I dag går en betydande andel cellulosafibrer förlorade redan efter några få återvinningscykler. Den främsta orsaken är inte fibrernas egenskaper, utan materialförluster genom bristande insamling, grov sortering och ineffektiv bearbetning. Hela systemet kommer att behöva optimeras framöver, inte minst på grund av att EU:s nya PPWR-lagstiftning (Packaging and Packaging Waste Regulation) successivt börjar träda i kraft. 

– Då kommer det nya krav på återvunnet innehåll och återvinningsbarhet i förpackningar. Det kan kräva investeringar för företag i branschen, men det finns samtidigt affärsmässiga fördelar med att anpassa sig till de nya reglerna, säger Anna Sjöstedt, forskare och projektledare på RISE. 

Ett av de viktigaste problemen att lösa är materialförlusterna i hela återvinningskedjan. 

– En cellulosafiber försvinner ofta ur värdekedjan långt innan den blivit obrukbar. I laboratoriestudier, där det går att undvika förluster, ges däremot möjlighet att återvinna fibrerna många fler gånger. Eftersom fler förpackningar ska återvinnas är det viktigt att vi förstår hur materialförluster kan minimeras, konstaterar hon. 

Sorteringen behöver förbättras 

Det sker förluster i flera delar av återvinningskedjan. Ett av problemen är att en del material inte ens går till insamling. 

– Jämfört med andra fraktioner är det en hög återvinningsgrad på papper och kartong, men det finns helt klart utrymme för förbättringar, säger Peter Hansen, senior forskare på RISE. 

Men även om konsumenterna skulle bli duktigare på att ta med sina förpackningar till återvinningsstationer och -centraler, så dyker det då upp en ny utmaning: 

– I dagsläget är det en för grov sortering för att vi ska kunna optimera återvinningen. Exempelvis skulle förpackningar med vissa plastinslag behöva hanteras på ett annat sätt än de som är gjorda av ren wellpapp, säger han. 

När processen behöver kunna passa en mångfald av material, kommer det att bli en onödigt tuff hantering som gör att fibrer både försvinner och slits. 

– Man har sett till att göra det lätt för konsumenten, men i framtiden behöver man nog tänka på återvunna förpackningar som en råvara som måste sorteras bättre från början, säger Peter Hansen. 

Bättre redovisning krävs 

Den nya PPWR-förordningen kommer bland annat att ställa nya krav på en ökad användning av återvunnet plastmaterial i förpackningar. Dessutom måste producenterna bli bättre på att både redovisa innehållet i materialet och att förse slutprodukterna med märkningar som underlättar för konsumenterna vid insamlingen. 

– Reglerna blir tuffare inom olika områden och de kommer gradvis att skärpas under de kommande åren. Jag tror att det kan finnas stora fördelar med att kraven harmoniseras inom EU; det kommer att kunna underlätta utvecklingen av tekniska och logistiska lösningar, säger Anna Sjöstedt. 

Konsumenter väljer hållbart  

Många större företag har också egna hållbarhetsmål som de förväntar sig att deras leverantörer följer och många konsumenter har hållbarhet i åtanke när de väljer produkter. 

– De producenter som är tidigt ute kan förstås också minska risken för tidsnöd och störningar när tillverkningen ska anpassas efter nya direktiv, säger Peter Hansen. 

Han menar att det naturliga första steget för många företag blir att göra en teknisk analys av produktportföljen för att identifiera vilka produkter som kan vara konkurrenskraftiga utan att behöva göra avkall på kvalitet eller funktion. 

– Det är något som vi på RISE hjälper många företag med. Tack vare våra test- och demonstrationsanläggningar och vår expertis kan vi tydligt belysa bland annat hur egenskaperna påverkas när man tillsätter en viss mängd returfiber, säger han. 

Konkreta tester av processen 

Anna Sjöstedt understryker vikten av att göra konkreta försök. 

