Sleeping Beauty utgår från att många samhällen rymmer platser med stor potential som idag inte tas tillvara: tomma torg, bortglömda grönområden, gator som fungerar som rena genomfartsvägar. Genom samskapande processer – där invånare, experter, kommuner, fastighetsägare, kulturaktörer och andra lokala intressenter deltar – utvecklar projektet naturbaserade lösningar och andra platsutvecklingsinsatser som är avsedda att väcka dessa ”sovande skönheter” till liv. 

Målet är att stärka värden som biologisk mångfald, hälsa och välbefinnande, klimatresiliens och social sammanhållning. Naturbaserade lösningar kan exempelvis omfatta restaurering av våtmarker och vattendrag, plantering av träd och annan grönska för att dämpa värmeöar, skapande av blommande miljöer för pollinatörer, dagvattenlösningar som regnbäddar och öppna diken samt utveckling av gröna mötesplatser som gynnar både människor och ekosystem. Projektet vill samtidigt stärka människors relation till naturen och bidra till mer attraktiva och multifunktionella offentliga miljöer.

I projektet ansvarar RISE för att utveckla strukturer och metoder för projektets löpande utvärdering och lärande, med syfte att följa upp, analysera och jämföra effekterna av pilotinsatserna samt stötta lärande på varje plats. 

Utvärderingen omfattar frågor som klimatutsläpp, biologisk mångfald, lokalklimat, tillgänglighet och inkludering, lokal ekonomisk utveckling, social sammanhållning samt hälsa och välbefinnande. Genom ett systematiskt lärande mellan pilotplatserna vill RISE bidra till att identifiera framgångsfaktorer, hinder och möjliga vägar för att sprida och skala upp projektets arbetssätt i andra sammanhang.

RISE har dessutom en särskilt aktiv roll i utvecklingsarbetet i den svenska pilotplatsen Fröseke i Småland. Här bidrar RISE med metodstöd, kunskapsutveckling och uppföljning i nära samverkan med lokala aktörer för att stärka platsens ekologiska, sociala och kulturella värden. Pilotarbetet i Fröseke fokuserar bland annat på hur natur- och kulturmiljöer kan utvecklas gemensamt för att bidra till biologisk mångfald, attraktiv livsmiljö och långsiktig lokal utveckling.

Från RISE deltar ett tvärdisciplinärt team av projektledare, specialister och forskare med kompetens inom processledning, utvärderingsmetodik, platsutformning, naturbaserade lösningar, samskapande, styrning och ledning, hälsa och välbefinnande samt kulturmiljö.

Projektöversikt

Projektet utforskar elbilens roll för social resiliens och beredskap genom att studera hur elbilar används i kris- och krigssituationer i Ukraina och överför lärdomar till svenska förhållanden. Studien bygger på intervjuer med elbilister i Ukraina, kompletterat med intervjuer med branschaktörer och andra nyckelpersoner, och genomförs i nära samarbete med det ukrainska forskningsinstitutet State Road Transport Research Institute (SRTRI) i Kyiv. Genom att kombinera perspektiv på elektromobilitet, energisystem och hushållens beteenden utvecklas ny kunskap om hur elbilar kan bidra till samhällets motståndskraft.

Elbilen som resurs i kris

Elbilen fungerar i första hand som transportmedel men kan under vissa förutsättningar även ha potential att fungera som en energiresurs, exempelvis för att tillhandahålla reservkraft i hem, grannskap och lokalsamhällen. Projektet undersöker i vilken utsträckning detta sker i praktiken och vilka förutsättningar som kan möjliggöra en sådan roll i ett beredskapsperspektiv.

Lärdomar från Ukraina till nytta för både Sverige och Ukraina

Ukraina erbjuder unika erfarenheter av elbilsanvändning under pressade förhållanden, vilket ger viktig kunskap om hur elbilar kan användas i kris och osäkerhet. Genom att analysera dessa erfarenheter identifierar projektet strategier, drivkrafter och hinder som kan stärka energisystem, laddinfrastruktur och beredskap i både Sverige och Ukraina.

