Begrepp som återbruk, återvunna material, hållbarhet har funnits med oss i decennier. Men med klimatkrisens stora utmaningar har begreppen blivit allt mer angelägna – vi måste hitta sätt att leva i vår värld på ett betydligt mer skonsamt sätt med kraftigt minskade klimatavtryck, och vi måste bli bättre på att hushålla med råmaterial genom att använda förnybara material, återanvända mer av det vi producerar och hantera vårt avfall bättre.

Samlar man som företag de här begreppen landar det centrala ofta i en strategi som bygger mer på cirkularitet. Medan den traditionella linjära ekonomin bygger på att maximera produktion, förutsätter oändlig tillgång på råvaror och en lika gränslös möjlighet för jordklotet att ta hand om allt avfall så är den cirkulära ekonomin i mångt och mycket motsatsen.

Väcker frågor och medför utmaningar

Men att helt eller delvis ta steget mot en cirkulär affärsmodell väcker många frågor och medför flera utmaningar. För det handlar inte bara om att förvalta resurser och vara förnybar – som företag behöver man också hitta lönsamheten och vet att kunderna är beredda att betala för det man erbjuder.

– När det gäller osäkerheten kring betalningsviljan ser vi en stor utmaning, säger Agnieszka Hunka, senior forskare på RISE, och fortsätter:

– Om kunderna skulle omfamna produkten eller tjänsten; hur mycket skulle de då kunna tänka sig att betala? Kommer kunderna uppfatta den cirkulära produkten som mer lågkvalitativ och skulle en cirkulär produkt kunna kannibalisera på företagets befintliga produktlinje? Det är viktiga frågor att ta ställning till i en cirkulär omställning, säger hon.

Vänd upp och ned på processen

Med bred kunskap som spänner över vitt skilda branscher och med flera forskningsprojekt i ryggen hjälper RISE företag att hitta sina vägar mot cirkulära affärsmodeller. Ofta behöver företagen förändra sitt tankesätt i grunden – att inte bara tillverka till exempel en stol, sälja den och glömma den.

– Man får vända upp och ned på hela processen. Mycket handlar om att titta på sitt sortiment och försöka identifiera hur mycket som skulle kunna återanvändas eller säljas på ett annat sätt, förklarar Agnieszka Hunka.

Att ompröva både affärsmodellen och hur företagets produkter tillverkas kan vara komplext. Här kan både möjligheter och utmaningar dyka upp. Det kan handla om att man till exempel erbjuder tjänster som förlänger livslängden av företagets produkter, eller ett returprogram för att ta tillbaka produkter som inte längre används. Men det kan i sin tur medföra utmaningar; att till exempel införa ett returprogram kräver att man tittar på logistiken.

Långsiktighet kräver att du har koll på regelverken

Vill man jobba mer långsiktigt med sina produkter behöver man samtidigt förhålla sig till dagens regelverk, något som lätt blir en balansgång. Agnieszka Hunka exemplifierar genom ett projekt där RISE försöker hitta medelvägen mellan målet att bli cirkulär och det faktum att reglerna kring kemikalier ständigt ändras och ämnen förbjuds eller fasas ut.

– Om du vill du jobba långsiktigt med cirkulära produkter så finns det förstås en stor risk att du kapslar in de här ämnena i dina cirkulära kretslopp, menar Agnieszka Hunka.

Kunskap och research guidar och förutspår

RISE första steg i ett samarbete är alltid att diskutera vilken produkt eller tjänst företaget erbjuder i dag. Eller vad det skulle vilja erbjuda. Då många av produkterna eller tjänsterna ofta inte finns på marknaden än blir RISE mångåriga expertis inom cirkulära affärsmodeller en hjälp för företagsledare att agera på rätt grunder.

– I de fallen kan man inte förlita sig på historisk säljstatistik från en redan existerande produkt. Vår kunskap och research hjälper företagen att förutspå hur bra deras idé skulle sälja och fungera i praktiken, säger Agnieszka Hunka.

RISE hjälper bland annat företag definiera vilka viktiga egenskaper produkten behöver ha. Vidare görs en analys för att avgöra ett optimalt pris och som tittar på om produkten skulle kunna fungera vid sidan av de konkurrenter som eventuellt redan finns på marknaden.

