Restprodukten vid tillverkningen av rapsolja är en rapspresskaka som idag blir till djurfoder. Då rapspresskakan innehåller mycket protein och näring skulle den kunna bearbetas för att istället göra större nytta som livsmedel. Kakan har dock en bitter smak och innehåller komponenter som hindrar näringsupptag. Projektets syfte är att hitta effektiva och hållbara sätt att behandla rapspresskakan för att ta bort de negativa egenskaperna samt utvärdera hur olika metoder påverkar rapspresskakans funktionalitet i livsmedelsproduktionen. 

Genom att se till att presskakan stannar i matsystemet ökar vi dess hållbarhet, bidrar till självförsörjningen av livsmedel i Sverige och skapar en potentiellt efterfrågad exportprodukt. 

RISE samarbetar med Skeby gårdar och Linnéuniversitetet i projektet som pågår i tre år och finansieras av Formas. 

Naturbetesmarker är en av Sveriges mest artrika livsmiljöer, som sedan mitten av 1800-talet minskat med 95% i takt med jordbrukets rationalisering. Ur naturvårdssynpunkt är det av stor vikt att upprätthålla kvarvarande betesmarker, liksom att restaurera igenvuxna, överbetade eller på annat sätt degraderade marker. 

För att säkerställa att betestrycket varken blir för högt eller lågt behöver markerna övervakas. vilket traditionellt görs i fält, exempelvis inom ramarna för EU:s miljöersättningar. Nya innovativa övervakningsmetoder efterfrågas som kan komplettera traditionella metoder i fält, som ofta är kostsamma och därmed inte kan täcka lika stora ytor.

Detta projekt syftar till att genom att kombinera datainsamling i fält, fjärranalys och maskininlärning utveckla en kostnadseffektiv metod som kan detektera betestryck, och i en förlängning naturbetesmarkens status. Användningsområden innefattar att mäta och övervaka betestryck i naturbetesmarker i lokal och nationell skala med hög upplösning i tid och rum. Metoden förväntas komma till stor nytta i den statliga förvaltningen genom att effektivisera övervakningen av betesmarker. Samtidigt kan indikationer fås om betesmarkernas status och informera om nödvändiga åtgärder (såsom ökat eller minskat betestryck) för att upprätthålla mångfalden av växter och djur. Projektet lägger en grund för innovativa övervakningsmetoder, som i framtiden är tänkbara att tillämpas på andra ekosystem såsom våtmark och skog.

Projektet genomförs i samarbete med Lunds universitet och finansieras av Rymdstyrelsen.

En effektivare användning av näringsämnen och återvunna gödselprodukter kommer att bana väg för hållbar, klimatneutral livsmedelsproduktion, ökad mat och minska övergödningen i Östersjön.

CiNURGi stöder många strategier på hög nivå

Huvudmålet för CiNURGi är att stödja implementeringen av HELCOM Baltic Sea Regional Nutrient Strategy och den HELCOM Baltic Sea Action Plan. Andra ramar som stöds är EU:s nya handlingsplan för den cirkulära ekonomin för Green Deal och handlingsplanen för integrerad näringsämneshantering för jord till bord-strategin. CiNURGi bidrar också till EUSBSR PA Nutri och PA Bioeconomy.

Återvinning av näringsämnen kommer att studeras från många vinklar, inklusive:

• utveckla och främja standarder för säker och hållbar återvinning av näringsämnen
• utveckla strategier för att genomföra återvinning av näringsämnen som en åtgärd för att förbättra nationella och regionala näringsbalanser
• öka acceptansen och användningen av återvunna näringsämnen
• skapa affärsmöjligheter kring näringsåtervinning
• förbättra politikens samstämmighet när det gäller återvinning av näringsämnen i Östersjöregionen

CiNURGi-konsortiet omfattar 24 partners och 13 associerade organisationer från Danmark, Estland, Finland, Tyskland, Polen, Lettland, Litauen och Sverige.

Länk till projekthemsidan CiNURGi - Interreg Baltic Sea Region (interreg-baltic.eu)

Elektrisk ogräsbekämpning har traditionellt haft flera nackdelar: 1. Farligt för operatören (men nyare teknik är mkt säkrare), 2. hög elförbrukning (men denna lösning ska ha betydligt lägre elförbrukning) och 3. behandlingen tar mycket längre tid än sprutning med växtskyddsmedel eller jordbearbetning. Men det finns också många fördelar med elektriskt bekämpning: t.ex. går det att använda inom ekologisk odling och i vattenskyddsområden då det inte lämnar några kemiska rester, el kan produceras var som helst och stärker därför beredskapen i svenskt jordbruk (nästan allt växtskydd är idag importerat); bekämpning med el är även praktiskt för autonoma lösningar då allt från drivkraften till bekämpningen då kan baseras på el. En fördel med elektrisk ogräsbekämpning är också att det kan påverka de underjordiska delarna av ogräsen vilket gör det till ett av de få icke-kemiska alternativen till jordbearbetning som kan påverka fleråriga ogräs.

I WEEDZAPPING kommer vi att: 

1. Utvärdera den elektriska metoden mot både ettåriga och fleråriga ogräs i a) sockerbeta, b) potatis, och c) vete.
2. Utvärdera selektivitet (dvs om man kan döda ogräsplantor nära grödan utan att skada grödan).
3. Utvärdera hur effektiv den elektriska metoden är som en del av en integrerad strategi (dvs att man använder flera olika bekämpningsmetoder samtidigt) mot fleråriga ogräs såsom kvickrot.
4. Utföra en cost-benefit analys av metoden i olika scenarion. 