Kunskap som gör skillnad

Projektets resultat ger kommuner, myndigheter och energibolag konkreta rekommendationer för planering av elektrifiering och krisberedskap. För hushåll innebär det ökad kunskap om hur elbilar kan användas som en del av hemberedskapen, vilket bidrar till ett mer robust och hållbart samhälle.

Framtidsdialog i Västra Götaland är ett samverkansprojekt som ska stärka Västra Götalandsregionens förmåga att arbeta strategiskt, samordnat och kunskapsbaserat med långsiktiga framtidsfrågor. Projektet utgår från behovet av att bättre kunna hantera osäkerhet, komplexa samhällsutmaningar och omställning genom gemensamma framtidsbilder, dialog och framsyn.

I Västra Götaland finns många målbilder för framtiden, inte minst kopplade till klimat, miljö, mobilitet och regional utveckling. Samtidigt kan dessa målbilder förstås och omsättas på olika sätt beroende på plats, målgrupp och samhällsområde. Projektet fokuserar därför inte på att ta fram nya visioner eller målbilder, utan på att utforska vad befintliga kan innebära i praktiken och hur de kan användas som grund för gemensamt lärande, vägval och långsiktig planering.

Genom flera framtidsdialoger i olika delar av regionen, digitala seminarier och gemensam analys utvecklar och testar projektet metoder för dialog, scenarier och framsyn. Framtidsdialogerna är workshopbaserade mötesformat där aktörer från offentlig sektor, akademi, kultur, civilsamhälle, näringsliv och invånare tillsammans utforskar och konkretiserar möjliga framtider med dess målkonflikter, synergier och behov av förändring.

Projektet genomförs av Västra Götalandsregionen (VGR), RISE Research Institutes of Sweden, HDK-Valand vid Göteborgs universitet och Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI). Tillsammans kombinerar parterna kompetens inom regional utveckling, framsyn, mobilitet, samhällsplanering, konstnärliga metoder och designbaserade arbetssätt.

Målet är att projektet, genom konkretisering av framtidsbilder, ska bidra till ökad regional kapacitet för framsyn, stärkt dialog mellan aktörer och en mer praktiskt användbar verktygslåda för regional planering och styrning. Resultaten kommer att sammanställas i form av lärdomar, metoder och rekommendationer som kan användas i fortsatt regionalt utvecklingsarbete.

Projektdeltagarna från respektive organisation är:

RISE Research Institutes of Sweden: Daniel Bengtsson & Hilma Andersson

Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI): Jacob Witzell, Karolina Isaksson & Claus Hedegaard Sørensen

HDK-Valand vid Göteborgs universitet: Helena Kraff, Britta Teleman & Gloria López Cleries

Västra Götalandsregionen (VGR): Aako Raoofi, Sara Eriksson & Line de Verdier

Om projektet

Miljonprogrammets tvillingområden i omställning är ett forsknings- och innovationsprojekt som genomförs i Gottsunda i Uppsala och Biskopsgården i Göteborg – två områden med liknande förutsättningar och utvecklingsutmaningar. Projektet utgår från pågående stadsomvandlingsprocesser och undersöker hur fysisk utveckling, lokal ekonomi och social hållbarhet kan integreras för att skapa mer attraktiva, trygga och inkluderande livsmiljöer.

Projektet fokuserar på tre områden: 1. Områdesutveckling för minskad segregation; 2. Samhällsekonomisk transformation genom ökad sysselsättning och lokalt entreprenörskap; samt 3. Delaktighet och tillgänglighet genom universell utformning. Genom att följa och analysera konkreta insatser i de två områdena utvecklas metoder för att mäta och värdera sociala, ekonomiska och rumsliga effekter av stadsutveckling.

RISE leder projektet och ansvarar för metodutveckling, analys och utvärdering. Arbetet sker i nära samverkan med Göteborgs Stad, Framtidenkoncernen, Uppsala kommun, Uppsalahem och Hemmaplan. Resultatet blir nya verktyg, indikatorer och beslutsstöd som kan användas av kommuner, fastighetsägare och andra aktörer för att utveckla hållbara och inkluderande stadsdelar i hela Sverige.

