En av de stora nuvarande trenderna är övergången till "osynliga" myndigheter och proaktiva tjänster för att göra statliga tjänster mer effektiva och tillgängliga. Detta innebär en storskalig användning av digitala tjänster (t.ex. AI, virtuella assistenter, chatbots, etc.). Tillhandahållande av sådana tjänster kräver en mycket god förståelse för medborgarnas behov.

Huvudsyftet med uppdraget som RISE har fått är att förstå:

• När och hur medborgarna tar kontakt med offentliga tjänster, när behövs det och när är det onödigt.
• Vilka kontakter vill medborgarna ha och inte vill ha.
• Vad känner medborgarna sig trygga med att myndigheterna gör automatiskt "bakom kulisserna".

Medborgardialoger genomfördes med fokusgruppintervjuer online. Intervjuer arrangerades kring specifika livshändelser: "Hitta någonstans att bo", "Att få barn i Sverige" och "Brottsoffer". Analysen av data hjälpte till att identifiera ett antal problem som medborgare möter när de kontaktar statliga myndigheter idag. Analysen gav också viktiga insikter om:

• Medborgarnas uppfattning om personlig kontakt och interaktion med automatiserade system.
• I vilka sammanhang en typ av kontakt är mer föredragen än en annan.
• Att vara inne i och utanför systemet.

I forskningsprocessen har vi också identifierat de nyckelelement som är viktiga för statliga digitala tjänster, som bör finnas på plats för att dessa tjänster ska ta fart. Dessa är:

• Digitalisering.
• Förtroende.
• Inkludering.

Projektet genomfördes i nära kontakt och i kontinuerlig dialog med DIGG. Resultaten av denna forskning kommer att användas av DIGG för att formulera sin vision och för diskussion med olika intressenter. Dessa inkluderar EU-myndigheter, svenska myndigheter och myndigheter, kommuner, regioner, akademi och medborgare.

Projektteamet bestod av: Hayley Ho och Tatjana Apanasevic från enheten Uppkopplat Samhälle och Magnus Eriksson från enheten Samhällstransformation.

Vinnova finansierar sedan 2013 utvecklingen av innovationsplattformar i flera svenska städer. Arbetet syftar till att utveckla nya arbetssätt och verktyg för att stärka städes kapacitet som innovationsarenor och stärka kommuners roll som innovationsaktörer. Vid varje innovationsplattform bedrevs följeforskning. Forskningen stärkte både Vinnova i sin roll som programägare och nationella innovationsmyndighet och medverkande kommuner i sin framväxande roll som innovationsaktörer.

Följeforskningen genomfördes i nära samverkan med respektive kommun. Följeforskarna bidrog till att stärka arbetet vid varje plattform genom sin praktiknära och stödjande metodik. De tog rollen som bollplank och expertstöd i kommunernas arbete. Följeforskarna var ”kritiska vänner” och bidrog i den lokala utvecklingen genom att sätta ord på ett reflekterande och teoretiskt sätt på den framväxande praktik som kommunernas innovationsarbete de facto utgör.

Syftet med den nationella samordningen av följeforskningen var att samla resultaten från tio års följeforskning och använda detta som underlag till en gemensam analys. På den här sidan finns länkar till rapporter, handböcker, avhandlingar och övriga publikationer som utvecklats vid respektive innovationsplattform. Här finns också länkar till inspelningar från den digitala turné som genomfördes under hösten 2023 där deltagarna i nätverket presenterade sin olika analyser och resultat. Varje föreläsning bygger på ett kapitel i den gemensamma antologi som publicerades vintern 2024 och som utgör slutrapporten av projektet. 

Här hittar ni mer material kopplat till arbetet. Klicka på länkarna nedan för att komma vidare.

Alla plattformar gemensamt

Innovationskapacitet för att leda och organisera hållbar samhällsutveckling - erfarenheter och rekommendationer från innovationsplattformarna
Innovation och stadsutveckling: En forskningsantologi om organiseringsutmaningar för stad och kommun
Innovation + stadsutveckling = sant?
Innovationsplattformar för hållbar stadsutveckling: En internationell utblick

Forskningsöversikter 
Från living labs till transition labs - En forskningsöversikt och kartläggning av innovationsmiljöer för hållbara städer
Innovation i stadsutveckling: En intervjustudie bland tjänstemän i Göteborgs Stad

Typologi samtliga följeforskare 
Mångfacetterat innovationsarbete under ledning av kommunala organisationer

Avhandlingar och fördjupade studier
1. Borås: Planering på gränsen och gränsen för planering - En studie av gränsöverskridande samhällsplanering
2. Kiruna: Transforming the City of Kiruna: Stabilizing Change and Changing Stability 
3. Stockholm: Experimental Governance: Capacity and legitimacy in local governments
4. Ledarskap i mellanrummen – fallstudie av gränsgångare och gränspraktiker i en komplex samverkansmiljö

