Så navigerar du genom EU:s nya plastregler

Standarder som verktyg för att göra rätt

För att konkretisera regelverken har EU-kommissionen beställt 56 standarder som innehåller riktlinjer för plaståtervinning. I slutet av 2025 har 27 av dessa publicerats. Sverige har haft en ledande roll i framtagningen, eftersom Svenska institutet för standarder (SIS) ansvarar för den kommitté av europeiska plastexperter som har utvecklat standarderna. Standarderna innehåller bland annat riktlinjer för ”Design for Recycling”, som handlar om att öka återvinningsgraden redan vid ritbordet.

Var ser du de största utmaningarna kopplade till kraven på plaståtervinning och användning av återvunnet material? 

– Det ställs inte lika höga krav på en låda för en skruvmejsel som för saker som vi ska äta. Där är lagstiftningen hård, och det vill vi ju att den ska vara. Vi vill inte riskera att livsmedel kontamineras. Men reglerna gör det svårare att använda återvunnet material, säger Mattias Andersson. 

Han lyfter ett exempel: Förpackningar för köttfärs. De svarta trågen med plastfilm byttes ut mot genomskinliga tråg när man förstod att sorteringsanläggningarnas maskiner inte kunde identifiera svart plast. I dag förpackas köttfärs ofta i genomskinliga plastpåsar med ett så kallat barriärlager som skapar en skyddande atmosfär. 

– Genom att byta tråg mot påse kunde tillverkarna minska sin plastanvändning, men nu möter man en ny utmaning i kravet på återvunnet material. I dagsläget finns det inte ett livsmedelsgodkännande för återvunnen plast av den sorten som används till köttfärspåsarna – men det finns det för PET-trågen som många tillverkare har gått ifrån, säger Mattias Andersson. 

Det här låter som en djungel. Hur navigerar man genom den? 

– Jag tycker inte att man ska bli rädd för lagstiftningen och stressa fram lösningar, men det är viktigt att börja agera nu för att inte hamna efter. Mitt råd är att försöka se över sina produkter och plocka de lågt hängande frukterna, för det finns ofta sådana. Kanske finns det redan en motsvarande återvunnen råvara som man kan blanda in i sin produkt, säger Mattias Andersson och fortsätter: 

– Lagstiftningen handlar inte om att du ska börja använda 100 procent återvunnet material, utan det är ofta en viss procentsats. Att stegvis göra den här omställningen ger också dina underleverantörer chans att hänga med. Det är ju sällan man är ensam i värdekedjan.

Ta rygg på andra och hitta affärsmöjligheterna

Mattias Andersson råder alla som omfattas av EU:s nya plastregler att titta på och lära av hur andra löser omställningen. RISE koordinerar ett nätverk, Nationellt center för hållbar plast, för aktörer längs hela värdekedjan. 

– Här samlar vi företag inom plast- och återvinningsbranschen för att diskutera precis det vi tar upp i den här texten. Tillsammans adresserar vi frågorna och försöker hitta svaren.