På RISE jobbar vi med utvärdering av sociala effekter utifrån ett livscykelperspektiv, det vill säga att vi analyserar alla delar av en kedja som behövs för att leverera en produkt eller tjänst, och hur den kan förbättras. Hälsoeffekter är en social effekt som utvärderas inom en vanlig livscykelanalys, men inom en social livscykelanalys ingår det 54 kvalitativa & kvantitativa indikatorer bland annat inom områden som arbetsmiljö och arbetsrätt, barnarbete, rättvis lön, arbetstid, lokal sysselsättning och ekonomisk tillväxt, diskriminering eller social well-being.

Social LCA är en metod för att bedöma de sociala effekterna av produkter och tjänster (UNEP 2009). Det är viktigt att välja och minska antalet sociala indikatorer inom S-LCA-studier. Utvärderingar inom ett livscykelperspektiv och dess sociala effekter (PSILCA 2015) omfattar 54 kvalitativa och kvantitativa indikatorer, 16 underkategorier och 15 000 industrisektorer och råvaror. För att välja indikatorer rekommenderar Handbook for Product Social Impact Assessment (HPSIA, 2018) användning av materialitets bedömning (MAT), som även använts inom företagens CSR-arbete (Corporate Social Responsibility).

RISE har erfarenheter inom: bioeconomi, textil, kemi och matproduktion

RISE erbjuder bedömning och beräkning av social hållbarhet inom ett livscykelperspektiv.

• SLCA enligt UNEP SETAC eller HPSIA eller enklare varianter (screening SLCA).
• Olika varianter tex potential social risk eller benefits, samt socio-ekonomisk analys och sociala effekter. 

Bakgrunden är att stadsmiljöer strävar allt hårdare efter att bli renare och mer trivsamma där resurserna som finns tillgängliga både respekteras och används mer effektivt. IRIS kommer att fokusera på energipositiva områden, smart energihantering och en smart e-mobilitetssektor, en innovationsplattform för digitala städer, invånarengagemang och samskapande.

IRIS är ett Lighthouse-projekt där tre städer i Europa är med: Utrecht (Holland, projektledare) och Nice (Frankrike) samt vi, Göteborg i Sverige. Utöver det deltar fyra följestäder: Vaasa (FI) Alexandroupolis (GR) Santa Cruz de Tenerife (ES) samt Focsani (RO).

Lighthouse-städer har kommit långt inom hållbara kommersiella lösningar inom energi, mobilitet och IKT. Tanken är att följestäderna ska lära och kunna replikera lösningarna.

Inom projektet har 16 lösningar identifierats som vi alla ska arbeta mer med, och dessa lösningar delas in i fem grupper, så kallade Transition Tracks: 

1. Smart Renewables and closed-loop energy positive districts
2. Smart Energy Management and Storage for Grid Flexibility
3. Smart e-Mobility Sector
4. City Innovation Platform (CIP)
5. Citizen Engagement and Co-creation

Under de senaste åren har delningsekonomi fått allt mer uppmärksamhet runtom i världen. Delningsekonomin kan beskrivas som den del av ekonomin som består i att människor och organisationer delar, byter, hyr och lånar av varandra. Det kan exempelvis handla om teknik, möbler, kläder, tjänster, ytor och information.

Parallellt ser vi en utveckling i Sverige och internationellt där många städer och tätorter eftersträvar levande gatuplan, det vill säga lokaler i bottenvåningar på hus som innehåller verksamheter och karaktäriseras av återkommande dörrar och fönster samt ett tydligt samspel med det omkringliggande stadsrummet. Det här är dock inte enkelt att uppnå i tider av digital handel och externa köpcentrum.

Till saken hör att det mesta av såväl den forskning som det praktiska utvecklingsarbete som genomförs på ämnet levande gatuplan specifikt fokuserar på restauranger, caféer, barer och butiker. Lite arbete har gjorts med fokus på andra branscher, samhällssektorer och typer av verksamheter- inte minst när det gäller delningsekonomin.

Syftet med den här studien var att kartlägga och utvärdera hur delningsinitiativ bidrar till värdeskapande för fastighetsägare och omkringliggande områden i städer och tätorter. Förhoppningen är att resultatet kan underlätta för kommuner och fastighetsägare att göra plats för delningstjänster i bottenvåningslokaler. Studien genomfördes inom ramen för Sharing City Göteborg, detta i samarbete med Göteborgs stad och det fastighetsägarkonsortium som deltar i utvecklingen av området Masthuggskajen i Göteborg. I studien genomfördes en internationell forskningsöversikt på ämnet samt intervjuer och annan datainsamling inom ramen för utvecklingen av Masthuggskajen. Studien resulterade i en populärvetenskaplig rapport samt i en tillhörande folder som sammanfattar rapporten.