Projektet finansieras av Vinnova genom ShiftSweden, ett av Sveriges nationella innovationsprogram inom Impact Innovation. Arbetet genomförs inom omställningslabbet Utnyttja momentum i stora omvandlingsprojekt, där forskare, kommuner och andra samhällsaktörer tillsammans utvecklar och testar lösningar för framtidens hållbara livsmiljöer.

Projektets tre fokusområden

1. Områdesutveckling – minskad segregation

Projektet ska utveckla och utvärdera integrerade insatser som stärker social, rumslig och miljömässig hållbarhet i Gottsunda och Biskopsgården. Fokus ligger på att minska barriärer mellan människor, verksamheter och stadsdelar samt att skapa mer attraktiva, trygga och sammanhängande livsmiljöer. Arbetet omfattar bland annat platsutveckling, utveckling av offentliga rum, levande bottenvåningar och torgutveckling. För att analysera effekterna används effektlogikbaserad områdesanalys, indikatorstyrning samt jämförande studier mellan de två tvillingområdena. Kvantitativa data kombineras med intervjuer, platsobservationer och andra kvalitativa metoder för att följa utvecklingen över tid.

2. Samhällsekonomisk transformation – ökad sysselsättning

Projektet ska stärka lokal ekonomi och skapa bättre förutsättningar för sysselsättning och entreprenörskap. Särskilt fokus riktas mot personer med svag anknytning till arbetsmarknaden samt lokala företag och verksamheter som bidrar till områdenas utveckling. Arbetet omfattar bland annat företagsinkubatorer, sysselsättningsinsatser och utveckling av modeller för lokalt värdeskapande. Effekterna analyseras med hjälp av BruttoLokalProdukt (BLP), som synliggör hur ekonomiska värden skapas och cirkulerar lokalt, samt Social Return on Investment (SROI), som värderar sociala och ekonomiska effekter i monetära termer. Före- och eftermätningar genomförs i båda områdena för att validera resultaten.

3. Delaktighet för tillgänglighet – inkluderande platser

Projektet ska utveckla och testa universell utformning som ett verktyg för ökad delaktighet och jämlik tillgång till stadens resurser. Målet är att skapa miljöer, tjänster och utvecklingsprocesser som fungerar för så många människor som möjligt, oavsett ålder, funktionsförmåga eller livssituation. Fokus ligger på tillgång till service, mobilitet, mötesplatser och möjligheten att påverka utvecklingen av den egna stadsdelen. Arbetet bygger på effektlogikbaserade platsanalyser, indikatorer för tillgänglighet och inkludering samt samskapande processer med boende och lokala aktörer. Projektet använder även så kallad double-loop learning, där både resultat och bakomliggande arbetssätt, normer och styrmodeller granskas och utvecklas.

Privatkonsumtionen står för en betydande del av Malmös klimatpåverkan och omfattar utsläpp som sker både inom och utanför Sveriges gränser. För att nå kommunens klimatmål behöver utsläppen minska från cirka 5,7 ton CO₂e per person (2022) till 3,1 ton år 2030 och vidare till omkring 1 ton år 2050. Idag varierar utsläppen kraftigt mellan olika hushåll och stadsdelar, ofta i takt med inkomstnivå och livsstil. Detta innebär att åtgärder behöver utformas så att de påverkar tar hänsyn till sociala och geografiska skillnader.

Mot denna bakgrund gav Malmö stad RISE i uppdrag att ta fram ett fördjupat analys- och beslutsunderlag som visar hur stora utsläppsminskningar som krävs, var potentialen är störst och hur kommunen kan stödja en rättvis och effektiv omställning.

Syfte och genomförande

Projektet syftade till att genomföra en scenariobaserad potentialanalys av Malmös konsumtionsbaserade utsläpp som ett långsiktigt strategiskt underlag för stadens fortsatta klimatarbete.