– På RISE har vi både laboratorier och pilotmiljöer, så utöver det rent teoretiska kan vi svara exempelvis på vilka processer som hanterar returfibrer på bästa sätt eller hur en förändring i råvaruströmmar påverkar kvaliteten hos processvattnet och hur man då behöver anpassa vattenhanteringen och användandet av tillsatskemikalier, säger hon. 

En annan tjänst som är efterfrågad hos RISE i samband med sådana här omställningar är livscykelanalyser med LCA-verktyg för att studera klimatpåverkan. 

– Parallellt med analyserna kan det vara värdefullt att koppla in våra regulatoriska experter, som då kan ge råd om vilka anpassningar som krävs utifrån PPWR-reglerna, säger Anna Sjöstedt. 

Sedan 2007 har Produktionslyftet fungerat som ett värdefullt bidrag till den svenska industrins konkurrenskraft och förmåga att möta förändringar. De deltagande företagen har anammat nya arbetssätt och tagit viktiga kliv inom digitalisering, cirkularitet och hållbarhet. Denna bild målas av arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen. 

Förmåga att förstå och utvecklas med sin omvärld 

Men vilken roll kan Produktionslyftet spela i dag och framåt? Är behovet lika stort så här 18 år efter starten, eller kanske ännu större?  

– En viktig del av konkurrenskraft är att förstå sin omvärld och utvecklas tillsammans med den. Produktionslyftet handlar om förnyelse och förbättringsförmåga, det är dessa delar programmet bejakar. De flesta företag arbetar på ett eller annat sätt med innovation, förnyelse och förbättringar, men den här typen av stöd – att se på frågan utifrån individens, verksamhetens och organisationens perspektiv – det är lika aktuellt nu som 2007, säger Christina Jönsson, marknadschef på RISE. 

Produktionslyftet lever också som man lär. Metodiken kompletteras löpande för att fortsatt bidra till företagens behov. Här ryms teman som hållbar resursanvändning och hur människor och avancerad digital teknik ska arbeta tillsammans, samtidigt som grunden att stärka företagens förmåga att förbättra och förnya ligger fast.   

– Vi pratar inte längre ”bara” om uppskalning eller resurseffektivitet i produktion, utan också om förmågan att ställa om som ett led i att bidra i värdekedjor med minskade klimatutsläpp och skapa bättre förutsättningar för resiliens, säger Christina Jönsson.  

Hög utväxling för både små och stora företag 

Programmet bygger på idén om hjälp till självhjälp. Med hjälp av Produktionslyftets coacher ger sig organisationen ut på en resa, och lämnas i slutet med arbetssätt och metoder för att fortsätta på den inslagna vägen och utveckla verksamheten vidare. Det kräver ett stort engagemang, poängterar Christina Jönsson, men utväxlingen är hög. 

RISE bidrar med allt från omvärldsbevakning och analyser med vetenskaplig grund, till expertis inom verksamhetsledning och organisatorisk utveckling. De medverkande får också tillgång till den breda tekniska kunskapen som finns inom RISE. 

Deltagarna är främst små och medelstora företag – men även näringslivets stora bolag är vinnare. Flera svenska industrijättar valde 2025 att investera i en femårsperiod för Produktionslyftet.  

– När ekosystemet av underleverantörer stärker sina förmågor, bidrar de samtidigt till att säkra upp många av de stora bolagens framtidsfrågor. Mindre företag som har en god förändringsförmåga har lättare att möta de större bolagens nya behov. Bland annat i den gröna omställningen, både i leveranser och rapporteringskrav, säger Christina Jönsson. 

Bättre koppling mellan chefer och medarbetare 

Kalle Persson, projektledare på RISE och coachsamordnare för Produktionslyftet, delar exempel från verkligheten på vilka effekter programmet kan ge. 

– Jag coachar ett företag där målet är att avlasta platscheferna i verksamheten. Här har det varit viktigt att säkerställa att det finns en bättre koppling mellan företagets olika befattningsnivåer. Platscheferna behöver förstå sina medarbetares dagliga utmaningar och skapa förutsättningar för ett effektivt arbetssätt. Och ledningsgruppen måste i sin tur skapa förutsättningar för sina platschefer, säger Kalle Persson och fortsätter:  

– Mycket handlar om att få laget att spela tillsammans på ett bättre sätt, så att ledarna kan ägna mer tid åt utveckling av verksamheten och mindre tid åt att släcka bränder, som ofta inte behöver uppstå när medarbetarna växer och har rätt förutsättningar. 