Kunskap om innovationsplattformarna

BORÅS: 
Hemsida: Fördjupad, Innovationsplattformen - Borås Stad (boras.se)
Kunskap om innovationer och kort om Borås Stads innovationsarbete
Omgiven av Gränsgångare : Framväxten av nya samverkansroller i offentlig sektor
Kraftsamling: ett förebyggande arbetssätt för tackling av samhällsutmaningar
Handbok Kraftsamling Sjöbo
Projektstudio: En miljö och ett arbetssätt förgränsöverskridande problemlösning, lärande och samarbete
Innovativa Borås - 11 frågor och svar på 11 minuter om Borås Stad som innovativ offentlig verksamhet
Socialt Hållbart Borås - att gå från policy till praktik
Vägen till samarbete: Innovationsplattform Norrby och Textile Fashion Center
Inkluderande medborgarskap: Perspektiv på social hållbar samhällsutveckling: exemplet Norrby
Att göra och lära samtidigt - Sociala investeringar innebär arbete både med att förändra och utveckla

LUND:
Hemsida: Future By Lund - Innovationer för framtidens smarta & hållbara städer 
Sida med rapporter 
LIEPT modellen 
SOM Smarta Offentliga Miljöer, Berättelsen om världens bästa IoT-projekt
Innovationsboken – ju fler kockar desto bättre innovationssoppa

STOCKHOLM: Länkar kommer inom kort

KIRUNA: 
Hemsida: https://kiruna.se/ksc
Innovationslek!
Innovationslek! är ett inspirerande och roligt verktyg för att arbeta med innovation i offentlig sektor. Här får du konkreta metoder för att bryta mönster, förstå problem och hitta lösningar som fungerar. Kortleken finns att ladda ner som pdf, eller använda digitalt, sprid gärna. 
Workshopsmaterial – Kirunamodellen
Kirunamodellen är en problemlösningsmetod som kan hjälpa dig och dina kollegor att lösa problem, väcka kreativiteten och arbeta på ett nytt, annorlunda och mer effektivt sätt. Det centrala med Kirunamodellen är att den utgår från varje medarbetares erfarenheter och tar detta som grund för arbetet med att lösa problem och agera på möjligheter.

GÖTEBORG: 
Göteborgs Stads Innovationsprogram
Övergripande information på hemsidan om hur Göteborgs Stad arbetar med innovation

UMEÅ:
Länkar till UmeCom, Umeås medborgarverkstad. Rapport om SPIS kommer i december.
www.umecom.se 
Umecom YouTube
Umecom Medborgarverkstad | Umeå | Facebook
Umecom (@umecom_medborgarverkstad) på Instagram

Presentationer från den digitala turnén

Rapport - mångfacceterat innovationsarbete

En regional hub för innovation

Propell är projektet som har målet att bidra till en hållbar, lokal och regional tillväxt i en global värld och samtidigt öka företagens innovations- och konkurrenskraft i Gävleborg. Allt handlar om att möta framtidens utmaningar. Propell är en regional innovationshub med utgångspunkt från Hudiksvall och är ett samarbete mellan Hudiksvalls kommun, Region Gävleborg och RISE.

Propell vänder sig till blivande innovatörer och etablerade aktörer. Idébärare (innovatörer/uppfinnare/entreprenörer) företag, ideella och offentliga organisationer. I ett nära samarbete med forskningsinstitut, lärosäten och andra aktörer i stödsystemet ser vi till att vår målgrupp alltid kommer vidare.

Plattform för att driva utvecklingsarbete

Idag är de innovativa lösningarna viktiga för vår region. Imorgon kommer de att vara helt avgörande. För att få fram de hållbara lösningarna samhället behöver. För att skapa jobben och bättre förutsättningar att leva här. För att rädda klimatet och för att stärka regionens konkurrenskraft. Därför måste vi fortsätta odla den innovationskraft som finns överallt här, i vår närhet. Vi behöver de visionära entreprenörerna och idéerna som kan förändra världen i framtiden. Men vi behöver också den lösningsnära innovation som de etablerade företagen driver i satsningar på hållbar och digital omställning. Och då behövs en plattform för att utbyta kunskap, erfarenheter, driva utvecklingsarbete och etablera helt nya samarbeten. Den möjliggöraren ska Propell vara. Vårt mål och syfte är att alltid pusha eller guida vidare till nästa steg, vad det än är och vart man än ska. Vi ställer gärna de jobbiga frågorna. Men vi bidrar också med pepp, inspiration, kunskap, erfarenhet och ett omfattande nätverk. Allt för att alltid driva utvecklingen framåt. Tillsammans.

