter bl.a. betydelsen av att forsknings och innovation prioriteras i EU:s fleråriga budgetram (MFF) och att omfördelningen från FP till krisåtgärder upphör. RISE position lyfter dessutom innehållsmässiga prioriteringar som ökat fokus på industriell konkurrenskraft och därmed även behovet av europeisk stöd för teknikinfrastrukturer. 

Mot en starkare budget 

När förhandlingarna om EU:s långtidsbudget närmar sig, riskerar kravet på en större forsknings- och innovationsbudget att skuggas av medlemsstaternas allmänna position för en restriktiv EU-budget eftersom få, om ens några, nationella representanter är benägna att rapportera om ökade budgettilldelningar till EU i sina nationella debatter. Kanske handlar därför en potentiell ökning av FP10-budgeten främst om att det europeiska ledarskapet i större utsträckning ska prioritera forsknings- och innovationsbudgetposter i EU:s fleråriga budget. Idag är detta långt ifrån verkligheten, vi ser istället ett EU som omfördelar FP-budget till akuta krisåtgärder. Det senaste exemplet i februari 2024, när 2,1 miljarder euro flyttades från Horizon Europe för att finansiera stödpaket till Ukraina, vilket utan tvekan tjänar vitala syften. Men att fortsätta stjäla från EU:s FP budget kommer på lång sikt att hämma EU:s innovationskapacitet, vilket är grunden för Europas ekonomiska tillväxt och konkurrenskraft. Förutom regelbunden omfördelning av FP-budgeten, finns det ytterligare två strukturella utmaningar som behöver adresseras i kommande förhandlingar: årliga omförhandlingar av MFF-budgeten och årliga om-allokeringar inom FP-budgeten orsakar instabilitet och gör det svårare för deltagare att planera. RISE anser därför att EU:s forsknings- och innovationsanslag (FP10 budgeten) måste skyddas för att säkerställa stabilitet och förutsägbarhet för deltagande aktörer, vi behöver öronmärka FP budgeten inom MFF.

Medlemsstaternas position: viktiga byggstenar för ett starkare FP10

Den danska regeringen har tagit en pionjärroll genom att presentera tydliga rekommendationer i sin nationella FP10-position. Att hitta en gemensam grund bland EU:s medlemsstater kommer utan tvekan att innebära utmaningar, men att vara bland de första med en nationell position kommer förhoppningsvis att ha stor inverkan på resten. Den danska position lyckas peka ut nödvändiga reformer såsom att diskutera en ev. sammanföring av befintliga EU-program med FoU-komponenter med FP10, integrera stöd för teknikinfrastrukturer och flytta ut Missions från FP. Komponenter som också presenteras i RISE:s nyligen antagna positionspapper som berör både budget- och innehållsmässiga problemformuleringar under rubrikerna:

1. Increasing the FP Budget
2. Tackling the instability of the RDI budget in the MFF
3. Launching support for Technology Infrastructures
4. Streamlining the European RDI support landscape
5. Enhancing the focus on industrial competitiveness
6. Simplifying participation for beneficiaries

Vi hoppas att medlemsstaterna, under våren 2024, beaktar de strukturella utmaningar som RISE och flera europeiska nätverk uppmärksammar. För det kommer vara avgörande att europeiska rådet lägger an en kurs som prioriterar forsknings- och innovation som verktyg för att stärka EU:s långsiktiga konkurrenskraft. Vilket är den främsta orsaken till att påkalla en större budgetpost för forskning- och innovation med ett betydligt starkare FP10.