För att nå EU:s uppsatta klimatomställningsmål krävs expansion av förnybara energikällor, där utveckling av förnybar energiteknik behöver kombineras med energi- och markanvändningseffektivitet. Både Danmark och Sverige delar behovet av att hitta lösningar där fler nyttor kan skapas på samma mark. Ett sätt är att kombinera jordbruk och solenergi. Konceptet kallas agrivoltaics men vi väljer att använda det mer nordiska begreppet solbrukssystem.  Ett utfört förprojektet har visat att det finns begränsat med forskning och beprövad erfarenhet kring hur och om solbrukssystem kan utformas för att både ge effektiv produktion av solenergi, samtidigt som livsmedelsproduktionen bibehålls eller till och med förbättras. 

Vi vill därför i detta projekt skapa ett gränsöverskridande Living Lab, för att i teori och praktik undersöka och demonstrera hur solbrukssystem och energilagring effektivt kan kombineras på samma mark. Projektet lägger grunden för ett långsiktigt och hållbart Living Lab, som utformas som en dynamisk plattform vilket bidrar till att bygga upp och sprida kunskap om nya innovativa solbrukssystem. I projektet skapas ett Living Lab som består av fyra olika demonstrationsmiljöer, två i varje land, för att ta fram den kunskap vi sett saknas i förprojektet. Variationen i de olika demonstrationsmiljöerna möjliggör att resultat kan jämföras, vilket skapar ett bättre kunskapsunderlag. Projektets gränsöverskridande karaktär är avgörande för att utvärdera system utifrån nordisk kontext. Därtill skapas flera mervärden när projektet får geografisk spridning.   

Projektets mål är att utveckla metoder för att framställa proteinisolat från ärtor med lågt innehåll av natrium och antinutrienter, d.v.s. substanser som försvårar upptaget av viktiga näringsämnen. Proteinisolaten används för framställning av växtbaserade livsmedel som är välsmakande och hälsosamma. Projektet fokuserar på offentliga måltider, vilket är en utmärkt plattform eftersom mer än tre miljoner offentliga måltider serveras i Sverige varje dag. Således finns stor potential för att få ett betydande och långvarigt genomslag i samhället.

Metoder utvecklas för att framställa proteinisolat från ärtor (Pisum sativum). Ärtor är rika på högkvalitativa proteiner och många andra näringsämnen och lämpar sig även för odling i Sverige.

Produktionsstrategier som minimerar användningen av natriumbaserade kemikalier kommer att utvecklas för att säkerställa att de producerade proteinisolaten har en låg halt av natrium och minskat innehåll av antinutrienter samtidigt som de ger ett högt utbyte av protein. Efter uppskalning av den optimerade tillverkningsprocessen produceras isolat som sedan extruderas till köttanaloger. Funktionaliteten hos isolaten och köttanalogerna utvärderas med kemiska och fysikaliska analyser.

Effekterna av den förändrade salthalten på proteiningrediensernas och produkternas sensoriska egenskaper undersöks. Det utvecklas även strategier för att säkerställa konsumenternas gillande av måltider som innehåller dessa produkter. Måltiderna utvärderas i konsumenttester som genomförs i en relevant offentlig miljö.

Produktionsprocessen bedöms dessutom på livscykelbasis för att undersöka den nyutvecklade processens miljömässiga hållbarhet. Effekten av minskad saltkonsumtion i växtbaserad kost kommer även att bedömas ur ett näringsperspektiv med hänsyn till breda samhälleliga effekter.

Arbetet bidrar med positiva effekter för miljö, folkhälsa och samhällsekonomi: 

• Lägre klimatpåverkan genom ökad konsumtion av välsmakande och hållbara livsmedel baserade på växtproteiner.
• Förbättrad folkhälsa genom ett minskat intag av både salt och substanser som hämmar upptaget av viktiga mineraler.
• Förstärkning av det svenska livsmedelssystemet och dess försörjningsberedskap genom inhemsk odling och produktion av växtproteiner.

Projektet närmar sig nu sitt slut och vi är glada att kunna bjuda in intresserade att delta i vårt online-seminarium där projektets huvudresultat kommer att presenteras. Seminariet kommer att hållas tisdagen den 11 november, kl. 13:00 till 15:00. Mötet är digitalt och presentationerna kommer att vara på engelska. Ansökningsblanketten och mer information om projektet finns på följande länk:

Final seminar Nov 11 2025: Participants

Det är brist på bra metoder för att minska näringsläckage från jordbruksmark, speciellt fosfor och speciellt i ekologisk odling. Förutom att näringsförlusterna betyder att man måste gödsla mer för att hålla uppe produktionen så är det ett stort problem att näringen läcker ut i vattendrag vilket leder till övergödning och i förlängningen algblomning och andra problem. För att återställa Östersjöns ekosystem är det därför viktigt att minska näringsläckaget från åkermarken.

Tillsättning av gips på åkermark kan minska läckaget av fosfor genom att öka aggregatstabiliteten vilket gör att jorden binder up fosforet bättre. I Finland produceras stora mängder gips som en biprodukt av konstgödselframställningen. Därför har flera stora projekt utförts i Finland, t.ex. SAVE, där man har visat att gips kan ha stor effekt på fosforutlakningen, till och med i hela vattenavrinningsområden. 

GYPREG-projektet, som delfinansieras av EU's program Interreg Baltic Sea Region, ska testa och demonstrera möjligheterna att gips på åkermark i andra länder runt Östersjön såsom Sverige, Polen, Lettland och Lituaen. 

I Sverige kommer vi att: 

1. Överföra kunskapen från de finska försöken till svenska intressenter översatt till svenska.
2. Göra en GIS-analys över arealen där det är mest relevant att använda gips på åkermark.
3. Utföra labbexperiment där vi testar effekten av gips och gips/kalkblandningar på svenska jordar.
4. Utföra fältförsök med gips. 
5. Utföra demonstrationer för svenska intressenter. 

Vill du få en överblick över GYPREG-projektet och dess aktiviteter i Sverige kan du titta på inspelning av första GYPREG-webbinariet från 10/4-2024. Här är del 1 och del 2.  

För att uppmärksamma Östersjödagen 29-08-2024 arrangerade GYPREG-projektet ett fältbesök till Sättragården utanför Upplands-Väsby. Medverkande var Kronprinsessan Victoria som fick både prova på att sprida gips för hand och med traktor samt se den snabba bindande effekten som gips har på en lerig jord. Se film på besöket här.