• Att ta fram de hållbara lösningar samhället behöver.
• Att skapa jobb och bättre förutsättningar att bo här.
• Att rädda klimatet och stärka regionens konkurrenskraft.

Stärkt konkurrenskraft och innovationsförmåga

Propell har som övergripande mål att:

• Stärka konkurrenskraften och innovationsförmågan i Hudiksvalls kommun och Region Gävleborg
• Attrahera kapital för innovation till Region Gävleborg
• Öka inflödet av unika idéer till det innovationsstödjande systemet i Gävleborg

Syfte och mål

Projektet tog avstamp i samhällsutmaningen kring polarisering i det offentliga samtalet. I projektet utvecklades koncept som kan bidra till att minska utmaningens negativa effekter och främja inkluderande och trygga samtal även kring konfliktfyllda ämnen. Koncepten utvecklades och testades tillsammans med användargrupper.

Sveriges demokratimodell bygger på medborgarnas deltagande, där medierna spelar en viktig roll som plats för samtal. I och med ett förändrat medieanvändande finns dock behov att utforska nya metoder och digitala verktyg för detta. Projektmålet var att skapa lösningar som på sikt kan underlätta för människor att mötas på ett tryggt och inkluderande sätt. I projektet utforskade vi bl.a. hur man kan använda tidningsinnehåll konstruktivt, i syfte att locka även de som vanligtvis inte deltar.

Processen

RISE och Mitt i Direkt AB genomförde, i samarbete med Norr Media AB och Södertörns Högskola, en behovs- och omvärldsanalys samt design- och prototypingprocess där konstruktiv journalistik och digitala verktyg utforskades, utvecklades och testades tillsammans med olika läsargrupper, med särskilt fokus på kvinnor och ungdomar. 

Resultat

I projektet utvecklades:

• förslag till arbetsmetod för konstruktiv journalistik och läsardialog
• gestaltade användarscenarion
• konceptidéer som främjar trygga, inkluderande och lärande samtal
• tidig prototyp av digitalt verktyg 

Till Göteborgs 400-årsjubileum 2021 påbörjades en digital tvilling, en tredimensionell kopia av staden, Virtuella Göteborg. Virtual Gothenburg Lab var ett tvåårigt samverkansprojekt som utforskade och utvecklade användbarheten av Virtuella Göteborg.  

Inom projektet fanns fem pilotprojekt inom stadsutveckling som tog fasta på behov i Göteborgs Stad. Målsättningen med dessa var att förstå stadens behov och hur visualiserat data och det Virtuella Göteborg kan användas inom stadsutveckling och stödja insikter och välinformerade beslut. RISE ledde piloten Social hållbarhet i stadsutveckling, som utforskade digitala stadstvillingar som verktyg för hållbara och jämlika stadsmiljöer. De andra pilotprojekten, där RISE också var involverade, rörde centralenområdet, interaktionen mellan självkörande fordon och andra trafikanter i så kallade “shared spaces”, visualisering av skyfallsproblematik samt hur stadens siluett skall utvecklas med bibehållna särdrag. 

Genom projektet skapades en unik möjlighet att testa och utveckla arbetssätt, verktyg och metoder för visuellt, digitalt och virtuellt arbete. Projektet möjliggjordes tack vare finansiering från Vinnova och var en så kallad testbädd, en delad utvecklingsmiljö för test av innovationer.

Från RISE deltog Kristina Knaving, Peter Ljungstrand, Thomas Wingate, Gabriella di Feola, László Sall Vesselényi och Jacob Michelsen. På RISE skrevs även ett examensarbete av dåvarande interaktionsdesignstudenten på Malmö universitet, Sanna Klefbom, som utforskade designaspekter av digitala stadstvillingar som verktyg för sociala hållbarhetsfrågor: https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-45934

I projektet Social innovation i samhällsplanering arbetade RISE tillsammans med Göteborgsregionen och kommunerna Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Partille och Stenungsund för att utveckla innovativa sätt att angripa boendesegregation och ojämlikhet i kommunal och regional samhällsplanering.

Arbetet resulterade i en verktygslåda med metoder som ger kommuner stöd med planering, analys, samverkan och dialog. Verktygslådan innehåller följande metoder:

• Socialt bostadsförsörjningsprogram
• Modell för socialt investeringsperspektiv i boende
• Samtalsstöd för markanvändning
• Handbok för social konsekvensanalys
• Handbok för ungas inflytande
• Metod för stärkt seniorperspektiv
• Metod för medskapande innovationsprocesser
• Indikatorer för social hållbarhet

En förutsättning för att kunna arbeta framgångsrikt med metoderna är ett tvärsektoriellt och medskapande arbetssätt. Det innebär ett samarbete mellan framförallt förvaltningar med ansvar för samhällsbyggnads- respektive sociala frågor i en kommun. Det är också på det här sättet som verktygslådan togs fram.

