Bakgrunden – ett system under press

Den globala resursanvändningen har ökat dramatiskt, vilket hotar både klimatstabilitet och biologisk mångfald. För att möta dessa utmaningar krävs ett skifte från linjära till cirkulära ekonomiska modeller – där produkter designas för längre livslängd, ökad nyttjandegrad, uppgraderingar och reparationer. Re:Value tar sig an denna utmaning genom att utveckla transportlösningar som är både hållbara och ekonomiskt gångbara. Projektet koordineras av Lindholmen Science Park och är ett samarbete mellan Volvo Group, RISE, Karlstads universitet (CTF) och IVL Svenska Miljöinstitutet. Det är en del av FFI:s satsning för cirkularitet och resurseffektivitet inom godstransportsystemet.

Projektets tre pelare – vägen mot cirkularitet

För att nå sina mål fokuserar Re:Value på tre strategiska områden: 
1. Cirkulära affärsmodeller och designstrategier
Hur påverkar nya affärslogiker fordonsdesign och miljö? RISE leder arbetet med att utvärdera framtida affärsmodeller för godstransporter, inklusive deras ekonomiska och miljömässiga påverkan. Fokus ligger på att identifiera hinder och möjliggörare för cirkulär design och affärsutveckling.
2. Framtida kundbehov och användarvärde
CTF vid Karlstads universitet utforskar vad framtidens transportaktörer – som transportföretag och logistikleverantörer – faktiskt behöver. Hur ser deras förväntningar ut på cirkulära lösningar? Vilka utmaningar finns kring kundacceptans? Här undersöks även potentialen i "återanvändbara" produkter och tjänster som erbjuds enligt "as-a-service"-logik. 
3. Cirkulär produkt- och tjänstedesign
RISE leder arbetet med att utveckla en konceptuell fordonsplattform som möjliggör lång livslängd, flexibilitet och återbruk. Målet är att skapa designprinciper som stödjer kontinuerliga uppgraderingar och minimerar klimatpåverkan – ett viktigt steg mot Volvo Groups vision om koldioxidneutrala produkter till år 2040.

Vad ska projektet leverera?

Re:Value ska inte bara generera ny kunskap – det ska också ge praktiska riktlinjer för hur aktörer inom godstransport kan ställa om till ett cirkulärt system. Det handlar om att rusta både frakttransportörer och fordonstillverkare för framtiden, där hållbarhet och affärsnytta går hand i hand.

En ny riktning för transportsektorn

Genom att kombinera forskning, industriell kompetens och systemtänkande vill RE:VALUE visa att omställningen till ett cirkulärt transportsystem inte bara är möjlig – den är nödvändig. 
Med Re:Value tar Sveriges lastbilssektor ett viktigt steg mot ett mer hållbart system som inte bara är en teknisk utmaning, utan en möjlighet att omdefiniera värde i en värld där resurser är begränsade men innovationen är oändlig.

Ökande krav på elfordon, behovet av att minska tillverkningsens miljöpåverkan och företagens hållbarhetsåtaganden driver teknologiska framsteg inom den svenska fordonsindustrin. En viktig trend är den ökade användningen av aluminium i bilstrukturer för att minska vikten och förbättra energieffektiviteten. Användning av återvunnet aluminium minskar avsevärt tillverkningsens miljöpåverkan.

Högtrycksgjutning (HPDC)föredras för användning av sekundärt aluminium, och nya utvecklingar inom HPDC, kända
som Mega Casting, möjliggör produktion av större enstycksobjekt. HPDC av stora objekt innebär dock utmaningar, såsom den gigantiska storleken på maskiner och verktyg, varierande slitage mekanismer på verktygsytor och behovet av kompetensutveckling.

MoReuse-projektet syftar till att förstå och definiera viktiga verktygsparametrar som påverkar slitage och verktygslivslängd, utveckla systematiska mätmetoder och föreslå lösningar för att förebygga och åtgärda slitage. Denna kunskap kommer att användas för att skapa en strategi för modularisering av gjutningsverktyg och en modell för smart
underhåll.