När #metoo-rörelsen svepte över världen startade kvinnor i sjöfarten i Sverige ett eget upprop som lyfte ett stort antal frågor rörande den sociala arbetsmiljön ombord, detta blev under 2018 startskottet för initiativet Vågrätt.

Vågrätt är ett samarbete mellan branschföreningar, arbetsgivarorganisationer, fackföreningar, akademi, myndigheter, studentföreningar och ideella organisationer inom den svenska sjöfartssektorn med målet att skapa en sjöfartssektor med arbetsmiljö i världsklass, med en nollvision om trakasserier och diskriminering för alla som arbetar inom sjöfartssektorn i Sverige.

Med grund i detta startades forskningsprojektet REDO (Recruitment Equality & Diversity Opportunities) i januari 2020 som ett samarbetsprojekt mellan RISE och Sjöfartsverket med en vision att förbättra den sociala arbetsmiljön ur ett jämställdhetsperspektiv.

Utmaning

Antibiotika är en förutsättning för vår möjlighet att förebygga och behandla infektioner men även för en modern sjukvård i stort. Resistens mot antibiotika är ett allt större problem världen över, en ökning som accelereras till följd av systematisk fel- och överanvändning både hos djur och människor i kombination med otillräckliga förebyggande åtgärder och smittspridning. Bara i EU dör varje år 33 000 människor på grund av antibiotikaresistens och globalt ligger motsvarande siffra på över 1,2 miljoner. Antibiotikaresistens är inte bara ett hot mot människors hälsa utan även djurens hälsa och mot ett hållbart samhälle. 

Lösning

Då antibiotikaresistens är en komplex samhällsutmaning behöver vi alla hjälpas åt för att ta oss an denna utmaning - vi behöver alltså vara fler och göra mer. Med visionen om ett antibiotikasmart Sverige som riktmärke vill vi bjuda in fler aktörer att jobba för att stärka förutsättningarna för att antibiotika ska fortsätta vara verksamma för att bota infektioner. Vi behöver skapa nya, innovativa insatser och arbetssätt samtidigt som vi tar tillvara på allt det som redan idag görs runt om i Sverige och världen. Målgrupper för insatserna är i nuläget invånare, kommuner och regioner samt deras verksamheter (förskola, skola, äldre- och funktionshinderomsorg, vatten- och avloppsorganisationer, sjukhus och primärvård) samt internationella aktörer. Vi arbetar dock ständigt med att inkludera flera målgrupper.  

Undervisning om antibiotika och antibiotikaresistens - inspiration och stöd för lärare

För att nå visionen om ett antibiotikasmart Sverige behöver våra barn och unga undervisas om vad bakterier är, hur spridning av infektioner kan förhindras och vad antibiotika är. Men även om vad antibiotikaresistens är, hur den uppkommer och kan förhindras. 

För att förstå vilka möjligheter det finns att undervisa antibiotikaresistens inom skolan, genomfördes 2020-2022 en granskning av grundskolans och gymnasieskolans styrdokument och stödmaterial. Granskningen genomfördes av Camilla Christensson, legitimerad gymnasielärare i kemi och lektor i naturvetenskaplig specialisering, inom ramen för Antibiotikasmart Sverige.

För att ge tips på hur lärare kan undervisa om antibiotika och antibiotikaresistens har vi inom ramen för Antibiotikasmart Sverige tagit fram inspirationsmaterial för lärare i grundskolan och gymnasieskolan. Underlaget är inte tänkt att användas rakt av, utan ska ses som inspiration och med fördel anpassas efter tycke och behov.

För länkar till materialet, se nedan.

Nudging är en metod som innebär att man påverkar val utan att begränsa valmöjligheterna, genom att göra det enklare och snabbare att göra ett bättre val, eller genom att placera information som hjälper användaren att bedöma sina val på den plats där de gör valet. Ett exempel kan vara att placera sallad först på en buffé, eller att ge användarna en kortfattad varning när ett mail flaggats som misstänkt. Man kan fortfarande äta bara kött eller klicka på länken i mailet, men då har man gjort ett genomtänkt val att göra detta. Målet är att skapa en beteendeförändring utan tvång eller ekonomiska påtryckningar. Genom nudgingmetoder kan ditt företag stärkas i sin miljöprofil, genom exempelvis minskat matsvinn, eller införa säkrare beteenden. 

