Projektets utförde och utvärderade reglering av värmepumpar i nio villor i södra Sverige, där ägarna var informerade, men inte om när styrningen utfördes. Testerna utfördes i samband med och efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och den energikris som det innebar, vilket påverkade hushållens ekonomi kraftigt. Vi ser att hushållen i projektet sänkte inomhustemperaturen i februari 2023, jämfört med februari 2022, vilket visar på allvaret.

Stora variationer sågs i de olika hushållens inomhustemperaturer, så stora att det i vissa hushåll ibland var svårt att urskilja vad projektets styrning gjorde för påverkan.

Vi klarade enkelt av att stänga av värmepumparna från tillverkare B, när vi skickade tillräckligt kraftig negativ reglersignal. Tillverkare A:s värmepumpar kunde vi inte reglera första vintern, pga saknad hårdvara och när vi reglerade andra vintern var resultatet varierande. Vi klarade att reglera upp värmeeffekten från värmepumparna från tillverkare B.

Vi visade att vi kunde flytta eleffekt i fyra värmepumpar genom att stänga av dem alla samtidigt och under två timmar. Efter avstängningen ökade värmepumparnas elförbrukning mycket, den efterslängen kommer vara viktig att hantera i framtiden.

De inledande tester som utfördes på en av testets frånluftvärmepumpar, en modernare frekvensstyrd värmepump, visade att potentialen att reglera denna typ av värmepump var låg.

Projektet har försökt att kvantifiera flexibilitetspotentialen per värmepump, i ett lokalt elnät och på nationell nivå. På individuell nivå är flexibilitetspotentialen spetsig, med högst potential under mildare vinterförhållanden, men den beror på typ av värmepump och dimensionering av värmepumpen. Vid än lägre temperaturer faller potentialen snabbt mot noll. Tillåts reglering även av elpatronen stiger potentialen vid ännu lägre temperaturer, i gränslandet anses potentialen vara låg, men det beror såklart på den ekonomiska nyttan de timmar kompressorn och elpatronen stoppas.

Vid årskiftet 2023/24 uppskattade RISE att det fanns 340.000 värmepumpar i vattenburna värmesystem i Sverige som gick att koppla upp över internet. Dessa värmepumpar teoretiska flexibilitetspotential är bra bit under 1 GW, men många äldre är svårare att koppla upp, så är många sannolikt inte uppkopplade, varför den siffran troligt är för hög. Jämför vi med den elprisstyrningen som användes i en av testets värmepumpar, så ser vi att potentialen inte utnyttjas speciellt mycket, tillverkare B reglerar inte alls så här hårt. Därför vågar projektet inte sätta en flexibilitetssiffra på Sveriges värmepumpar, det behövs mer tid till det. Klart är dock att den växer varje år och eftersom vi har lätt att acceptera och använda uppkopplad teknisk utrustning numer, så kommer många av de nyinstallerade värmepumparna sannolikt bli uppkopplade.

Från hushållens beskrivningar i intervjustudien var erfarenheten av experimentet med fjärrstyrda värmepumpar mestadels positivt. De flesta deltagarna märkte inte effekterna av styrningen i termer av förändrad inomhuskomfort i någon större utsträckning. När de väl märkte någon skillnad i inomhuskomfort hade de svårt att veta om det berodde på experimentet eller någon annan faktor så som väderomslag, aktiviteter i hemmet eller husets egenskaper. Detta resultat indikerar att det finns en viss tolerans för variation i inomhustemperatur i denna typ av hushåll, eftersom de ansågs vara normalt oavsett fjärrstyrningen. 

När vi bad hushållen reflektera kring en framtida tjänst för fjärrstyrning, visade det sig att våra deltagare hade låga förväntningar på ekonomisk kompensation för att erbjuda sin flexibilitet genom värmepumpen. Deltagarnas eventuella motivation att erbjuda sådan flexibilitet handlade istället om att bidra till energisystemet och jämna ut elanvändningen, och samtidigt minska pristoppar på kollektiv nivå. Däremot hade deltagarna andra reservationer och frågetecken kring en framtida tjänst, framförallt gällande tjänstens pålitlighet, säkerhet och i vilken utsträckning familjen kan påverka systemet eller styrningen så att den passar med deras behov och vardag.

