Syfte och mål

Projektets övergripande mål är att handla nu för att bekämpa klimatförändringar genom att engagera unga människor i Västmanlands län. Projektet kommer utveckla deltagande metoder för museer vilket stöder dem till att utifrån klimatforskning arbeta med förändring av sociala normer i samhället.

Utmaning

Att relatera till och förstå vad de uppsatta klimatmålen innebär och vilka förändringar som är nödvändiga hos individen och samhället för gemene man är komplicerat. Att endast informera och medvetandegöra har visat sig inte vara tillräckligt för att förändra beteenden till att bli mer hållbara. Dessutom krävs mer innovativa metoder för att göra abstrakta frågor om klimatförändringar och klimatforskning konkreta. 

Lösning

I det här projektet definierar vi viktiga miljöfrågor och normer kring dem som ett relationellt och socialt framväxande fenomen. Projektet inriktar sig därför på att utforska och reflektera över den kollektiva sociala praktiken och normskapandet bland unga människor mellan 15-20 år. Detta görs genom ett antal workshops på Västmanlands läns museum som fokuserar på olika aspekter inom klimatfrågan tillsammans med ungdomar, museipersonal, designers, skådespelare och forskare. Ungdomarna erbjuds även sommarjobb inom projektet där målet är att samskapa en PopUp-utställning i digital eller fysisk form. 

Effekt

Två konkreta resultat av projektet kommer vara den utvecklade metoden för deltagande teater som kan stödja museer att handla nu för att bekämpa klimatförändringarna, kallad Koldioxidteater, samt 2) en PopUp-utställning samskapad med unga medborgare. 

Team: Lizette Reitsma, Hayley Ho, Sofie Nyström, Wasim Brikham, Birgit Brunklaus

Digitala spel har använts i medborgardialog i flera decennier, och har på senare tid blivit alltmer populärt som verktyg inom stadsutveckling. Det har utförts viss forskning på ämnet som, tillsammans med praktiska erfarenheter, indikerar att spel kan vara ett sätt att motivera till deltagande såväl som att stimulera till lärande om stadsutveckling.  Ändå är det mycket vi inte vet om fördelarna, nackdelarna, förutsättningarna och hindren för användning av digitala spel i detta sammanhang.

För att spel bättre ska kunna bidra till stadsutvecklingsprocesser är det viktigt att såväl kunskapsunderlag som metodik stärks, varför RISE under 2018 startade initiativet Digilog. Inom ramen för Digilog genomfördes ett förstudiearbete med målet att sammanställa den kunskap som redan finns på området, identifiera kunskapsluckor samt initiera framtida utvecklingsarbete. Förstudien resulterade bland annat i en forskningsöversikt som är tillgänglig för alla som vill läsa mer om ämnet. Under förstudien påbörjades även arbetet med att bygga ett konsortium tillsammans med övriga relevanta aktörer, för utveckling av projekt på området.

 

Verktyg för social hållbarhet i byggskedet bygger på ett tidigare framtaget verktyg i projektet Den socialt hållbara entreprenören, även det finansierat av SBUF. Genom att följa ett antal byggprojekt där verktyget tillämpades samt studera hur verktyget fungerade i praktiken uppdaterade och vidareutvecklade RISE i dialog med entreprenörerna materialet för att möta deras behov.

Det uppdaterade verktyget består av två delar riktade till beställare och entreprenörer; dels ett informationsmaterial, dels ett processtöd för social omgivningsanalys och social omgivningsplan. 

Informationsmaterialet fokuserar på hur byggskedet påverkar människor i omgivningen. Det går steg för steg igenom olika faktorer som på olika sätt påverkar tredje man under byggskedet och ger exempel på åtgärder som kan vidtas för att främja närområdets sociala hållbarhet.

Processtödet kan användas för att genomföra en social omgivningsanalys inför etablering i syfte att förstå hur området används. Detta för att proaktivt kunna identifiera relevanta aspekter att beakta under byggskedet samt ta fram en plan med relevanta åtgärder.

RISE genomförde, tillsammans med Luleå Tekniska Universitet, Kiruna kommun och Tekniska Verken Kiruna, ett förstudieprojekt med utgångspunkt i begreppet "tillgänglighetsdesign". Det övergripande syftet var att bidra till mer tillgängliga, inkluderande och attraktiva stadsmiljöer genom att kartlägga, sammanställa och utveckla principer och arbetssätt för tillgänglighetsdesign vid stadsutformning. Arbetet hade sin utgångspunkt i forskning och praktiskt arbete inom fält så som stadsbyggnad och stadsplanering, normkritik och normkreativitet, design, genus, jämställdhet och mångfald.