Syfte och mål

PINNForm-projektet syftar till att utveckla en ny metod för snabb, flexibel och datadriven tillverkning av metallkomponenter. Huvudmålet är att skapa en AI-baserad, fysikinformerad process för metallformning som är både snabbare, mer hållbar och mer flexibel än traditionella metoder. Projektet vill stärka den svenska industrins omställning till mer hållbara processer och öka dess resiliens.

Utmaning

Dagens industriella formningsprocesser är ofta långsamma, dyra och resurskrävande. De kräver omfattande manuell expertis, fysisk testning och långa ledtider, vilket skapar både ekonomiska och miljömässiga kostnader. Det finns ett växande behov av lokalt anpassningsbar och resilient tillverkning, särskilt med tanke på globala utmaningar som klimatförändringar, geopolitiska spänningar och behovet av snabb omställning. Projektet adresserar även cybersäkerhet genom att minska beroendet av globala molntjänster för AI-modellträning.

Lösning

Projektet kombinerar fysikinformerad AI och maskininlärning (ML) med en unik origami-inspirerad teknik. Genom att integrera fysikens lagar direkt i AI-modellerna skapas en digital tvilling som kan simulera och optimera tillverkningsprocessen med hög precision. Denna metod minskar behovet av stora datamängder och omfattande testserier, vilket gör processen betydligt snabbare och mer kostnadseffektiv. Den generativa AI-modellen, som tränas på MIMER, Sveriges AI-gigafabrik i Linköping, fungerar som ett intelligent stöd för design och tillverkning. Som en konkret demonstrator kommer metoden att användas för att utveckla lätta och starka drönarkomponenter (ett "Frame Exoskeleton", för eldrivna drönare) för skogsbruk och beredskap.

Effekt

PINNForm-projektet har stor potential att skapa ett paradigmskifte inom metallformning. Genom att optimera design och produktionsparametrar minskas spillmaterial och kassation drastiskt, vilket bidrar till en mer hållbar tillverkning och ökad cirkularitet. Den snabba omställningsförmågan stärker industrins resiliens och förmåga att hantera störningar. På sikt kan tekniken även användas för att förutsäga reparationsmetoder, vilket minskar behovet av nyproduktion. Genom att minska beroendet av manuell expertis och fysisk styrka bidrar projektet även till en mer jämställd industri, i linje med Agenda 2030. Tekniken är skalbar och kan tillämpas inom många andra sektorer, som fordons-, flyg-, rymd-, försvars- och energisektorn.

Bakgrund
Elförbrukningen i norra Sverige kommer öka markant de närmaste tjugo åren. Samtidigt är självförsörjandegraden för livsmedel oroväckande låg i Norrbotten och många lantbrukare kämpar med lönsamheten. I södra Sverige och i kontinentala Europa är solsambruk (även kallat agriPV, agrivoltaics eller solbruk) på frammarsch och utlovar hög bibehållen livsmedelsproduktion och god elproduktion trots att de är förlagda till samma ytor, vilket skapar förutsättningar för ekonomisk lönsamhet för lantbrukare.

Motivering
Förutsättningarna för både solkraft och livsmedelsproduktion i Norrbotten skiljer sig från andra delar av Europa men man kan vänta sig synergier också här. Kunskap och pilotanläggningar för verkliga tester behövs dock för att bedöma vilken potential solsambruk verkligen har i norra Sverige och hur det bör implementeras för att kunna stärka lantbrukare, öka den regionala självförsörjningen av livsmedel samt möta den kommande efterfrågan på förnybar elkraft utan att medföra onödiga risker.

Genomförande
Denna förstudie är ett första steg i en tilltänkt trestegsraket bestående av följande: 1. Förstudie, 2. Forskningsprojekt med testanläggning, 3. Implementeringsprojekt. Förstudien delas upp i tre delar där den första handlar om att kartlägga befintlig och applicerbar relevant kunskap om solsambruk och lantbruksinriktningar, den andra om att utreda förutsättningarna på den tilltänkta platsen för testanläggningen, och den tredje att reda ut frågetecken och klarlägga vilka regelverk och tillstånd som krävs, samt förankra intresset hos aktörer i berörda branscher. 