Utmaningar som måste lösas är hur en förenkling kan genomföras på bästa sätt? Hur kan information ordnas och presenteras för att underlätta ett smartare val? Det finns en rad olika nudgingverktyg för detta idag, men allt passar inte alla. RISE hjälper dig att identifiera passande strategier för att tillsammans skapa förändring på ditt företag!

På RISE använder vi oss av en rad olika vetenskapliga och/eller design-orienterade metoder för att förstå samspelet mellan människa och teknik inom olika områden. Detta kan vara lika viktigt i en förbättringsprocess av en existerande teknik/tjänst/produkt/fysisk miljö (t ex i staden), som i utvecklingen av en helt ny. För att något ska skapa nytta för brukaren/användaren är det oftast en förutsättning att ha en god förståelse för hens behov, attityder och sammanhang.

Hur hushåll kan minska sin energianvändning är ett exempel på utmaning där det är nödvändigt att förstå beteendefrågor kopplat till aktiviteter som i sin tur förbrukar energi. Utan förståelse för t ex hur boende i flerbostadshus tvättar eller lagar mat i vardagen idag och vad de skulle kunna ändra, finns en risk att man satsar på energieffektiva lösningar som sen inte används, eller t o m aktivt motarbetas, därför att den inte stödjer de behov som de boende har (t ex hinna torka tvätten på bokad tvättid).

Ett annat exempel på utmaning är förändringsarbeten där man t ex vill införa livscykelbaserat tänkande i en organisation eller innovation för omställning. I dessa processer finns många komplexa frågor, inte minst tekniska och informationsmässiga, men forskning pekar på endast information sällan leder till ett ändrat beteende. För att lyckas med stora förändringsarbeten är det därför viktigt att även förstå och inkludera individens perspektiv. På RISE kan vi alltså hjälpa till med att öka kunskapen om beteendefrågor genom att göra studier av och med relevanta målgrupper. Men vi kan också hjälpa till att inkludera människan i utvecklingen (av t ex teknik, stadsmiljö) för att identifiera de bästa förutsättningarna för en hållbar omställning.

Vi har kompetens och tillämpar metoder från bl a sociologi och psykologi. Dessa innebär att vi t ex genomför intervjuer, enkäter, observationer, workshops och/eller fokusgrupper med användare. Vi kan göra både kvalitativa och kvantitativa analyser av insamlade data för att hitta viktiga insikter, frågor, kunskapsgap eller utmaningar som är relevanta att förstå och för att kunna göra en tjänst/system/produkt etc så bra som möjligt. Beroende på studiens upplägg kan vi ge designriktlinjer kopplat till det beteende som har studerats.

Vi som jobbar med beteendefrågor på RISE har stort intresse och kunskap om både människan och tekniken. Vi har lång erfarenhet av beteendefrågor kopplat till olika tekniska områden och att anpassa metoder så att det passar våra samarbetspartners behov och frågor. I och med vår unika position på RISE så är våra aktiviteter både grundade i forskning samtidigt som de är praktiknära och tillämpade.

"Arkitektur, form och design ska bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer, där alla ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön." (Propositionen Politik för gestaltad livsmiljö)

Öppna dagvattenlösningar har stor potential att bidra till städers hållbarhet genom att bl.a. fördröja och rena dagvatten lokalt, skapa rekreationsmöjligheter och en attraktivare stadsmiljö. Innan detta projekt påbörjades, hade RISE i tidigare projekt (2017-04909)  identifierat att miljöer med dagvattenlösningar sällan utvecklas eller analyseras utifrån sociala aspekter och bl.a. sett exempel som inte uppfyller nationella riktlinjer gällande tillgänglighet.

För att utveckla hållbara miljöer och samhällen krävs tvärdisciplinära processer där både sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter beaktas. I detta fall handlade det om att utforska metoder för att analysera hur miljöer med öppna dagvattenlösningar kan utformas för att aktivt bidra till sociala målsättningar och värden med fokus på tillgänglighet och inkludering. Arbetet bedrevs av RISE, HDK, Disorder och Usify i nära samarbete med övriga projektparter som deltog med expertis i projektets innovationshubbar.

Projektet resulterade i en inspirationsrapport samt vetenskapliga publiceringar med beskrivningar av metoder, koncept och miljöer med öppna dagvattenlösningar som är utformade för att möta sociala målsättningar. Detaljerade förslag utvecklades också för utvalda platser i de två kommuner som medverkade i projektet.