Arbetet resulterade i en populärvetenskaplig förstudierapport som primärt hade personer som leder, planerar, projekterar och anlägger staden som målgrupp. Den kan också vara av intresse för och läsas av en intresserad allmänhet och forskare.

Arbetet fortsattes VT 2019 i ett uppföljningsprojekt tillsammans med Mölndals stad och Skellefteå kommun; denna gång genom att integrera resultatet i existerande social hållbarhetsverktyg och testa dessa i faktiska planeringsprocesser.

Projektet hade som syfte att identifiera kritiska faktorer för ledning och organisering av dialogarbete, detta för att ge en bättre förståelse för hur verksamheter i samhällsbyggnadssektorn kan utveckla sitt dialogarbete ur ett strategiskt perspektiv. Projektet kunde observera flera kritiska faktorer vid dialogarbete som kunde genom en högre grad av formalisering. Däribland ökad legitimitet, förbättrad uppföljning och erfarenhetsåterföring, högre grad av kvalitetssäkring och minskad sårbarhet.

I projektet togs därför en modell av ett dialogledningssystem fram med inspiration från kvalitetsledningsstandarden ISO 9001:2015 och standarden för innovationsledning SIS­CEN/TS 16555­1:2013. För verksamheter som vill förstärka sitt dialogarbete med ett mer formaliserat system tror vi att ett första steg är att testa och utvärdera idén – till exempel genom att använda modellen som en språngbräda. Ett nästa steg kan vara att utveckla grunderna till ett eget system, till exempel i samverkan med forskare som kan bidra med utvärdering och stöd. Det är emellertid viktigt att utgå ifrån insikten att inget system kan ersätta praktisk kunskap och erfarenhet.

Inkludering och dialog framhålls idag som viktiga komponenter för en socialt hållbar stadsutveckling. Som en följd av detta finns numera förväntningar på medborgardialog i fler sammanhang än vid lagstiftade samråd i planprocesser. Dessa förväntningar påverkar hur kommuner, fastighetsutvecklare och byggherrar tar sig an stadsbyggnadsfrågorna. Det innebär även nya typer av uppdrag för arkitektkontor och andra konsultföretag i stadsbyggnadssektorn. Många såväl beställare som andra företag inom stadsbyggnadssektorn ställs alltså idag inför en mängd val kring hur de ska förhålla sig till och organisera sitt deltagande i medborgardialoger. Hur arbetet organiseras är tämligen outforskat men påverkar medarbetarnas förutsättningar att arbeta med medborgardialoger.

En del av detta projekt var att rikta fokus mot arkitektkontor som allt oftare får i uppdrag att utföra dialoger eller utgöra samarbetspartner till den aktör som utför dialogen i stadsbyggnadsprojekt. En litteraturstudie samt en fallstudie av ett arkitektkontors praktiska arbete och övergripande organisering av medborgardialog genomfördes vilka presenteras i rapporten Arkilog, en studie om hur arkitektkontor organiserar sitt arbete med medborgardialog i stadsbyggnadsprojekt.

Med utgång i dessa studier, tidigare projekt och parallella samtal med företag och branschorganisationer utvecklades även ett processtöd kallat PROLOG, med vilket ambitionen var att ta fram ett forskningsbaserat och praktiskt användbart stöd för företag i stadsbyggnadssektorn som vill utveckla sitt dialogledningssystem. Med dialogledningssystem menas det formella eller informella system av riktlinjer, kompetenser, vanor, rutiner och verktyg som tillhandahålls. Processtödet är relativt flexibelt utformat för att kunna användas i olika sammanhang och av olika typer av företag. Ingen organisation kan dock bedriva ett bra arbete med medborgardialog genom att enbart förlita sig på ledningssystem och formella rutiner. Nyckeln är först och främst att medarbetarna har rätt förutsättningar för att kunna möta och samtala med medborgare. Processtödet kan vara till hjälp för att skapa dessa.

Vi mottar gärna frågor och kommentarer från dig som antingen önskar använda eller har använt processtödet i din organisation.

Syfte och mål

Syftet är att kraftsamla för att utveckla Sjöbo i Borås till en attraktiv och välmående stadsdel som sjuder av positiva initiativ med ett rikt kultur- och fritidsutbud. Målet är att Sjöbos invånare och lokala aktörer är medskapare i satsningen. En viktig del är att etablera ett innovationslabb - en fysisk innovativ mötesplats där Sjöbos invånare, tjänstepersoner, företagare och föreningar kan mötas och tillsammans utveckla innovativa idéer för ett välmående och attraktivt Sjöbo.

