Framtidsdialog i Västra Götaland är ett samverkansprojekt som ska stärka Västra Götalandsregionens förmåga att arbeta strategiskt, samordnat och kunskapsbaserat med långsiktiga framtidsfrågor. Projektet utgår från behovet av att bättre kunna hantera osäkerhet, komplexa samhällsutmaningar och omställning genom gemensamma framtidsbilder, dialog och framsyn.

I Västra Götaland finns många målbilder för framtiden, inte minst kopplade till klimat, miljö, mobilitet och regional utveckling. Samtidigt kan dessa målbilder förstås och omsättas på olika sätt beroende på plats, målgrupp och samhällsområde. Projektet fokuserar därför inte på att ta fram nya visioner eller målbilder, utan på att utforska vad befintliga kan innebära i praktiken och hur de kan användas som grund för gemensamt lärande, vägval och långsiktig planering.

Genom flera framtidsdialoger i olika delar av regionen, digitala seminarier och gemensam analys utvecklar och testar projektet metoder för dialog, scenarier och framsyn. Framtidsdialogerna är workshopbaserade mötesformat där aktörer från offentlig sektor, akademi, kultur, civilsamhälle, näringsliv och invånare tillsammans utforskar och konkretiserar möjliga framtider med dess målkonflikter, synergier och behov av förändring.

Projektet genomförs av Västra Götalandsregionen (VGR), RISE Research Institutes of Sweden, HDK-Valand vid Göteborgs universitet och Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI). Tillsammans kombinerar parterna kompetens inom regional utveckling, framsyn, mobilitet, samhällsplanering, konstnärliga metoder och designbaserade arbetssätt.

Målet är att projektet, genom konkretisering av framtidsbilder, ska bidra till ökad regional kapacitet för framsyn, stärkt dialog mellan aktörer och en mer praktiskt användbar verktygslåda för regional planering och styrning. Resultaten kommer att sammanställas i form av lärdomar, metoder och rekommendationer som kan användas i fortsatt regionalt utvecklingsarbete.

Projektdeltagarna från respektive organisation är:

RISE Research Institutes of Sweden: Daniel Bengtsson & Hilma Andersson

Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI): Jacob Witzell, Karolina Isaksson & Claus Hedegaard Sørensen

HDK-Valand vid Göteborgs universitet: Helena Kraff, Britta Teleman & Gloria López Cleries

Västra Götalandsregionen (VGR): Aako Raoofi, Sara Eriksson & Line de Verdier

Projektet genomförs 2025–2027 och finansieras av EU:s regionalfondsprogram. RISE är projektägare och driver arbetet tillsammans med kommuner och lärosäten i Luleå, Umeå, Sundsvall, Örnsköldsvik och Östersund.

Norra Sverige står inför stora möjligheter – men också stora utmaningar. Snabb klimatomställning, kraftig industriexpansion, demografiska förändringar och ökade krav på social hållbarhet ställer höga krav på kommunernas kapacitet.

Idag sker mycket utvecklingsarbete i projektform, vilket innebär att metoder, nätverk och lärdomar riskerar att försvinna när projekten avslutas. Dessutom behöver samarbetet mellan kommuner och universitet stärkas, och invånare och civilsamhälle behöver bättre verktyg för att påverka framtidens stadsutveckling.

Projektet skapar därför strukturer som är: 

• Långsiktiga – integreras i ordinarie verksamhet
• Forskningsanknutna – byggda på aktuell kunskap
• Innovativa – använder digitala verktyg och AI
• Inkluderande – öppnar för bred delaktighet från invånare och lokalsamhälle

Projektet genomförs i nära samverkan mellan fem kommuner, tre universitet och RISE. Arbetet består av tre huvuddelar:

 Gemensamt lärande, ledning och spridning

Här utvecklas verktyg, arbetssätt och digitala lösningar för att stärka invånarinflytande och demokratiska processer. Kommunerna delar erfarenheter och skapar gemensamma metoder som andra städer också kan använda.

Stöd för innovationsstrukturer

Projektet etablerar en ny process för kunskapsutbyte mellan forskare och praktiker. Genom så kallade research briefs kopplas akademisk forskning tydligare till kommunernas strategier, vilket stärker innovationskapaciteten i hela norra Sverige.
Dessutom identifieras nya möjligheter att använda AI och digitala verktyg i omställningsarbetet.

Pilotprojekt i fem städer

Varje deltagande stad driver ett utvecklingsarbete anpassat till sina lokala behov:

• Umeå: En fysisk mötesplats och omställningsarena för klimatfärdplanens aktörer och civilsamhället.
• Örnsköldsvik: Placemaking-pilot där invånare samskapar framtidens offentliga rum i den nya stadsdelen Stadsdel 2030.
• Östersund: Samskapande av en ny stadsvision för Östersund 2040 med bred involvering av invånare, forskare, civilsamhälle och näringsliv.
• Sundsvall: Nya arenor för vision och kunskapsutbyte samt AI-driven medborgardialog kopplat till revideringen av stadens vision.
• Luleå: Bidrar med lärande om systematiska medborgardialoger och erfarenheter från Luleå Framtidsforum.

Projektet bidrar direkt till genomförandet av den territoriella strategin Thriving Northern Cities – Nordliga städer leder klimatomställningen.

Bakgrund och utgångspunkt

Sverige har länge haft en ovanligt stark samsyn kring behovet av en ambitiös klimat- och energipolitik. Detta har skapat gynnsamma förutsättningar för omställningen mot ett fossilfritt energisystem. Men när nationella mål ska omsättas i konkreta beslut uppstår spänningsfält där värderingar, prioriteringar och intressen krockar. Energiomställningen genererar både vinnare och förlorare, och dessa effekter riskerar att underminera tillit, skapa motstånd och försvaga den politiska handlingskraften. Projektet tar fasta på denna paradox: hög formell samsyn – men ökad praktisk friktion.

Projektets fokusområden 

Projektets övergripande syfte är att analysera hur konsensus och konflikt formar energiomställningens tempo, riktning och legitimitet. Vi studerar relationer mellan centrala aktörer – politiker, tjänstepersoner, företag, experter och medborgare – och hur spänningar mellan fakta, värderingar och institutioner påverkar styrning och beslutsfattande. Målet är att utveckla ny teoretisk och empirisk kunskap som stärker förmågan att hantera konflikter, bygga legitimitet och accelerera energiomställningen.

Forskningsutmaningen 

Tidigare forskning har analyserat enskilda delar av energiomställningen, men saknar ofta ett systemperspektiv på hur aktörers relationer, normer och intressekonflikter formar omställningens dynamik. Det innebär att den kunskapsgrund som politiken vilar på riskerar att vara fragmenterad. Projektet fyller denna lucka genom att kombinera statsvetenskap med omställningsstudier i en sammanhängande analys.

Vår väg framåt

Projektet förenar forskare från Chalmers, Göteborgs universitet och RISE i en gemensam tvärvetenskaplig forskningsagenda. Arbetet bygger på avancerade kvalitativa och kvantitativa metoder, såsom diskursiva nätverksanalyser, textanalys och experimentella designstudier. Genom internationella jämförelser skapar vi dessutom kunskap som kan användas bortom det svenska sammanhanget.

Effekt och betydelse 

Projektet genererar verktyg, analysmodeller och kunskapsunderlag som kan användas av politiken, myndigheter, företag och civilsamhälle. Genom att tydliggöra hur relationer, konflikter och upplevd rättvisa påverkar politiska beslut kan projektet bidra till en snabbare, mer legitim och mer träffsäker energiomställning – i Sverige och internationellt.