Ständigt lärande som innovationsmotor 

Även Kalle Perssons andra exempel visar på nyttan med stärkt samklang mellan olika funktioner i organisationen.  

– När vi inledde samarbetet med det här företaget var medarbetarna väldigt stressade, produktionen släpade konsekvent efter. De hade ringat in bristfälliga ritningar som en av de stora bidragande faktorerna och vi coachade företaget i att få grepp om hur stort det här problemet faktiskt var. Missar i konstruktions- och beredningsfasen gjorde att bitarna som tillverkades inte passade ihop i verkligheten och då fick man börja om, berättar Kalle Persson.  

När konstruktörerna började stötta varandra i att grundligt jobba med checklistor och höja nivån av noggrannhet hände det något. Helt plötsligt upplevde produktionen att de kunde sluta ösa vatten och i stället börja ro. Företaget går nu mot ett nytt omsättningsrekord, med samma mängd personal. 

– Produktionslyftet handlar mycket om att vässa företagens förmågor genom dess medarbetare och ledning, och det börjar nästan alltid i de mjuka faktorerna. Att få riktningen för företaget mer tydlig, kommunicerad och överenskommen. Vi ser det som ett nödvändigt steg för att sedan kunna åstadkomma själva förflyttningen, säger Kalle Persson och får medhåll från Christina Jönsson: 

– Att vara överens om att det ständiga lärandet är viktigt skapar en bra grogrund för innovation. När flera är med på samma resa och lär sig nya saker, blir förändring en gemensam insats och inte något som bara kommer uppifrån. Det gör det lättare att skapa förflyttning, säger hon.  

I takt med ökade hållbarhetskrav blir återbruk av byggmaterial en allt viktigare lösning för att minska klimatpåverkan. Men bristen på kvalitetssäkring, spårbarhet och tydliga regelverk gör att potentialen ofta går förlorad.

– Vi vet att viljan finns i branschen. Men utan tydliga spelregler och strukturerat stöd riskerar återbruk att fastna i pilotstadiet, säger Katarina Malaga, affärsutvecklingschef för hållbart byggande på RISE.

Stor klimatnytta med återbruk

Återbruk av bärande byggkomponenter, som betongstommar, kan enligt RISE minska klimatpåverkan med upp till 80 procent jämfört med nytillverkning. Dessa konstruktioner har ofta många år kvar i livslängd vid rivning. 

Exempel på återbruksprojekt har visat hur material som tidigare kasserats kan återanvändas med bibehållen funktion och säkerhet. Det visar både potentialen och behovet av strukturerade arbetssätt för kvalitetssäkring och logistik.

Stöd för branschen att ställa om

För att hjälpa byggsektorn att ställa om och göra återbruk till ett konkurrenskraftigt alternativ, erbjuder RISE konkret stöd genom Centrum för kvalitetssäkrat återbruk i byggsektorn. 

– Vi erbjuder en helhetslösning som kombinerar forskning med praktiskt stöd. Genom att arbeta nära både offentliga och privata aktörer kan vi bidra till att återbruk inte bara ses som ett alternativ, utan som en naturlig del av framtidens byggande, säger Katarina Malaga.

Genom forskning, kvalitetssäkring och samverkan är målet att förenkla vägen från idé till genomförande och samtidigt bygga tillit kring återbrukade produkters prestanda och hållbarhet.

– Det handlar om att skapa trygghet i varje led. Med rätt stöd och kunskap kan vi tillsammans med branschen skala upp återbruket och bidra till en mer resurseffektiv och klimatvänlig byggsektor, säger Katarina Malaga.

>> Läs mer och kontakta oss redan idag: Centrum för kvalitetssäkrat återbruk i byggsektorn