Mission: Hållbart vatten för alla

Vatten ska finnas tillgängligt i rätt mängder och kvaliteter för att människor, miljö, näringsliv och samhället i stort ska blomstra, trots ett föränderligt klimat. Sverige är den världsledande affärspartner för innovativa vattenrelaterade lösningar.

Vad menar vi med hållbart vatten för alla?

Programmet sammanfattar målsättningarna i fyra områden: Vattenresilienta samhällen, välmående sjöar och vattendrag, tillgången till vatten och klok användning av vatten.

Vattenresilienta samhällen: Samhällen byggs och förvaltas i harmoni med vatten och är motståndskraftiga mot klimatförändringar och kriser.

Välmående sjöar och vattendrag: Som är skyddade och framtidssäkrade där källor till föroreningar är identifierade och minimerade

Tillgång till vatten: Alla har tillgång till tillräckligt med vatten för att säkerställa blomstrande ekosystem, säkert dricksvatten, mat- och energiproduktion samt konkurrenskraftigt näringsliv.

Klok användning av vatten: Där alla delar av samhället bara förbrukar den mängd och kvalitet vatten som de behöver och resurser från vattenströmmar cirkulerar på ett säkert sätt.

Programkontor

Water Wise Societies leds av RISE Research Institutes of Sweden tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet, Stockholm Environment Institute (SEI), Svenskt Vatten, Linköpings Science Park och Lunds universitet.

Programchef är Magnus Arnell.

Projektet Konsumtion, klimatpåverkan och jämlika livsvillkor syftar till att stärka kommuners förutsättningar att ta sig an utmaningen att minska den klimatpåverkan som uppstår genom invånarnas livsstil och konsumtion och samtidigt främja mer jämlika livsvillkor i kommunen. 

En bakgrund till projektet är att klimatpåverkan från konsumtion idag skiljer sig mycket mellan olika grupper och bostadsområden i samhället. Rikare och mer välmående områden orsakar betydligt högre utsläpp än områden med svagare ekonomi. För att nå klimatmålen behöver utsläppen minska, i synnerhet bland invånare med högst konsumtion och klimatpåverkan. En utmaning och strävan i många kommuner är samtidigt att förbättra livsvillkoren i mer utsatta områden. 

Projektet är initierat av Avesta kommun och genomförs som en förstudie tillsammans med RISE och Stockholm Environment Institut (SEI). I projektet undersöks:

1. hur invånare med skilda förutsättningar, motivation, potential och drivkrafter kan förändra sin livsstil på ett sätt så att det både ger dem bättre livskvalitet och minskar deras klimatpåverkan.
2. hur kommunen kan underlätta en utveckling där invånarna får bättre livskvalitet och samtidigt minskar sin klimatpåverkan.

I projektet genomförs en jämförande fallstudie där invånarnas livsstil, livsvillkor, livskvalitet och klimatpåverkan undersöks i tre områden med skilda förutsättningar: en villastadsdel (Centrala Avesta), en förort (Krylbo) och ett samhälle på landsbygden (By). Datainsamling sker genom sammanställning av offentlig statistik, fokusgrupper, platsbesök och klimatberäkningar med hjälp av SEI:s verktyg Konsumtionskompassen. Datan samlas in, analyseras och sammanställs i samarbete mellan Avesta kommun, RISE och SEI. Den sätts sedan i relation till tidigare internationella forskningsresultat på området. En workshop genomförs med tjänstepersoner och politiker i kommunen i syfte att diskutera hur de föreslagna åtgärderna kan genomföras i kommunen. 

Ett resultat av projektet är en rapport riktad tjänstepersoner och politiker i Avesta och i andra kommuner i Sverige. Rapporten innehåller resultat från projektets fallstudier, en sammanställning av aktiviteter och åtgärder med vilka kommunen konkret kan stödja invånare med olika förutsättningar att minska sina klimatavtryck, samtidigt som en god livskvalitet och jämlika livsvillkor främjas. Rapporten innehåller också en analys och diskussion av projektets resultat samt generella slutsatser och insikter kring hur kommuner kan arbeta för att stödja olika typer av hushåll att minska sina konsumtionsbaserade utsläpp och samtidigt verka för mer jämlika livsvillkor.

Fordonssektorn är en av de största användarna av plast. I Europa använder fordonsindustrin cirka sex miljoner ton plast per år, vilket motsvarar omkring 10 % av den totala plastanvändningen i Europa. Plast står för cirka 10–18 % av vikten hos moderna personbilar (180–220 kg) och upp till hälften av komponentvolymen. Plast används i en mängd olika tillämpningar, från interiördetaljer till strukturella och funktionella komponenter. Som en följd av detta når betydande mängder fordonsplast slutet av sin livscykel varje år. Trots hög återvinningsgrad för uttjänta fordon (ELV) domineras återvinningen av metaller. Plast hamnar till stor del i den lätta fraktionen efter fragmentering av fordon och går ofta till energiåtervinning snarare än materialåtervinning.

