Projektet arbetar med att utveckla både konstruktion och styrning av vågkraftsystem med utgångspunkt i tidigare EU-projekt, IMPACT och VALID. Arbetet omfattar modellering, prediktiv styrning och verifiering i kontrollerade testmiljöer där prestanda och livslängd utvärderas.

RISE koordinerar projektet och leder arbetet med kvalitetssäkring, livslängdsanalys, cirkulära värdekedjor, mekanisk tillförlitlighet, hydrodynamisk modellering och kommunikation. Tillsammans med Ocean Harvesting Technologies, VGA, NILU, Maynooth och Politecnico di Torino utvecklas och testas nya lösningar som ska minska drift- och underhållskostnaderna, förlänga serviceintervallen och öka tillgängligheten. Torrtester genomförs hos projektets partnerorganisationer, med stöd från RISE i analys och utvärdering av resultaten.

Projektet utforskar även möjligheter att designa vågkrafts-systemet för en cirkulär ekonomi. Potentialen för att minska resursåtgången, förlänga livslängden, skapa cirkulära resursflöden, samt bidra till att re-generera ekosystem, utforskas med designmetodik och scenario-arbete. Parallellt undersöks möjliga värdeerbjudanden till olika kundgrupper och andra intressenter. Möjligheterna utvärderas från flera perspektiv, inklusive teknisk genomförbarhet, miljöpåverkan och affärspotential. 

Genom dessa insatser bidrar INFINITY till att sänka kostnaderna för vågkraft, öka tillförlitligheten och stärka den europeiska utvecklingen av hållbar havsenergi.

Ocean-H2 projektet startades upp i September 2025. Detta SBEP projekt (Sustainable Blue Economy Partnership) syftar till att utvärdera om storskalig produktion av grönt väte, med hjälp av havsbaserad förnybar energi, är långsiktig genomförbar. Projektet syftar till att bidra till en minskning av växthusgaser från olika sektorer och uppnå en framtid med ren energi.

Projektet koordineras av Institutionen för elektroteknik vid University of Malta (Malta) och stöds av Institutionen för samhällsvetenskap vid University of Naples Federico II (Italien), RISE Research Institutes of Sweden (Sverige), Fraunhofer ISIT (Tyskland) och CNRS FEMTO-ST (Frankrike).

Projektets första mål är att identifiera den mest effektiva tekniska lösningen för storskalig produktion av grön vätgas i Europeiska unionens havsområden. För detta ändamål kommer projektet att analysera tre marina bassänger - Medelhavet, Nordsjön och Östersjön - som fallstudier för implementering av havsbaserade mikronät drivna av likström på medelspänning (MVDC), inklusive utvärdering av konfigurationer, prestanda och skalbarhet.

Projektets andra mål är att optimera integrationen av offshore-anläggningar med befintliga EU-elnät. Partnerna avser att utveckla anslutningsmodeller som tar hänsyn till den specifika infrastrukturen och de tillgängliga förnybara resurserna i varje bassäng, samt främja synergi mellan decentraliserad produktion och landbaserad distribution.

Slutligen syftar projektet till att skissera på realistiska kostnadsscenarier, identifiera möjligheter till effektivisering och investeringar i de tre utvalda marina områdena, samt adressera den sociala dimensionen och potentiella intressekonflikter relaterade till systemacceptans. Partnerna är således engagerade i att utforska socio-tekniska tillvägagångssätt för konflikthantering, intressentengagemang och deltagande i konsensusbyggande aktiviteter kring de föreslagna lösningarna.

Projektet LÖST dokumenterade och analyserade de praktiska delövningarna inom Totalförsvarsövning DSM 2025. Genom observationer ombord, sumulatorobservationer, intervjuer och enkäter identifierades erfarenheter och lärdomar från planering, genomförande och utvärdering av övningen. 

Studien visar att övningen bidrog till stärkt samverkan mellan civila och militära aktörer samt förbättrad förståelse för roller, ansvar och beslutsvägar under höjd beredskap. Resultaten visar också att väl avvägda scenarier, tydlig tidsdisciplin och strukturerad debriefing är avgörande för att skapa lärande och utveckla operativ förmåga.