Idag finns den elektriska metoden som en handhållen prototyp som är utformad att behandla en planta i taget. I WEEDZAPPING kommer en version tas fram som kan behandla över en yta. Det skulle också vara möjligt att fästa den på en robotplattform för autonom precisionsbekämpning av ogräs.

Finansieringen för projektet kommer från Stiftelsen Lantbruksforskning, samt in-kind från Enlightened Detection AB (bidrar med den elektriska utrustningen) och Lyckeby starch (bidrar med expertis och potatisfält).

För elektrifiering av arbetsmaskiner är den stora frågan hur maskinerna ska få tillgång till elenergi. Övrig teknik finns och kan tillämpas i maskinerna. I tidigare projektet utvecklades och demonstrerades ett modulärt batteribytessystem som möjliggörare för eldrivna arbetsmaskiner i olika branscher. I detta projekt byggde vi vidare på resultaten från det föregående projektet för att ta ekosystemet runt batteribytessystemet steg för steg mot marknaden. Det långsiktiga målet är att komma till ett modulärt batteribytessystem som möjliggör att även branscher som jordbruk och skogsbruk kan elektrifieras, i syfte att drastiskt minska arbetsmaskinernas miljö- och klimatpåverkan. 

Projektet har stärkt den svenska fordonsindustrins internationella konkurrenskraft genom att utveckla, tillämpa och demonstrera ny energieffektiv och fossilfri nyckelteknik för eldrivna arbetsmaskiner. I projektet ingick att: 

• utvärdera de framtagna maskinerna i verklig användning
• samla intressenter och ta fram roadmap för att ta batteribytessystemet till marknad
• energieffektivisera skogsmaskin
• utvärdera liten energieffektiv jordbruksmaskin och förbered för autonom plöjning
• undersöka mobil återladdning av batteripack med bl.a. vätgas
• demonstrera och kommunicera teknikerna

Huvudsökande för ansökan var RISE och medsökande projektparter var en blandad projektkonstellation med storbolag, SME, startup, forskningsinstitut, OEMer, underleverantörer: Malwa Forest AB, Energifabriken AB, Hydraspecma AB, Hydraspecma Components AB, Traktorarvid AB och Regal Components AB.   

Trots stor internationell brist, används ändå dricksvatten för att bevattna grödor och för olika processer inom industrin i dagsläget. Det är varken hållbart eller effektivt. Därför startar ett nytt banbrytande forskningsprojekt vid MDU, med målet att skapa effektiva metoder för att omvandla industriellt processvatten och avloppsvatten till en värdefull resurs för bevattning av grödor. 

Unity4Water förenar den senaste tekniken med samhällsvetenskap. En forsknings- och demonstrationsanläggning kommer att byggas där återvunnet industriellt processvatten - och avloppsvatten - används för att odla grönsaker. Detta tillvägagångssätt sparar både vatten och återvinner näringsämnen, vilket minskar behovet av konstgödsel. För att övervaka vattnet och optimera grödornas tillväxt kommer avancerad teknik som exempelvis optiska sensorer, elektroniska näsor, dynamiskt ljus, koldioxidinfångningsteknik, AI och maskininlärning att användas. Forskarna planerar även att använda minidrönare utrustade med multispektrala kameror för att mäta växternas hälsa. 

Projektet är tvärvetenskapligt och samlar 29 partners. Forskare från MDU, RISE, Mittuniversitetet, Lunds universitet, Biotech Heights och Chalmers Industriteknik har gått samman med representanter från flera företag och industrier, bland annat TetraPak, Siemens, Mälarenergi, Eskilstuna Energi & Miljö, ICA Maxi, Swegreen och DirectCarbon. 

Läs mer på projektets hemsida. (Länk)
Prenumerera på Unity4Waters nyhetsbrev! (Länk)

Mission: År 2040 är 9 av 10 måltider som konsumeras i Sverige inom planetens gränser.

Projektet strävar efter att: 

Ökad tillgänglighet av näringsrik och hållbart producerad mat genom infrastruktur för finansiering av lantbrukets hållbara omställning.

Att minska den finansiella riskbördan vid omställning till hållbart producerad mat.

• Utforska nya finansiella strukturer och sätt att öka mottagarkapacitet i lantbruket för investeringskapital.

Ökad efterfrågan av näringsrik och hållbart producerad mat genom innovativa incitamentsmekanismer.

Att brygga mellan lantbruk och marknad för att skapa en stabil efterfrågan på hållbart producerad mat.

• Utforska nya typer av stöd och incitamentsmodeller för stabil efterfrågan på hållbar och hälsosam mat.

Hur gör vi detta? 

Vi skapar neutrala mötesplatser och sammanför aktörer med kapacitet att identifiera specifika behov och agera gemensamt för innovation och utveckling. Vi initierar prototyper som inspirerar! Exempel på projekt:

• Universell Grundläggande Näringsinkomst. Måltidskoncept. Hur kan vi kan vi se till att alla har tillgång till hälsosam och hållbar mat?.
• Omställningsstöd gröna proteiner. Hur kan vi öka baljväxtproduktion i Sverige för hälsan och klimatet.
• Universell Grundläggande Näringsinkomst. Policy-lab
• Klimatskala klimatnyckeltal för kommuners inköp.
• Det-svår-finansierbara - undersöka finansiering av lantbrukets hållbara omställning.
• Optimerade måltider. Arbetssätt för företag att i sin produktutveckling utvärdera att produkter har god biotillgänglighet av järn samt bra klimatavtryck. 

Vi välkomnar initiativ att höra av sig till oss för samverkan!