Mål
Långsiktigt vill vi med projektet hjälpa Norrbotten till ökad solkraftsproduktion och hög livsmedelsresiliens till följd av hållbara jordbruk med god ekonomisk lönsamhet. I den här förstudien ska vi därför definiera, avgränsa och skapa goda förutsättningar för ett effektivt större forskningsprojekt med en verklig testanläggning, som i sin tur ska leda till värdefulla och implementerbara resultat.

Varför kvantifiera?

Att visa på de miljömässiga fördelarna med cirkulära lösningar är centralt för att öka trovärdighet och stärka klimatstrategier. Genom kvantifiering av undvikna CO₂e-utsläpp kan organisationer tydligt visa vilken klimatnytta som uppnås genom återbruk, renovering, återvinning och andra värdebevarande strategier.

Metod och standarder

Arbetet omfattar metodutveckling i enlighet med internationella riktlinjer såsom ISO 14040/44, WBCSD Guidance on Avoided Emissions och The Avoided Emissions Framework (AEF). Beräkningsmetoder granskas och förfinas, modeller för reduktionspotential byggs upp och resultat översätts till strategier som kan rapporteras och kommuniceras med hög tillförlitlighet.

Resultat och nytta

Resultaten används för att stödja beslut i både offentlig och privat sektor, stärka klimatredovisning, samt underbygga kommunikation med kunder, investerare och andra intressenter. Genom tydliga och verifierbara siffror kan organisationer visa ledarskap inom cirkularitet och bidra till omställningen mot nettonoll.

Boende i Sverige har tillgång till mer bostadsyta per capita än boende i nästan alla andra länder i Europa. Idag står boende och byggande av bostäder för 22% av landets totala koldioxidutsläpp, och 40% av allt genererat avfall i Sverige. Trots att koldioxidutsläppet per kvadratmeterbostadsyta har minskat har de totala koldioxidutsläppen från byggnader fortsatt öka. Det kan bland annat förklaras av att vi bor i allt större bostäder, ofta ensamma. Det är tydligt att det krävs strukturella förändringar i användningen av bostadsytor för att klara Sveriges ambitiösa mål för koldioxidneutralitet till 2045.
 

I detta projekt vill vi undersöka hur Sveriges bostadsbehov kan mötas samtidigt som den fysiska expansionen av bostäder minskas. Detta vill vi göra genom att undersöka nyttjandet av befintliga gemensamma bostadsytor, såsom tvättstugor, entréer, innergårdar och aktivitetsrum. Utveckling och förbättring av dessa utrymmen kan vara en väg mot att minska efterfrågan på bostadsyta. Det behövs mer kunskap om hur gemensamma ytor används, och hur de kan påverka ekonomiska, sociala och miljömässiga faktorer.
 

Vår hypotes är att ökad funktionalitet och nyttjandegrad av gemensamma ytor tillsammans med kreativa lösningar för att uppmuntra mer delning av ytor kan leda till kraftig minskning av behovet av nybyggd bostadsyta i Sverige. Projektet består av två huvudsakliga faser över fyra års tid:  

Fas 1 består av benchmarking av i) hur ofta, ii) under vilka omständigheter, iii) av vem, iv) för vilka syften olika varianter av delade utrymmen i bostadshus används. Detta görs genom två huvudsakliga datainsamlingar: Den första tittar på helheten genom att genomföra en nationell undersökning som frågar ett stort och representativt urval av svenskar om hur de använder ytor så som lobbys, tvättstugor, innergårdar, aktivitetsrum och takterrasser. Undersökningen kommer även följa deltagare om de flyttar till en ny bostad och observera om individer som för tillfället har tillgång till delade ytor är mer eller mindre benägna att flytta till boenden med delade ytor. I korthet vill vi veta om tillgång till delade ytor i bostadshus minskar eller ökar behovet av mer privat yta för individer och hur faktorer såsom inkomst, ålder och familjesituation påverkar deras boende. Den andra datainsamlingen belyser specifika bostadshus och undersöker mer i detalj hur och när boende använder delade ytor, för att sedan bjuda in boende i dessa byggnader till fokusgrupper för att diskutera varför vissa ytor används och andra inte. Detta kommer att leda till en fördjupad förståelse kring vad som utgör en väl fungerande delad yta, och för vem? 

