Projektets innehåll och fokus

Landsbygdens- och jordbrukssektorn står inför flera akuta utmaningar, såsom klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald, vattenbrist, social exkludering, urbanisering och låg lönsamhet för många jordbrukare. NEXRUR-projektet kommer att bidra till att lösa dessa problem genom att utveckla och testa nya, gemenskapsdrivna affärsmodeller för lantbruksföretag i samarbete mellan aktörer från EU och Kina. Med gemenskapsdrivna menas företag som drivs av flera olika aktörer och/eller med koppling till lokalsamhället. Målet är att på ett integrerat sätt stärka social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet samt motståndskraft, med hjälp av fallstudier och digitala verktyg som sprider framgångsrika lösningar och skapar långsiktig förändring.

Projektets konkreta insatser för hållbar landsbygdsutveckling

Projektet genomför följande centrala insatser:

• Ramverk för gemenskapsdrivna affärsmodeller: Ett konceptuellt ramverk utvecklas och testas i 22 fallstudier inom EU och Kina. Genom praktisk tillämpning och kontinuerlig återkoppling förfinas ramverket så att det kan anpassas till olika lokala förhållanden, vilket gör det lättare för aktörer att ta fram affärsidéer där social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet integreras.
• Digitalt verktyg för nyckeltal: Projektet tar fram ett digitalt verktyg för att mäta och följa upp sociala, miljömässiga och ekonomiska nyckeltal (KPI:er). Verktyget gör det möjligt för företag att enkelt utvärdera sina insatser, jämföra modeller och samla data om effekter, vilket ger underlag för vidare utveckling och spridning av framgångsrika lösningar.
• Policyriktlinjer, handböcker och kapacitetsbyggande: Policyriktlinjer och handböcker tas fram för att ge vägledning i hur affärsmodeller kan skalas upp och anpassas till nya sammanhang.
• Kapacitetsbyggande insatser för entreprenörer och beslutsfattare: Utbildningar och workshops arrangeras för att höja kompetensen hos entreprenörer och beslutsfattare, och skapa ett aktivt nätverk som driver förändring även efter projektets slut.

Utöver de praktiska insatserna är projektet tydligt internationellt förankrat, med samarbeten och kunskapsutbyte mellan aktörer från både EU och Kina. Genom att arbeta över gränser stärks erfarenhetsbasen och möjliggör en bredare spridning av innovativa lösningar, vilket ger projektet en global relevans redan från start.

RISE del i projektet

RISE kommer att delta i de flesta aktiviteter i NEXRUR men kommer främst ha en drivande roll i arbetspaketet som kommer att ta fram och testa ett system med ett kopplat digitalt verktyg för jordbruksföretag att övervaka och förbättra hållbarheten i företaget. Inte bara ekonomiskt utan också socialt och miljömässigt. Systemet kommer att utvecklas i steg och i tätt samarbete med intressenter och slutanvändare, dvs lantbruksföretag. 

Deltagande aktörer

Projektet leds av ATB Potsdam och inkluderar aktörer som RISE, SLU, Wageningen Research, Humboldt-Universität zu Berlin, Greenovate! Europe, samt flera SME:er, universitet och civilsamhällesorganisationer.

Utöver aktörer inom Europa finns det även aktörer i Kina:

• (IUE) Institute of Urban Environment, Chinese Academy of
  Sciences
• (NBU) Ningbo University
• (ZGU) Zhejiang Gongshang University
• (EES) Research Center for Eco-Environmental Sciences
• (AED) Institute of Agricultural Economics and Development  C
• (ZJU) Zhejiang University  
• (YZU) Yangzhou University
• (ZAA) Zhejiang Academy of Agricultural Sciences
• (SAA) Shandong Academy of Agricultural Sciences

Syfte

Additiv tillverkning är en innovativ tillverkningsmetod som skapar möjligheter långt bortom traditionella produktionssätt. Men för att kunna nyttja tekniken till fullo krävs en bra process, rätt material, god kunskap samt tillgång till den utrustning som behövs. I dag finns sju huvudgrupper av additiva metoder – som i sin tur delas in i undergrupper efter material och energikälla – vilket gör att företag ofta står inför en komplex startsträcka.