Projektbeskrivning

Projektet fokuserar på att utforska och stärka cybersäkerhet bortom de rent tekniska aspekterna. Genom ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt inom RISE och EU-nätverk, arbetar vi för att etablera ett nytt fokusområde: människocentrerad cybersäkerhet. Genom att bygga vidare på tidigare insatser och resultat, breddar vi vår räckvidd och förbättrar våra projekt.

• Främja människocentrerad cybersäkerhet inom RISE och genom externa samarbeten.
• Utveckla ett nationellt nätverk och en arbetsgrupp inom Cybercampus.
• Delta i arbetsgruppen EU-COST för att stärka vårt nätverk.
• Vidareutveckla våra initiativ för ökat engagemang.

Projektets syfte

Vi vill förändra synen på cybersäkerhet genom att sätta människan i centrum:

• Stärka cybersäkerhetsforskningen bortom tekniska förbättringar.
• Etablera ett fokusområde inom RISE och EU.
• Samarbeta med att skapa förslag och utforma relevanta forskningsprojekt och ansökningar tillsammans med nationella och internationella partners. 
• Publicera projektresultat i ett högkvalitativt, lättbegripligt format för olika intressenter och allmänheten. 

Leverans

Projektet har som mål att leverera: 

• Etablering av ett fokusområde inom RISE och Cybercampus.
• Utveckling av ett nätverk av experter.
• Regelbunden publicering av rapporter och riktlinjer.
• Aktivt deltagande i arbetsgrupper och konferenser.
• Nya strategiska partnerskap och projektförslag som främjar  och stärker RISE position inom cybersäkerhetsforskning.

Genom proaktivt arbete bidrar vi till ett säkrare samhälle.

Ett viktigt mål för kommunerna är att bidra till att unga vuxna med intellektuella funktionsnedsättningar kan tillgodogöra sig digital information från olika myndigheter så att de kan ha så stor kontroll som möjligt över sina egna liv. Kommunerna behöver även använda resurserna så effektivt som möjligt så att insatserna inte blir överdimensionerade. 

Även om det finns många existerande lösningar/hjälpmedel vars syfte är att bidra till att förmedla information på ett tillgängligt och anpassat sätt så finns det fortfarande ett behov av ”smartare” tjänster och hjälpmedel. Hjälpmedel som i större utsträckning kan kombinera funktionerna från fler fristående tjänster på ett dynamiskt och individanpassat sätt. 

En av RISE många pågående aktiviteter inom AI är att ta fram en tjänst för offentlig sektor i form av en test- och demo-miljö inom generativ AI. Baserat på denna plattform kommer en lösning tas fram med fokus på att på ett nytt dynamiskt sätt gör myndighets och samhällsinformation tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. 

Projektet kommer att genomföras i samverkan mellan Skellefteås kommun, Göteborgs kommun, Jönköpings kommun och RISE och kommer att resultera i en fungerande prototyp av lösningen som är utvecklad i tätt samarbete med slutanvändare. Projektet kommer att resultera i rekommendationer som beskriver förutsättningar för införande av denna typ av AI-lösningar inom kommunal verksamhet.

Autonoma fordon anses av många vara framtidens mobilitet. De förväntas vara säkrare än mänskliga förare och förutspås kunna navigera världen utan distraktion eller trötthet.

Den nuvarande verkligheten för de autonoma system som finns i världen idag är dock att de inte riktigt ersätter mänskligt arbete. Dessa system, som ofta förväntas ta över de ”tråkiga, smutsiga och farliga” uppgifterna från människor och lämna de kreativa och organisatoriska uppgifterna åt dem, har i vissa fall visat sig faktiskt öka antalet skador hos människor. Detta beror på att dessa system i allmänhet börjar med att ta de enklaste uppgifterna och lämnar endast de komplexa, stressiga och tidskänsliga arbetena till människorna.

I en annan utvecklingsriktning har förespråkare av 5G och bortom framhållit fjärrteleoperation som en lösning för situationer som inte kan automatiseras. Socialt sett finns det en allmän ökning av gigekonomin, där osäkra arbetare (ofta migrantarbetare) ersätts för varje individuell produktivitet snarare än att erbjudas en stabil lön.