Den nya ELV-förordningen (End-of-Life Vehicles), som godkändes av Europaparlamentet i juni 2026, ställer höga krav på ökad användning av återvunnen plast i nya bilar och anger att andelen ska uppgå till 25 % inom tio år, varav minst 20 % ska komma från uttjänta fordon. Dessutom är återvinningsmålet för plasten i ELV bilar 30 %. Detta skapar ett starkt behov av cirkulära lösningar inom hela fordonsvärdekedjan. Den nya ELV-förordningen omfattar även lastbilar, bussar och motorcyklar. Projektet CIRCUS bidrar till Svenska fordonsindustris mål att kunna uppfylla ELV-förordningens nya krav.

CIRCUS II finansieras av Vinnova inom FFI-programmet Cirkularitet och pågår från juni 2026 till juni 2029. Projektet samlar 11 partners från hela fordonsvärdekedjan samt RISE, som är projektkoordinator och forskningsutförare.

Projektet omfattar demontering, rensning och sortering av plastkomponenter från bilar enligt modeller utvecklade i projektet CIRCUS I, tvättning och förbehandling av plasten, uppgradering av plasten, produktion av fordonskomponenter med återvunnen ELV-plast, validering, utveckling av cirkulära designprinciper för komponenter samt systemanalyser av affärsmodeller, logistik, kostnader och miljöpåverkan. 

Dessutom har dräneringen av våtmarker och dikning stört det vattnets naturliga kretslopp och förvärrat effekterna av extrema väderhändelser.

För att klara av dessa utmaningar behöver vi förstå hur vatten flödar i miljön och hur det påverkas av olika faktorer, såsom nederbörd, temperatur, marktäcke, jord och höjd. Detta kan hjälpa oss att fatta välgrundade beslut om naturbaserade klimatanpassningstekniker, såsom återställande av våtmarker, grönare stadsområden och skydd av mark. Traditionella hydrologiska modeller som förlitar sig på expertkunskap och fysikaliska egenskaper är dock begränsade i sin förmåga att generalisera och fånga komplexiteten och variationen i vattenflödesdynamiken.

I det här projektet föreslår vi en ny maskininlärningsmetod (ML) för att förutsäga vattenflödesintensitet som utnyttjar både temporala och spatiala data. Vi använder ett fully convolutional neural network (FCN; fullständigt faltningsbaserat neuronnät) som tar emot spatio-temporala indata och förutsäger vattenflödesintensiteten vid varje koordinat för nästa dag. Vårt tillvägagångssätt har två huvudsakliga fördelar:

• Vi inkluderar spatial data som indata till modellen, såsom satellitbilder och flera härledda källor från GIS (geographical information system). Detta gör det möjligt för modellen att lära sig sambanden mellan temporala och spatiala aspekter av den lokala miljön, såsom hur marktäcke, jorddjup och fukt samt höjd påverkar vattenflödet.
• Vi tar oss an uppgiften att förutsäga vattenflödesintensiteten för varje pixel i indatan, snarare än bara för ett fåtal utvalda platser. På så sätt kan vi få en mer detaljerad och heltäckande bild av vattenflödesdynamiken i området och kan skapa en karta med prediktioner.

Projektresultat

Tillvägagångssättet har utvärderats på ett dataset med mätningar av vattenflödesintensitet från avrinningsområden i Sverige, som täcker olika klimat- och miljöförhållanden. Utvärderingen omfattade ablationsstudier och analys av betydelsen av olika faktorer.

Tillvägagångssättet visar styrkor i prestanda, är mycket flexibelt i de informationskällor som kan användas som input till modellen, och ger en förutsägelse med flödesuppskattningar i varje punkt på kartan med indata. Vi visar också några kvalitativa exempel på de förutsägelser som vår modell gör, som illustrerar hur modellen fångar de rumsliga mönstren och variationerna av vattenflödesintensitet i olika avrinningsområden.

Projektets konsekvenser

Vårt projekt visar potentialen i att använda ML för förutsägelse av vattenflödesintensitet, vilket kan ge värdefull information för klimatanpassning och vattenförvaltning. Genom att använda både temporal och spatial data kan vår modell lära sig de komplexa och dynamiska interaktionerna mellan vattenflödet och miljön, och producera högupplösta förutsägelser som kan avslöja den rumsliga fördelningen och heterogeniteten i vattenflödesintensiteten. Detta kan hjälpa oss att bättre förstå översvämningsriskerna och effekterna av begränsning av översvämningar och torka, såväl som de allmänna hydrologiska konsekvenserna av förändringar i markanvändningen.

Vårt projekt öppnar också för nya riktningar för framtida forskning och utveckling, såsom:

• Utvidga arbetet till andra tidshorisonter, till exempel tim- eller veckoprognoser, eller långsiktiga prognoser.
• Inkludera andra typer av data, såsom grundvatten eller snötäcke, för att förbättra modellens noggrannhet och robusthet.
• Utforska modellens förklaringsbarhet och tolkningsbarhet, för att förstå hur modellen gör förutsägelser och vilka egenskaper den bygger på.
• Utveckla användarvänliga och interaktiva verktyg och gränssnitt för att underlätta kommunikation och visualisering av modellförutsägelser och deras osäkerheter.