Projektet genomfördes först genom en gemensam förstudie där utmaningarna utforskades och projektkonstellationen etablerades. I nästa steg genomfördes så kallade innovationslabb på två nivåer. För det första etablerades innovationslabb i respektive kommun. Mer specifikt innebar detta att en tvärsektoriell arbetsgrupp med anställda från kommunen tillsammans med andra intressenter stegvis utvecklade, testade, utvärderade och vidareutvecklade en eller flera metoder. För det andra etablerades ett regionalt innovationslabb där representanter från respektive kommun i workshopformat utbytte och byggde kunskaper inom följande teman: medskapande, målgrupper, prototyper och från labb till vardag. Arbetsmetoden med innovationslabb diskuteras närmare i projektets slutrapport.

Vi utforskar vilken information Stockholmarna vill uppleva genom en smart skylt och vilka effekter en uppkopplad skylt kan ha på det sociala samspelet . Vi utgår från trenden 'open data'. Hur kan en skylt öppna upp för dialog där medborgarna är med och formar innehållet som visas? Projektet utforskade detta genom en användarundersökning på plats och en lo-fi prototyp.

Universell utformning

Universell utformning innebär att i utveckling av exempelvis verksamheter, miljöer och tjänster utgå från och designa för den mänskliga mångfalden och allas delaktighet.

Att arbeta med universell utformning stärker förutsättningarna för ett samhälle som i möjligaste mån är tillgängligt för alla, oavsett funktionsförmåga, ålder, kön, etnicitet eller annan social tillhörighet.

Vinnova finansierade ett 30-tal projekt mellan 2017-2020 inom programsatsningen universerll utformning/tillgänglighetsdesign, varav 20 stycken pågår och 13 stycken är avslutade. För att förstå på vilket sätt projekten har bidragit till satsningens syfte och om projekten har förutsättningar att bidra till positiv inverkan på systemnivå behövdes en första uppföljning av programmet. Tidigare erfarenheter av normförändrande projekt, till exempel projekt som rör städers innovations- och omställningsförmåga, visar att det också är positivt att stötta samverkan och samordning mellan projekt under tiden som de pågår.

Uppdragets syfte och mål

Det övergripande syftet med uppdraget var att följa upp Vinnovas regeringsuppdrag om universell utformning/tillgänglighetsdesign för 2017-2020 och ta fram underlag till Vinnovas återrapportering. Målet med uppföljningen var att möjligheter, hinder och utmaningar synliggörs och lyfts fram regionalt och nationellt samt utgör underlag för policyförändringaroch implementering. Projektet skulle även stödja uppdraget generellt när det gäller samverkan såväl inom projekten som mellan projekten. Samverkansstödet skulle bidra till nyttiggörande, spridning, erfarenhetsutbyte och lärande, samt innovationsfrämjande insatser.

Centrum för AMP är ett svenskt centrum för platsutveckling bildat år 2019. Centrumet, drivet i föreningsform, har som uppdrag att på olika håll i Sverige skapa trevliga och trygga offentliga miljöer tillgängliga för alla. Centrum för AMPs platsutvecklingsmodell, den så kallade Affärs- och medborgarplats-modellen (AMP-modellen) har sin grund i Trygghetskommissionens slutsatser om att många offentliga platser i Sverige skulle må bra av ett arbetssätt där lokalt näringsliv (”Affär”) och civilsamhälle (”Medborgare”) mobiliserar för lokal platsutveckling, så kallad ”placemaking”. AMP-modellen går ut på att Centrum för AMP, på en plats som är i behov av förändring, upprättar ett avtalsbaserat partnerskap med kommun och lokala aktörer. Gemensamma mål upprättas och en lokal platsorganisation med anställd personal får mandat att utveckla och ta hand om platsen.

En annan del av AMP-modellen är att det platsskapande arbetet ska grunda sig i och följas upp genom aktuell forskning och vetenskapliga metoder. Detta är varför ett forskningspartnerskap upprättades mellan Centrum för AMP och RISE. Inom ramen för samarbetet utvecklade RISE, i nära dialog med Centrum för AMP, ett mät- och uppföljningsverktyg som Centrum för AMP ska kunna använda för att följa utvecklingen på de platser de förvaltar. Verktyget fokuserar på fyra övergripande värden hos affärs- och medborgarplatser, nämligen social mångfald, attraktivitet, meningsfulla aktiviteter och trygghet. Verktyget utvecklades med grund i tidigare forskning och Centrum för AMPs behov och förutsättningar. Det testades på, och utvecklades i samklang med, två affärs- och medborgarplatser, nämligen Forumtorget i Uppsala och Haninge entré i Haninge.