För att stötta industrin i den hållbara omställningen och stärka dess konkurrenskraft grundades Applikationscenter för additiv tillverkning (AM-center) 2021. Centret är en plats för samverkan mellan industri, akademi och forskningsinstitut, som rymmer både djup och bred kunskap inom området. Tillsammans utreder, utvecklar och implementerar vi olika teknologilösningar.

Syftet med COMPASS III är att främja den miljön för att säkra upp en långsiktig kompetensförsörjning till förmån för både medlemsföretagen och andra organisationer (näringsliv och offentlig sektor) som vill nyttja additiv tillverkning för att stärka sin konkurrenskraft. Projektets aktiviteter är indelade i tre huvudområden: kompetensuppbyggnad, nätverk och kunskapsspridning, och vidareutveckling av AM-center för långsiktig drift.

Utmaningar och lösningar

Ökad användning och industrialisering av additiv tillverkning kan ge lösningar på flera av våra viktigaste samhällsutmaningar. Men bristen på vissa kompetenser är betydande både inom privat och offentlig sektor. AM-center bidrar till att stärka kompetensen och underlätta omställningen till additiv tillverkning, som fortfarande är ny för många företag. Centret främjar även ökad sysselsättning genom att fungera som utbildningsaktör inom yrkeshögskolor (YH) och erbjuda praktikplatser för studenter, vilket ger dem värdefull praktisk erfarenhet inför arbetslivet.

Utsläpp och klimatförändringar

Klimatpåverkan kan reduceras genom de möjligheter som additiv tillverkning erbjuder – med minskad materialåtgång, lägre CO₂-utsläpp och större designfrihet.

Global konkurrens

Svensk industri är djupt integrerad i den globala ekonomin, samtidigt som konkurrensen internationellt ökar. Därför är det viktigt att utveckla regionens och Sveriges infrastruktur och förmåga. AM-center utvecklar industrins kunskap och färdigheter inom digitalisering, automatisering och AI för additiv tillverkning.

Osäkert geopolitiskt läge

Internationella kriser ökar sårbarheten för både företag och samhälle, vilket ställer krav på en effektiv krisberedskap. Additiva tillverkningsmetoder kan bidra till ökad regional och nationell resiliens genom att möjliggöra produktion av reservdelar som inte längre finns tillgängliga, reparation av uttjänta komponenter och förlängning av livslängden för exempelvis samhällsinfrastrukturens och industrins produktionsanläggningar. AM-center tillhandahåller en samlad produktionsnära test- och demonstrationsinfrastruktur samt expertkompetens för regionen och svensk industri.

Effekt

Effekterna av projektets insatser förväntas vara många. Några av dem är:

• Stärkt försörjningsberedskap och minskad sårbarhet.
• Stärkt samverkan mellan industri, akademi och forskningsinstitut.
• Ökad internationell attraktionskraft.
• Cirkulär omställning inom industrin.
• Fördjupad kompetensbas inom regionen.
• Stärkt innovations- och konkurrenskraft.

Den totala projektbudgeten är 20 MSEK. Projektet finansieras av Västra Götalandsregionen (VGR).

Projektet syftar till att utveckla en cirkulär hantering av prefabricerade betongelement genom att skapa en digital infrastruktur för insamling av data om återbrukade element från rivningsprojekt. Detta inkluderar koppling av rivningslovsregister med affärssystem via digitala produktpass med IFC-standarder. Projektet ska också implementera återbruksinventering och kvalitetssäkring hos återförsäljare, samt utveckla och validera olika cirkulära affärsmodeller. Logistiklösningar för transport, lagerhållning och återförsäljning ska valideras, och återbruk ska inkluderas i EPD:er för att skapa mervärde. 

Projektet adresserar utmaningar som kvalitetssäkring, logistik och affärsmodeller, och syftar till att etablera cirkulära flöden inom byggindustrin. Genom att fokusera på återbruk av betongelement strävar projektet efter att minska klimatpåverkan och skapa ett integrerat ekosystem för byggd miljö. Projektet förväntas bidra till ökad tillgång till kvalitetssäkrade återbrukade betongelement, minskad klimatpåverkan och förändrade affärsmodeller. 