Ofta handlar det om att gå djupt in i kundernas beteende och undersöka vilka detaljer som är avgörande. Vilka egenskaper är kunderna till exempel villiga att kompromissa kring för ett potentiellt lägre pris och vilka egenskaper skulle de aldrig tumma på – oavsett pris. Resultatet kan bli ett helt annat än det man räknat med.

– I ett tidigare projekt tittade vi till exempel på hur villiga människor är att betala för en begagnad mobiltelefon – och blev överraskade. Det visade sig att man faktiskt inte brydde sig om vad som fanns inuti telefonen, så länge den såg ny ut på utsidan och hade ett nytt batteri. Ett återanvänt datachip spelade ingen roll för dem, berättar Agnieszka Hunka.

Mindre känsliga försörjningskedjor

Det sätter ljus på en annan fördel med en mer cirkulär affärsmodell, vid sidan av att bidra till ett mer hållbart samhälle. Coronapandemin har visat hur sköra våra försörjningskedjor är – något som skulle kunna minskas tack vare en cirkulär affärsmodell.

– Det har nog blivit väldigt uppenbart för alla som till exempel har försökt att köpa en produkt med datachip under pandemin. Jag säger inte att cirkulär ekonomi är den självklara lösningen men det skulle potentiellt vara ett sätt att göra företag lite mer självständiga.

Här pekar Agnieszka Hunka dock på en annan utmaning. I nuläget är det svårt att återanvända datachip på grund av hur de är integrerade med produkten.

– Därför är det viktigt att redan på designstadiet tänka på vilken möjlighet det finns till cirkularitet.

En annan finansiell utmaning vid en omställning handlar om vilka investeringar omställningen kan medföra, till exempel om du vill erbjuda produkter som en service i stället för att sälja dem.

– Då behåller företaget produkterna och därigenom också ansvaret för dem. Företaget står även för den första investeringen i produkterna vilket gör att investeringen blir större i förhållande till hur mycket längre man som företag måste vänta på att få tillbaka pengar. Så det behövs mer kapital redan från början, förklarar Agnieszka Hunka.

Företagen leder utvecklingen

Att en mer cirkulär ekonomi är en förutsättning för att skapa ett hållbart samhälle är däremot de flesta överens om. Och ofta är det just företagen som tar täten in i framtiden.

– Min erfarenhet från företag och kommuner är att många ofta efterlyser politisk riktning om vart vi ska. Men i slutänden är det företagen, inte sällan de små företagen, som får saker att hända och leder utvecklingen, avslutar Agnieszka Hunka.

Det finns en rad olika märkningar för produkter på marknaden. Trots det finns ett område där konsumenten ofta famlar i blindo – nämligen produktens livslängd och hur den i stort påverkar miljön. Samtidigt är det ofta svårt för företag som satsat på att ta fram produkter som håller länge att nå ut med den informationen på ett trovärdigt sätt.

Märkning sprungen ur frustration

RISE vill nu underlätta och kvalitetssäkra kommunikationen mellan företag och konsumenter genom att ta fram en certifiering och märkning kallad LAST, där de fyra bokstäverna står för Long life design, Accessible spare parts, Sustainable materials och Transparency. 

– Det är sprunget ur en frustration som jag tror att alla vi konsumenter kan känna, man har en pryl som fungerar och sen är det något litet som går sönder och då är hela funktionen borta trots att den borde kunna fixas ganska lätt, säger Karolina Vikingsson, projektledare på RISE och ger som exempel produkter med batterier som inte går att byta eller produkter där det inte finns reservdelar. 

Med LAST-certifieringen ska det synas att en produkt har en lång livslängd, och att producenten på olika sätt tagit ansvar för det.

– Det bygger på att producenten i någon mening ska säga hur länge en produkt ska hålla, och sen se till att den gör det, antingen genom att den inte går sönder alls eller genom att den exempelvis är enkel att reparera och uppgradera, säger Raul Carlsson.

Produkterna som klarar certifieringen ska märkas med en QR-kod där konsumenten enkelt kan få information om exempelvis skötsel, reservdelar och innehåll. Genom QR-koden kan servicen till kunderna utvecklas och tanken är att den också ska ge viktig information till den som reparerar, återtillverkar eller återvinner.  

