Safe at Site i Östersund tillhandahåller skyddsutrustning och säkerhetslösningar för byggbranschen och hade identifierat ett behov av att arbeta förebyggande med arbetsmiljön på byggarbetsplatser och de hade en idé de ville undersöka. Idén handlade om att hitta ett sätt för bygg- och vägarbetare att via ett kommunikationsverktyg ge direkt feedback till arbetsmiljöansvariga.

– Vi har som vision att i grunden förändra säkerhetsnivån på bygg- och vägarbetsplatser för att undvika allvarliga olyckor. Det vill vi göra genom att utveckla smarta produkter, lösningar och tjänster som enkelt säkrar bygg- och vägarbetsplatser och tryggar tillvaron för alla på plats berättar Lars Boogh, Vd på Safe at Site AB.

Testar prototyp hos slutkunder

När Lars fick höras talas om möjligheten att delta i RISE EU-projekt Digikraft såg han direkt en chans att utveckla en idé som de haft på bordet ett tag och som verkade passa perfekt som ett utvecklingsprojekt. Genom Digikraft fanns möjlighet att tillsammans med företaget utvärdera idén och bygga en digital tjänst som kan testas hos slutkunder.

– Vi ville skapa ett extremt enkelt verktyg för kommunikation mellan arbetare och arbetsmiljöansvariga där de får konstant feedback kring hur arbetsmiljön fungerar eller inte fungerar. Tack vare Digikraft har vi fått tillgång till en projektgrupp från RISE som konkretiserat våra idéer vilket gjort att vi gått från idé via några prototypstadier till en lösning som vi nu testar ”live” på olika projekt.

Förbereder för lansering

Utvecklingsarbetet har inneburit att Safe at Site får ovärderlig feedback från användare om idén fungerar i verkligheten och även konkreta förbättringsförslag. Enligt Lars har de kommit många steg närmre en slutgiltig produkt. Hur kommer verktyget se ut i framtiden?

– Vi kör några testprojekt till, samlar ihop intryck och förbättringsförslag och utvärderar potentialen för beslut kring vidareutveckling och lansering av systemet i bred skala som jag hoppas blir genomförbart inom en snart framtid, avslutar Lars.

Det självorganiserade ekosystemet av transporter består av många aktörer. Inom sjöfarten finns ett fåtal stora rederier, men desto fler små. Siffran över hur många rederier som trafikerade världshaven (år 2021) uppgick till 15 200. Rederierna äger totalt 56 000 fartyg, som under året besökte fler än 5 600 hamnar.

Verkligheten ser ungefär likadan ut för andra transportslag. Komplexitet och konkurrens bidrar till en ovilja – och ovana – att dela information med varandra. Men nu ser det ut som om en förändring och ett närmande till varandra är på gång.

– Varuägarnas tålamod håller på att ta slut. De har tröttnat på att få bristande – och ibland noll – information om när deras gods förväntas anlända till slutdestinationen, säger Mikael Lind, Senior forskare på RISE och initiativtagare till Virtual Watch Tower Network-konceptet.

Förutsägbarhet ger konkurrensfördelar

I praktiken går det inte att boka en exakt tid för när ett gods ska lastas eller lossas. I många fall styrs arbetet i hamnen av principen först till kvarn. Det gör att många fartyg cirkulerar i eller utanför hamnen i väntan på att bli betjänade under lång tid. I lasten finns ofta containrar med varor som ska vidare till en slutkund.

Mikael Lind tar Stora Enso som exempel:

– De köper transporter för stora belopp varje år och har som mål att halvera sina emissioner innan 2030, jämfört med emissionsnivån de hade 2019. Det innebär att deras val av transportoperatör blir väldigt centralt och de som kan erbjuda en bättre förutsägbarhet har stora konkurrensfördelar.

Delade data ger större insikter

Tanken bakom Virtual Watch Tower, som är den vision till lösning som en större community nu kommer att samskapa, är att alla som ansluter sig går med på att dela med sig av sin data genom att skriva under en fullmakt. Alla i varuägarnas transportkorridorer får tillgång till sitt eget watch tower där information om viktiga händelser delas, till exempel ruttplanering, förseningar och beredskap i hamnen. Allt i syfte att få varuägaren, som betalar för transporterna, att lita på att de störningar som uppstår kommer att lösas av de inblandade aktörerna. Även utsläppsmängder kommer att rapporteras och följas upp.

Virtual Watch Tower Network-konceptet är en utveckling av arbetet med CDM-konceptet som RISE bedrivit i många år (se t ex PortCDM, YardCDM, StationCDM). Den gemensamma nämnaren är ökad transparens i transportkedjan med hjälp av digitalisering. Men det finns en viktig skillnad, medan CDM har byggts för att koordinera separata transportnoder (tågstationer, flygplatser respektive hamnar) är Virtual Watch Tower Network konceptet en så kallad end-to-end-lösning. Den berör samtliga aktörer som deltar i en transport oavsett transportslag.

 Pilotprojekt demonstrerar byggstenar 

RISE leder arbetet, tillsammans med sin motsvarighet i Singapore A*STAR/IHPC, med att koppla ihop parterna med varandra, men också genom att skapa arenor för innovation och demonstration av systemet.

– I pilotprojekt har vi haft med 50 aktörer (varuägare, transportoperatörer, tjänsteleverantörer och forskningspartners) inom sjöfart, tåg och vägburna transporter. Och vi har fler på väg in. Med Virtual Watch Tower Network har vi hittat en nätverkslösning som erkänner suveräniteten hos varje aktör och det är något som upplevs som mycket meningsfullt, säger Kenneth Lind, senior forskare på RISE och projektledare för pilotprojektet.