Syfte och mål

Projektet är en del av Impact Innovation -Net Zero industry och fokuserar  på att validera en industriell kalcineringsprocess som möjliggör säker återvinning av metaller och fluorider från betningsslam. Genom att förebygga bildning av Cr(VI) och återföra värdefulla resurser som som Ni, Cr, Mo, Mn och CaF₂ till produktionen av rostfritt stål, bidrar projektet till ökad resurseffektivitet, lägre klimatpåverkan och minskat behov av deponi. 

Förväntade effekter och resultat

Projektet levererar industriella försök som demonstrerar säker, ekonomiskt hållbar och skalbar återvinning av betningsslam. Förväntade effekter inkluderar:

• Minskade CO₂-utsläpp och farligt avfall
• Kostnadsbesparingar genom substitut av jungfruliga material
• Stärkt konkurrenskraft för stålindustrin.

Projektet etablerar även cirkulära och skalbara affärsmodeller för långsiktig industriell tillämpning, som bidrar till både Sveriges och EU:s mål om nettonollutsläpp

Planerat upplägg och genomförande

iSTRESS 2.0 består av fem arbetspaket: 

• WP1 materialförberedelse och karakterisering
• WP2 labbvalidering och optimering
• WP3 industriella försök i pilotskala
• WP4 hållbarhetsbedömning och affärsmodeller (leds av RISE )
• WP5 projektledning, spridning och policykoppling

Projektet samlar teknikleverantörer, industriaktörer, och forskningspartner i Sverige och internationellt, med målet att möjliggöra snabb implementering av lösning i verklig produktion.

Förändringar i processer och värdekedjor

För att skapa en effektiv återbruksmarknad behöver en rad förändringar genomföras i rådande processer för att få till en systemomställning. De kommunala processerna kring rivnings- och bygglov har förutsättningar att förändras till att bli verktyg för att accelerera omställningen och öka användandet av återbrukade byggdelar, produkter och material genom vissa förändringar av nuvarande processer. Men att bara göra förändringar i regelverk och policy är inte tillräckligt för att skapa en omställning. För att åstadkomma det behöver nyckelaktörer på återbruksmarknaden etablera nya värdekedjor som möjliggör tillgång till material som kan återbrukas.

Projektet Återbrukslogik: lovprocesser för en effektiviserad marknadsmodell för återbruk fokuserar på lovprocesserna för rivning och byggnation, och hur dessa kan skapa förutsättningar för en ny marknadsmodell för återbruk. För att en ny marknadsmodell för återbruk ska vara framgångsrik och hållbar behöver myndigheter (genom regelverk), kommuner (genom lovprocessen) samt näringslivet (genom affärsmodeller) stötta varandra för att ta fram en modell som är förankrad över hela värdekedjan.

Rivningslov och bygglov som möjliggörare

Rivningslov har potential att genom standardisering och digitalisering öka kunskapen om vilka material, produkter och byggdelar som finns tillgängliga att återbruka, nu eller inom en snar framtid. Kunskapen om vilka material, produkter och byggdelar som kommer att tillgängliggöras genom kommande rivningar, samt i vilken volym och kvalitet, ger effekter på hur efterföljande affärer kan utformas.

Bygglovsprocessen har i dag ett beslut, beslut om bygglov, som därefter följs av startbesked. Genom att i stället ha stegvisa beslut kan det finnas möjlighet att skapa förutsättningar för återbruk (genom att det redan i en lovprocess tas in aspekter kring material och produkter som finns tillgängliga). Dessa förändringar har potential att öka efterfrågan på material att återbruka och stimulera framväxten av återbruksmarknader generellt.

Tillsammans kan rivnings- och bygglov skapa förutsättningar för en ny marknadsmodell där nya eller befintliga aktörer samverkar för att matcha material från rivning eller demontering till ett byggnadsprojekt som är i planeringsfasen. Genom förändringar i lovförfarandet finns information, tid och möjlighet att lokalisera, säkerställa mängder och efterfrågad kvalitet, köpa in, dokumentera samt lagerhålla och leverera efterfrågade byggdelar, produkter eller material.

Förutsättningar för cirkulär omställning

För att lyckas med den cirkulära omställningen för samhällsbyggnadssektorn behöver både regelverk och marknadsmodeller utformas tillsammans med nyckelaktörer för att skapa förutsättningar för att omställningen ska ske i stor skala.