– Alla förväntar sig en mer digital relation med kunder och distributionskedjor, man bygger exempelvis in mycket mjukvara i produkterna för detta redan, säger Raul Carlsson. 

Fokus på livslängd – med bibehållna hållbarhetskrav

LAST-certifieringen är inte tänkt att ersätta märkningar och andra certifieringar som redan finns. Istället vill RISE ta fram en certifiering som tar hjälp av befintliga standarder och krav, men som totalt ska kräva mer. 

– LAST har fokus på livslängden men inte på bekostnad av andra viktiga hållbarhetskrav, säger Karolina Vikingsson. 

Förhoppningen är att LAST ska guida konsumenter och ge företag som satsar på produkter med lång livslängd en möjlighet att sticka ut. 

– Många företag arbetar hårt för att sätta rejäla produkter på marknaden, de vill att deras produkter ska hålla länge och de vill vara ansvarstagande. LAST kan bli ett sätt för dem att kunna visa det, säger Karolina Vikingsson. 

Utvecklas i samarbete med näringsliv

RISE utvecklar konceptet tillsammans med Internationella miljöinstitutet vid Lunds universitet och sex företag med globala varumärken inom olika produktsegment. Företagen har aktivt visat intresse för cirkulära frågor och bidrar med kunskap om sina produkter och dess värdekedjor. Bland de deltagande företagen finns bland andra Nudie jeans, Moccamaster Nordic, Tarkett, Husqvarna och Zound industries.

– På Zound ser vi ett snabbt växande intresse från konsumenter och andra intressenter för reparation, återanvändning och återvinning. Vi måste agera på detta för att säkerställa en hållbar framtid och angripa grundproblemen med dagens linjära affärer. Standardisering av hur man mäter livslängd i produkter är ett viktigt nästa steg, säger Anna Forsgren, hållbarhetsspecialist på Zound industries. 

Partnerföretagen avgör inte var nivån för en certifiering ska ligga utan förser RISE med information om produkter, villkor och processer. 

– Det är ingen idé att vi ställer krav som ingen kan uppfylla. Men vi vill skärpa kraven i takt med utvecklingen, säger Raul Carlsson.

Definierar produkters livslängd

Mycket av arbetet handlar nu om att definiera livslängden för olika produkttyper såsom exempelvis kaffebryggare, högtalare, klädesplagg och golv. I processen identifieras både styrkor och svagheter hos enskilda produkter.

– Vi hoppas att de åtgärder vi redan gör kan erkännas och att vi tydligare kan se de områden där vi behöver förbättra oss. Vi tror att ett koncept som Certified to LAST kan sätta standarden i många branscher framöver mot en cirkulär ekonomi, säger Sandya Lang, hållbarhetschef på Nudie Jeans.

Fler partners välkomna

Företag och andra som är intresserade eller vill bidra i arbetet med Certified to LAST uppmuntras att höra av sig.

– Dessutom erbjuder RISE redan idag en mängd metoder, tankesätt och mätverktyg som kan hjälpa företag att ge sina produkter ett längre liv, säger Raul Carlsson. 

Mycket av det RISE arbetar med handlar just om att stötta företag och övriga samhället i omställningen, från linjärt till cirkulärt.

– Vi behöver en gemensam förändring i vårt beteende i förhållande till material, produkter och resurser för att kunna ta oss mot en ökad klimatbesparing, avslutar Raul Carlsson. 

– Arbetet med hållbarhet och cirkularitet gör att vi kommer kunna få en helt annan och efterlängtad kontroll över vad vi i offentlig sektor köper, från vem och hur det påverkar miljö och människor. Kraven på alla som direkt eller indirekt levererar till offentlig sektor kommer öka. Den offentliga sektorns aktörer kommer göra riskanalyser, öka kontrollen av underleverantörer, kräva en helt annan koll än idag på hela leveranskedjan. Bara de krav vi ställer utifrån Global Compact-principerna innebär att leverantörer måste ha koll på hela sin underleverantörskedja för att visa att man lever upp till de ställda kraven. Med ny teknik, till exempel blockkedjetekniken, kan dessutom kontrollen ofta ske enkelt och kostnadseffektivt.