Under Singapore Maritime Week i slutet av april 2023 visade RISE Virtual Watch Tower Network konceptet för första gången i ett offentligt sammanhang. Nästa steg blir att utveckla och demonstrera de centrala byggstenarna i konceptet under ett tvåårigt pilotprojekt baserat på finansiering från Vinnova och dess motsvarighet i Singapore, Singapore Maritime Institute.

– Jag ser enorma möjligheter med den här lösningen. Den fyller en lucka för något som en global industri ser som en utmaning. Med hjälp av digital teknik bidrar den till att skapa viktiga värden såväl organisatoriskt som för samhället i stort, avslutar Kenneth Lind. 

När Gävle sommaren 2021 drabbades av ett kraftigt skyfall, som orsakade stora översvämningar, blev kostnaderna för skadorna enorma. Försäkringsbolagen har ersatt skador kopplade till händelsen för över en miljard kronor. Klimatförändringarnas effekter blir mer och mer påtagliga. Det sätter ljuset på det arbete som behöver göras för att ställa om och anpassa våra samhällen till ett förändrat klimat. 

– Det börjar bli allvar nu. Vi såg i Gävle hur ett enda regn kunde få enorma konsekvenser, och både enskilda fastighetsägare, privatpersoner och företag som äger fastigheter kommer att behöva hantera frågan, säger Niklas Thidevall, policyforskare på RISE, som tog initiativ till systemet med en deklaration för klimatresiliens. 

Risk för både försäkringsbolag och banker 

Försäkringsbolagen menar att man i framtiden inte kan räkna med samma skydd som tidigare för fastigheter som ligger i riskzonen, vilket även skapar problem för banker och andra aktörer som lånar ut pengar med säkerhet i fast egendom.  

– Nu står vi inför en situation där vissa fastigheter kan bli svårförsäkrade och därmed svårfinansierade, vilket skapar stora utmaningar. Samtidigt är det i dag väldigt svårt för bankerna att veta vilka risker de tar, säger Niklas Thidevall.  

Han pekar på två saker som blev tydliga i och med översvämningarna 2021: det är stor skillnad på hur olika fastigheter drabbas, även inom samma område. Och många av skadorna skulle kunna åtgärdas eller minskas risken för med hjälp av relativt enkla lösningar. En stor del av skadorna i Gävle var kopplade till baktrycksskador, där avloppsvattnet trycks tillbaka in i huset, och hade kunnat undvikas genom att installera en backventil. 

Modell för att bedöma riskerna 

För att öka resiliensen hos befintlig bebyggelse är det viktigt att veta mer exakt vilken fastighet som har hög risk för att påverkas, och i framtiden kommer kraven på att kunna prediktera och redovisa risker med största sannolikhet att öka. Därför har en förstudie tagit fram en modell för hur man på fastighetsnivå kan bedöma riskerna för skador relaterade till klimatförändringarna.  

– Vi har tittat främst på risken för översvämningar, både på grund av skyfall och stigande havsnivåer, och skissat på hur ett sådant system skulle kunna se ut. Då har vi utgått från ett befintligt exempel, nämligen energideklarationen som varje fastighet har. Vi har samma skala fast den mäter hur utsatt fastigheten är för klimatrelaterade risker, säger Niklas Thidevall.  

Skalan bygger på bedömningar från oberoende expertis som samlar in uppgifter och gör bedömningar som placerar fastigheten på skalan – det kan röra sig om faktorer som byggnadsgrundens utformning, hur marken ser ut runt omkring, hur trösklar är utformade, om det finns skog nära inpå fastigheten eller om det finns källare och om den i så fall är inredd, och så vidare.  

– Man ser både till byggnaden i sig men även risken för händelser på platsen. De här uppgifterna ger sammantaget en risknivå. Då kan exempelvis en privatperson i nästa steg få rekommendationer kring vad man kan göra för att få ett bättre betyg på skalan, man kanske kan justera nivåer på omgivande mark, eller se över tätningar mellan olika byggnadsdelar där vatten kan tränga in. Större fastighetsägare kan ta fram ett underlag för att bedöma vilka av deras fastigheter de ska börja med att säkra, säger Peter Lidén, forskare inom innemiljö och byggnadsfysik på RISE. 

Skapar incitament – och förändring 

Tanken är att uppgifterna blir obligatoriska för nyproduktion, men det är troligt att de efterfrågas även för befintliga hus. Det handlar dock inte om att döma ut sårbara hus, systemet är ett verktyg för att lösa problem, hjälpa fastighetsägare att följa de krav som ställs och i slutändan få faktiskt förändring och färre skador.  

– Det rör sig ofta om små förändringar som gör stor skillnad. Men om vi inte skapar möjligheter för enskilda fastighetsägare att förstå vilka risker som finns, så tror jag inte att man kommer att vidta de åtgärder som behövs för att stå emot ett skyfall eller en skogsbrand, säger Niklas Thidevall.  

Forskarkåren är enig om att vädret kommer att bli mer extremt i framtiden, med högre havsnivåer och skyfall som inträffar oftare. Det kommer att kosta att göra åtgärder, men det kommer också att kosta mycket att inte göra något.   

RISE agerar mötesplats och en arena för diskussioner, projekt och förstudier av den här typen. 

– Man kan ta hjälp av den enorma sakkunskap som finns inom RISE, i det här fallet exempelvis byggnadsexperter och skyfallsexperter, ihop med sådana som mig om kan regelverk och policyarbete. Att samla kunskapsområden, titta på problemet tillsammans och ha en nära dialog med en bredd av aktörer ger olika perspektiv vilket ger bättre lösningar.