Detta projekt ger en interaktiv vision av en framtid där dessa aktuella trender går samman för att skapa en ojämlik, osäker och oönskad vision av vårt framtida samhälle. Genom att exponera människor idag för möjliga framtida situationer där de snabbt måste utföra endast de mest stressiga och komplexa mobilitetsuppgifterna, i snabb följd, under ekonomiska och sociala förhållanden som inte ger dem något annat val, hoppas vi kunna uppmuntra designers, utvecklare och slutanvändare av dessa teknologier att säkerställa att detta inte blir verklighet.

I denna fiktiva scenariebeskrivning onboardas en ny operatör för att utföra sådant styckvis arbete med fjärrstyrning av autonoma fordon när situationen ligger utanför deras förmåga eller de juridiska begränsningarna för deras drift. Träningen genomförs med samma avancerade XR-headset som de kommer att använda under live-operationer. Faktum är att dessa träningstillfällen kan vara eller inte vara live-operationer som används som tränings- och utvärderingsscenarios för samarbetet mellan människa och autonomi.

Projektet bygger på förståelsen för att innovation inom mobilitetssystemet är avgörande för att öka tillgängligheten, stärka livskvaliteten och öka konkurrenskraften i lands- och glesbygder. Projektets resultat kan fungera som katalysator för en positiv utveckling genom att inspirera och öppna upp för nya vägar framåt. I de framtidsberättelser och samtalsverktyg som utvecklades under projektet lyfts sätt att kombinera lokala initiativ och resurser med ett omgivande stöttande system från exempelvis kommun, region och stat i syfte att skapa mer hållbara lösningar. Resultatet illustrerar även kopplingen mellan mobilitet och social hållbarhet för att stödja framtida landsbygdsutveckling.  

Samskapande process 

Framtidsberättelserna och samtalsverktyget utvecklades genom en serie dialoger, exempelvis med landsbygdsutvecklare, experter på mobilitet, byaföreningar, politiker, regioner, kommuner, finansiärer, invånare och företag.

RISE ledde innovationsprocessen och stod även för expertis inom designmetodik, facilitering, spekulativ design, framsyn och mobilitet. Boden kommuns servicepunkter i Unbyn/Avan, Harads och Gunnarsbyn fungerade som inspirerande utgångspunkter för arbetet och representanter från bygderna deltog aktivt i den samskapande processen genom intervjuer och analoga workshops. Företaget Freelway deltog i projektet som expert, med gedigen erfarenhet av effektivisering och samordning av mobilitet och transporter. 

Vid tre tillfällen under projektet hölls digitala nätverksträffar där intressenter från hela landet deltog. Syftet med detta nätverket var att skapa ett kunskapsutbyte, spridning av resultat och utrymme för fler att ge inspel till projektet. 

Framsynsmetodik

Projektet följde framsynsmetodikens faser; 

• Upptäcka och utforska
• Utmana och utveckla
• Uppleva och utvärdera

I den först fasen identifierades svaga signaler enligt STEEP-modellen, dvs. ur social, teknologisk, ekologisk, ekonomisk och politiskt perspektiv. Input gavs både från experter i projektgruppen, representanter från bygderna samt via de digitala nätverksträffarna. I nästa steg utvecklades signalerna till framtidsberättelser som illustrerar hur en möjlig framtid kan te sig samt ett samtalsverktyg som stöttar aktörer att tillsammans skapa denna möjliga framtid. Projektdeltagare och intressenter fick möjlighet att reagera på materialet under processen och ge inspel till utveckling. 

Slutresultatet visades och testades i en öppen workshop på plats i Boden där kommuner, politiker, regioner, företag och eldsjälar deltog, dels via en digital nätverksträff samt under ett öppet vernissage på Universeum i Göteborg som anordnades av Vinnova. 

Resultatet

Projektet utmynnade i Framtidsberättelser och ett Samtalsverktyg som gestaltar framtidens bygd där närhet och tillgång till sociala och praktiska funktioner skapar livskvalitet i lands- och glesbygd.

Konceptet är inspirerat av 15-minutersstaden som används vid stadsplanering av många större städer och som handlar om att utforma platsen efter människan istället för bilen. Här finns funktioner kopplat till ”living, working, supplying, enjoying, learning och caring” tillgängliga inom 15-minuters gång- eller cykelavstånd.

