SHIC fokusområde - Trygghetsfrämjande insatser

Behovsbeskrivning 

Sverige står idag inför att utbildningssystemet uppvisar kvalitetsskillnader mellan skolor och kommuner. Segregationen har ökat och den generella tilliten i samhället börjar visa tecken på försvagning. Risken för att uppvisa normbrytande beteende och i värsta fall hamna i kriminalitet beror till viss del på var man råkar födas. Det finns ett stort behov av att minska denna risk – minska inflödet till kriminalitet, men även öka omkringliggande skyddsfaktorer för individer, grupper och utsatta bostadsområden.  

I dagsläget sätts insatser ofta in försent, där stöd ges när individer utvecklat allvarlig problematik, varpå beteendet är svårare och mera kostsamt att förändra. För målgruppen krävs insatser som främjar prosociala beteenden och stärker skyddsfaktorer – för individen, men även för bostadsområden. Det innebär att kommunen bör komma in tidigare vid normbrytande beteenden och erbjuda fler individanpassade insatser på selektiv nivå, samtidigt som områdesbaserade fysiska och sociala investeringar kombineras.   

För att åstadkomma förändring behöver man utveckla samverkan över de organisatoriska stuprör som finns mellan kommunala förvaltningar, samt andra aktörer inom det trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbetet.  

Hur SHIC adresserar behoven
 

SHIC arbetar med både offentliga och civilsamhällesaktörer med syfte att främja tryggheten och minska risken för individer att hamna i kriminalitet. Detta görs på olika sätt, till exempel genom: 

1. En analys och kartläggning över vilka komponenter i nuvarande trygghetsfrämjande insatser som fungerar och under vilka omständigheter. Det leder förhoppningsvis till att kommuner får en bättre insikt i hur de ska prioritera sitt arbete och eventuella förbättringsområden.  

2. Implementeringsstöd för att skapa bättre förutsättningar för att omvandla kunskapsunderlag för specifika insatser till uthålliga och utfallsfokuserade arbetssätt, samt utvärdera dessa.  

3. Stödja kommuner i att inkludera och konkretisera bidrag från medborgare, privata aktörer och civilsamhälle – i formulering av behov såväl som prioritering och implementering av insatser – för att utveckla långsiktiga samhandlingsstrukturer grundade i det lokala området. 

4. Kvalitetssäkrade och ändamålsenliga mått på trygghet, där kommunen i fråga kan spela en viktig roll i utvecklingsarbetet med hur mätningar av trygghet och trygghetsfrämjande insatser kan göras jämförbara – mellan olika områden, kommuner och över tid.