Det förklarar Eva-Lotta Löwstedt Lundell. Hon har länge varit aktiv i debatten om offentlig upphandling, skrivit en bok i ämnet och är nu VD för Adda, ett bolag inom Sveriges Kommuner och Regioner SKR som stödjer offentlig sektor med bland annat upphandling och ramavtal.

900 miljarder kronor

Den offentliga upphandlingen står för 18 procent av Sveriges BNP, smått ofattbara 900 miljarder kronor om året. Det betyder också att upphandlingen har stor betydelse för Sveriges klimatpåverkan. 2019 motsvarade de offentliga inköpen 24 miljoner ton koldioxid, enligt Upphandlingsmyndighetens uppskattning. Det är en fjärdedel av klimatpåverkan från hela den svenska konsumtionen.

– Det betyder ju att här finns en stor del av lösningen, säger Eva-Lotta Löwstedt Lundell. Med nya krav på hållbarhet i offentlig upphandling kan det förändras. Men det är inte kraven i sig som förändrar verkligheten. De kan sätta strålkastarljuset på frågorna, men om det bara leder till att vi fortsätter köpa samma produkter efter nya kravspecifikationer så har inte mycket hänt.

Det är här det cirkulära tänkandet kommer in, förklarar Eva-Lotta Löwstedt Lundell. Det handlar inte bara om vad vi köper, utan också varför. Vi behöver tänka på om vi använder våra saker rätt, får del av de tjänster vi betalar för, kan säkerställa att produkterna lever upp till de krav vi ställt, och – framförallt – förändrar våra köpmönster.

Från "hur" till "om"

Hon tar exemplet med möbelupphandlingar. Kanske är inte frågan hur nästa upphandling ska göras, utan om den ska göras överhuvudtaget. Finns kanske redan möblerna i organisationen? Går det att istället upphandla en tjänst som gör att möblerna cirkulerar på ett bättre sätt? Eller kan man rent av designa de offentliga lokalerna på ett sätt som gör att behovet av nya möbler minskar?

– Det handlar om att förstå värdekedjorna ur flera led. Hur vill vi resurssätta vår verksamhet på ett klimatsmart sätt? Hur minskar vi det totala resursuttaget från miljön? Vi har ofta varit ganska duktiga på att spänna bågen och ställa höga krav. Men nu handlar det om att få en helt annan överblick över vad vi alls konsumerar, och förstås se till att leverantörerna lever upp till kraven vi ställt.

Beroende av näringslivet

Eva-Lotta Löwstedt Lundell understryker vilken stor betydelse näringslivet har för att offentlig sektor ska kunna utföra sitt välfärdsuppdrag. Varje välfärdstjänst bygger på ett samband med företag som levererar produkter som uppdraget är beroende av.

– Vi har inte riktigt ritat kartan så vi förstått vilka leveranser som är helt avgörande för att vi ska klara vårt uppdrag. Om pandemin lärt oss något så är det att vi inte tillräckligt analyserat risker och beroenden. Det har vi fortfarande inte, och det behöver ändras! Det kräver att vi samarbetar med varandra. Alla kan inte ligga längst fram i allt, men genom oss och RISE och andra samarbeten kan offentlig sektor ta draghjälp av varandra. Även en liten kommun med en halv upphandlartjänst ska kunna ställa rätt krav, få data för att kontrollera kraven och ha koll på sina upphandlingar. Men det kräver såklart samarbete.

En upphandlande organisation behöver kunna marknaden som den ska upphandla i, understryker Eva-Lotta Löwstedt Lundell.

– Det går inte bara att säga att produkter ska återbrukas, om de till exempel inte lever upp till de funktions- och kvalitetskrav vi har i våra verksamheter. Kraven måste vara möjliga för marknaden att leva upp till, och de ska gå att skala upp så vi får långsiktigt fungerande affärsmodeller. Samtidigt måste vi använda upphandlingen för att driva på marknadens förändring. Många behöver ändra sin resursanvändning och sina affärsmodeller. En del kommer klara den här transformationen snabbt, andra kommer inte klara den alls. De som inte kan svara mot behoven och kraven kommer få ge plats åt nya aktörer.