Framtidsberättelserna

Utifrån de svaga signaler som identifierades i STEEP-modellen (som kan tänkas påverka livet på landsbygden) samt principer från 15-minuterstaden utformades framtidsberättelser som illustrerar en möjlig framtid i 15-minutersbygden. Här skapas närhet till praktiska och sociala funktioner modulärt i samverkan mellan lokala initiativ och ett stöttande system. Detta möjliggörs av samarbeten, nya affärsmodeller, distansöverbryggande teknik, nya lösningar för mobilitet, samordning samt genom att ta till vara på resurser och funktioner som redan finns på platsen.

Samtalsverktyget

Utifrån framtidsberättelserna blev behovet av dialog mellan flera aktörer kring hur långsiktigt hållbara lösningar kan skapas i lands- och glesbygd tydligt. Därför utvecklades ett stöd för denna dialog. 

I samtalsverktyg visualiseras praktiska och sociala funktioner i så kallade "moduler" som kan användas både för att inventera och möta behov i bygden på nya sätt . Modulerna kan också utgöra ett ramverk i utveckling av ett stöttande system som exempelvis kan hjälpa kommunen att möta upp lokala initiativ. Som komplement till modulerna finns även stöttande reflektionsfrågor och inspirerande exempel på hur andra har gjort.

Korten kan exempelvis användas för att;

• Mötas i dialog mellan flera aktörer
• Skapa överblick över vad som redan finns på en viss plats. Utgå gärna från en stor karta över bygden där ni tittar både på befintliga funktioner och befintliga platser, byggnader och andra resurser som finns tillgängliga.
• Kombinera och utveckla befintliga funktioner.
• Matcha nya funktioner mot behoven på platsen.
• Inspirera till nya lösningar
• Reflektera kring hur modulerna kan stöttas med hållbara lösningar och affärsmodeller.
• Reflektion kring hur behovet av mobilitet kan minska eller samordnas.
• Stötta dialog kring samordning och samarbete.

Digital omvandling av din verksamhet

Mighty är en europeisk digital innovationshub (EDIH) som stödjer små och medelstora företag inom tillverkande industri och offentlig sektor (GovTech*) att utvecklas inom digitalisering specifikt inom artificiell intelligens, cybersäkerhet och högpresterande datorsystem. Initiativet Mighty sker i samverkan mellan RISE, Propell i Hudiksvall, Sandbacka Science Park i Sandviken, Dalarna Science Park i Borlänge och Compare i Karlstad.

Genom Mighty får företag inom tillverkande industri och offentlig sektor tillgång till testmiljöer, nya nätverk för innovation, möjligheter till vidareutbildning och stöd i att hitta finansiering för att genomföra en digital och grön omställning.

En stor del av de skidhjälmar som säljs i Sverige nyttjas av skidanläggningar runt om i landet och hyrs ut som en del av en komplett skidutrustning till skidanläggningarnas gäster. När hjälmarna anses uttjänta går de till förbränning. Speciellt uthyrningsbaserad verksamhet har dock goda förutsättningar att dra nytta av cirkulära möjligheter då de har jämna, definierade och lättåtkomliga produktflöden. Detta projekt utredde möjligheterna för mer cirkulära flöden av skidhjälmar genom att ta ett helhetsgrepp på affärsmodeller, produktdesign, digitala tillståndskontroller, materialcirkulering och uthyrningsprocesser.

Första delen av projektet fokuserade på att utreda möjligheter att stötta cirkulära flöden genom att avgöra skicket på använda hjälmar genom digital tillståndsbedömning eller genom att materialåtervinna hjälmar. Andra delen av projektet undersökte dagens hjälmuthyrning på Skistars anläggningar och utforskade möjligheter för att öka hjälmarnas livslängd och nyttjandegrad samt bidra till ökade cirkulära flöden. Ett test för att avgöra vilka effekter en skidhjälm designad för att underlätta underhåll och reparation kan ha genomfördes tillsammans med hjälmleverantören Disentis. Därtill utforskade projektet även hur en koncepthjälm kan utformas för att ytterligare öka livslängden och bidra till cirkulära flöden genom förändrade affärsmodeller och uthyrningsprocesser. 

Projektet bidrog med kunskapen om de ekonomiska och miljömässiga nyttorna med olika cirkulära möjligheter, samt med exempel på hur hjälmar kan designas för förlängd livslängd, cirkulära flöden och cirkulära affärsmodeller.