Arbetet genomfördes i tre steg:

• Analys av nuläge och utsläppsvariationer mellan olika delar av staden
• Utveckling av fyra framtidsscenarier med olika ambitionsnivåer
• Identifiering av möjliga åtgärder, med fokus på genomförbarhet, rättvisa och samhällsnytta

Centrala slutsatser

Resultatet visar tydligt att målen endast kan nås genom en kombination av livsstilsförändringar, infrastruktursatsningar och teknikutveckling, där insatserna samspelar och förstärker varandra. Med endast några få år kvar till 2030 är omställningstakten avgörande.

Åtgärder behöver omfatta samtliga större konsumtionsområden, inte enbart de med störst utsläpp idag och många föreslagna åtgärder kan minska utsläpp samtidigt som de stärker social sammanhållning, förbättrar folkhälsa och bidrar till mer attraktiva stadsmiljöer

Omställningen kräver samverkan – inom kommunen och tillsammans med politik, näringsliv, civilsamhälle och invånare, med stöd av nationella och internationella styrmedel och kommunen har en nyckelroll som pådrivare genom stadsutveckling, investeringar och normskapande, och kan därigenom bidra till en hållbar, positiv och jämlik samhällsförändring

Nytta

Projektet ger Malmö stad ett konkret och handlingsinriktat underlag för att prioritera och samordna åtgärder för klimatsmart konsumtion, både på kort och lång sikt. Resultaten kan även användas som stöd i dialog med invånare och externa aktörer samt i arbetet med att integrera konsumtionsperspektivet i stadens övriga omställningsområden.

Metodiken och slutsatserna är också relevanta för andra kommuner och regioner som står inför liknande utmaningar.

Om projektet

BEAM ME UP! stödjer omställningen till en cirkulär byggsektor genom att möjliggöra mer hållbar och resurseffektiv stadsutveckling. Projektet fokuserar på att förbättra hur städer förstår, förutser och hanterar materialflöden i den byggda miljön, för att minska miljöpåverkan och bidra till klimatneutral tillväxt.

Vad vi gör

Projektet utvecklar avancerade modeller av byggnadsbestånd som kombinerar top-down- och bottom-up-data, inklusive rumslig information, bygglagstiftning och detaljerade byggnadsegenskaper. Denna integrerade metod säkerställer att modellerna speglar verkliga byggnadsbestånd i olika urbana sammanhang.

Genom att använda maskininlärning och avancerade estimeringsmetoder ökar BEAM ME UP! modellernas precision och detaljnivå. Detta möjliggör tillförlitliga prognoser av materiallager och materialflöden, vilket stödjer bättre planering, cirkulära strategier och effektivare resursanvändning.

Stöd till cirkulära städer

Ett centralt mål med BEAM ME UP! är att stärka beslutsfattande inom bygg- och rivningsprocesser. Projektets prediktiva, georefererade modeller hjälper till att identifiera material som kan återanvändas och vägleder deras användning i renovering, ombyggnad och nyproduktion.

Projektet utvecklar även praktiska verktyg för arkitekter och ingenjörer, vilket gör det enklare att integrera återbrukade material i designprocesser. Detta bidrar till att integrera cirkulär ekonomi i den dagliga praktiken inom byggsektorn.

Policy och påverkan

BEAM ME UP! tar fram kunskapsbaserade underlag för att stödja policyutveckling som främjar cirkulärt byggande och minskar beroendet av jungfruliga material. Genom att tillhandahålla handlingsinriktad kunskap till offentliga aktörer bidrar projektet till förbättrade regelverk och styrning för hållbar stadsutveckling.

Samverkan och kunskapsspridning

Projektet engagerar aktivt aktörer från flera sektorer, inklusive offentliga organisationer, näringsliv, akademi och civilsamhälle. Centrala aktiviteter inkluderar:

• Policy briefs och riktlinjer för god praxis
• Workshops och webbinarier för städer och praktiker
• Konferensbidrag och vetenskapliga publikationer
• Publika evenemang och utbildningsinsatser

Genom samarbete med partnerstäder och DUT Knowledge Hub säkerställer BEAM ME UP! att projektets resultat testas i verkliga miljöer och sprids brett över Europa.