Fas 2 kommer använda data som samlas in under Fas 1 för att skapa en vision för hur delade ytor kan designas om för optimal användning i framtiden. Genom diskussioner med fastighetsägare kommer vi att undersöka hur delade ytor kan optimeras och vara både cirkulära och lönsamma för byggherrar och utvecklare. Vi kommer även att använda livscykelanalyser för att förstå hur optimerad användning av delade ytor påverkar miljöindikatorer, såsom resursanvändning och koldioxidutsläpp. Slutligen kommer vi utveckla nya mätetal och standarder som kan användas av arkitekter och politiker för att på ett effektivt sätt mäta och kommunicera nyttan av delade ytor inom existerande bostadshus och framtida renoveringsprojekt.  

Detta projekt genomförs av en tvärvetenskapligt forskningsteam från RISE Research Institutes of Sweden, med expertis inom stadsplanering, konsumtion och klimatpsykologi, fastighetsförvaltning och arkitektur, livscykelanalys, företagsekonomi och cirkulära affärsmodeller. Projektet samarbetar med en referensgrupp bestående av svenska arkitektkontor, bostadsrättsföreningar, intresseorganisationer för bostadsfrågor och bostadsutvecklare, som kommer att vara involverade i flera faser av projektet, inklusive utformning av enkäter, scenariobyggande och policyutveckling.  

Batteriförordningen (EU 2023/1542) ersatte från och med den 18 augusti 2025 batteridirektivet från 2006, vilket ställer höga krav på tillverkare och återförsäljare. Säljer du batterier inom EU? Då måste du följa de nya reglerna.

RISE hjälper dig

RISE har lång erfarenhet av att guida företag genom EU-regelverk. 
Med vår expertis inom testning, certifiering och hållbarhetsanalys erbjuder vi en trygg väg framåt.

Våra tjänster – skräddarsydda för batteriförordningen

Vi erbjuder ett komplett utbud av tjänster för att hjälpa företag att möta kraven i EU:s batteriförordning (EU 2023/1542), från testning och certifiering till innovation och strategisk rådgivning.

• Provningstjänster: Ackrediterad testning av batteriers prestanda och säkerhet – omfattar elfordon, energilagring, etc.
• Utvärdering av kvalitetssystem: RISE är i processen att bli anmält organ för batteriförordningen. Som anmält organ kommer vi att kunna erbjuda utvärdering av kvalitetssystem i enlighet med Modul D1 och kraven i förordningens Bilaga VIII.
• Livscykelanalyser: Vi utför livscykelanalyser (LCA) enligt EU:s krav för att beräkna batteriers koldioxidavtryck enligt: Artikel 7, Bilaga II och Delegerade akter.
• Framtagning av underlag: Vi hjälper dig att ta fram underlag till EU Declarations of Conformity samt navigera i kraven när det gäller anmält organ-tjänster.
• Framtagning av batteripass: Vi stöttar med QR-kodmärkning samt sätter upp system för digitala batteripass i enlighet med Artikel 77.
• Framtagning av strategi för efterlevnad: Vi skapar skräddarsydda färdplaner för stegvis implementering av regelverk, produktdesign samt återvinning och livscykelhantering.

• Forskning och innovation: RISE bedriver forskning inom batteriteknik för att stödja nya material och koncept, möta framtida EU-krav och främja hållbar utveckling.

  Ta nästa steg - kontakta oss idag!