Utmaning

Sjöbo är en stadsdel i Borås som idag lider av flera sociala utmaningar och uppvisar tecken på att utvecklas till en utsatt stadsdel. Men Sjöbo har stor potential att bli en levande och attraktiv stadsdel med stadens mest aktiva fritidsgård, en outnyttjad biograf och genom sitt läge där centrala Borås nås på fem minuter med buss. Men av någon anledning har man inte lyckats vända de sociala utmaningarna till drivkrafter och möjligheter.

Lösning

Projektet ska etablera ett medborgarlab i Sjöbo som ger förutsättningar för invånare och lokala aktörer att mötas och tillsammans utveckla och testa idéer som adresserar de sociala utmaningarna som finns i Sjöbo. Medborgarlabbet kommer också tillhandahålla idéutvecklingsstöd för de lokala aktörer och invånare som vill testa sina idéer.

Effekt

Projektet hoppas skapa öka integrationen, samhällsengagemanget, det lokala företagandet och fritids- och kulturutbudet som leder till en levande och attraktiv stadsdel.

Likt en prisma - som bryter ljuset på olika sätt beroende på hur den vinklas - har verktyget PRISMA som ambition att stödja stadsutvecklingsaktörer – så som kommuner, konsulter, fastighetsägare och medborgare – i att förstå de många olika aspekter av social hållbarhet som utformning av stadsdelar har bäring på. Verktyget grundar sig i studier kring hur social hållbarhet integreras i stadsutvecklingsprocesser i Göteborg och Mölndal, en studie av existerande verktyg för social hållbarhetsbedömning internationellt samt en forskningsöversikt kring sambanden mellan städers fysiska utformning och faktorer så som hälsa, rättvisa, tillgänglighet, emotionellt välbefinnande, livstillfredsställelse och personlig utveckling. Med grund i detta togs PRISMA fram som parallellt syftar till att fylla flera luckor hos existerande verktyg. PRISMA är därför utformat för: 1) att vara flexibelt och relativt öppet så att det kan användas i många olika typer av organisationer oavsett storlek; 2) att bidra så att aktuell forskning ska kunna samspela med användarens kunskaper, färdigheter och värderingar; 3) att deltagare med olika bakgrund - så som fastighetsägare, arkitektbyråer, planarkitekter, socialtjänst, ingenjörer samt kultur- och skolutvecklare – ska kunna samtala om social hållbarhet på samma språk; 4) att sociala värden som idag riskerar att tappas bort över tid, ska ha större möjlighet att finnas kvar under processen.

Verktyget togs fram under en stegvis process där det vid flertalet tillfällen testades med arkitekter, fastighetsägare och kommuner samt inte minst med Mölndals stad som utgjorde en kontinuerlig testarena. Arbetet skedde inom ramen för forskningsplattformen Mistra Urban Futures.

PRISMA består av ett dokument som på ett lättfattligt vis presenterar aktuell forskning kring hur aspekter av byggd miljö så som gårdar och torg, grönska, social service, byggnader samt lokaler för kultur och kommers kan påverka olika aspekter av människors livsvillkor. För varje aspekt finns ett antal frågor som användarna besvarar för att bedöma stadsdelens  påverkan på människors liv och leverne. Detta görs i en samskapande process och med grund i andra underlag som tas fram inom processen så som miljökonsekvensbeskrivningar, exploateringskalkyler och projekteringsunderlag. Svaren dokumenteras direkt i verktyget, inklusive observerade målkonflikter och prioriteringar. Dessutom fokuseras på vem som ska ha fortsatt ansvar för lösningarna och hur dessa ska göras långsiktigt ekonomiskt hållbara. Användarna har möjlighet att besvara frågorna vid flera tillfällen under processen; när den befinner sig i idéstadiet, i planskedet, under genomförandet av planen samt när stadsdelen är färdig.

I en bilaga finns det även en vägledning som användaren kan ta hjälp av för att stegvis och på ett systematiskt sätt tänka kring och hantera de målkonflikter som identifieras. Dessutom finns det ett separat Exceldokument som kan användas för att visualisera bedömningarna i en värderos. Förhoppningen är att verktyget ska hjälpa stadsutvecklingsprocesser att bli ännu mer transparenta, välunderbyggda och smidiga.