Projektet identifierade även områden där framtida övningar kan utvecklas, bland annat genom ökad realism, högre grad av osäkerhet i scenarierna och större fokus på operatriv träning för befälhavare och bryggteam. Erfarenheterna från LÖST kan användas både för fortsatt utveckling av sjöfartens totalförsvarsarbete och som vägledning för andra sektorer som planerar liknande övningar.

Projektet genomfördes av RISE i samarbete med Göteborgs universitet och finansierades av Lighthouse. 

Projektet kommer att genomföras av ett konsortium koordinerat av Havforskningsinstitutet (Norge) och bestående av flera partners från Norge, Chile och Sverige. En nyckelaspekt av projektet är dess fokus på världens två största producenter av odlad lax, Norge och Chile.

Norge och Chile står för 70 procent av laxproduktionen. Det finns dock en stor skillnad: medan Norge använder relativt små mängder antibiotika eftersom förekomsten av bakteriella sjukdomar har minskats genom alternativa strategier såsom användning av vacciner, använder Chile mer än 300 ton av dessa substanser varje år för att förebygga eller kontrollera sjukdomar.

I enlighet med One Health-konceptet kommer detta tvärvetenskapliga forskningsprojekt att utvärdera effekten av antibiotikaanvändning inom vattenbruksindustrin i Chile (hög antibiotikaanvändning) och Norge (mycket låg antibiotikaanvändning) på uppkomst, selektion och spridning av antimikrobiell resistens i den marina miljön. Projektet behandlar även effekten av biocidanvändning, som är hög både i Chile och Norge, och en viktig del blir att föreslå möjliga lösningar för att minska användningen av dessa kemikalier inom vattenbruket.

Den globala omställningen till fossilfria energikällor har lett till en snabb expansion av havsbaserad vindkraft. Vid underhåll av vindkraftsanläggningarna krävs specialiserade fartyg, så kallade Service Operation Vessels (SOV), som ofta är i drift under långa perioder till havs. Samtidigt står sjöfartssektorn inför ett akut behov av att minska sina utsläpp i linje med EU:s Green Deal, Parisavtalet och Internationella sjöfartsorganisationens (IMO) klimatstrategi.

Flytande väte – ett bränsle med nollutsläpp

Flytande väte är ett lovande bränslealternativ tack vare sin höga energitäthet och det faktum att det vid användning endast släpper ut vattenånga – inga koldioxidutsläpp, kväveoxider eller partiklar. Det gör LH₂ särskilt intressant för maritim användning, där utsläppsminskningar är svåra att uppnå med traditionella lösningar.

NAVHYS utvecklar vätesystem för fartyg

Syftet med NAVHYS är att utveckla ett integrerat system för lagring under däck och användning av flytande väte i maritim miljö. Eftersom LH₂ måste lagras vid -253°C ställs höga krav på isolering, säkerhet och drift. Projektet samlar expertis från flera sektorer för att ta fram en lösning som är säker, energieffektiv och möjlig att integrera i framtida fartygsdesign.

Målet – en ny generation utsläppsfria fartyg

Det övergripande målet är att åskådliggöra ett komplett LH₂-system på fartyg. Denna lösning kan sedan ligga till grund för en ny generation av utsläppsfria fartyg inom offshoresektorn.

NAVHYS bidrar till viktiga klimatmål

Genom att ersätta fossila bränslen med LH₂ i servicefartyg kan NAVHYS bidra till:

• EU:s klimatneutralitetsmål till 2050
• IMO:s mål om minskade växthusgasutsläpp från sjöfarten
• En hållbar utbyggnad av förnybar energi till havs
• Utvecklingen av väteteknik som en nyckelkomponent i framtidens energisystem

Samlar expertis från flera sektorer

NAVHYS genomförs av ett brett konsortium med aktörer från skeppsdesign, drift, energi, säkerhet och forskning. Tillsammans utvecklar vi en lösning som kan bana väg för en klimatneutral maritim sektor.

Projektets tidsram och finansiering

NAVHYS pågår under 36 månader och omfattar design, analys, testning och spridning. Projektet finansieras av Clean Hydrogen Partnership och Europeiska unionen, som stödjer forskning och innovation inom väteteknik. 

Projektpartners i NAVHYS

Projektet NAVHYS drivs i samarbete mellan:

• ArianeGroup – koordinator, ansvarar för att utforma systemarkitekturen och testa lösningen
• Benkei – projektledning och samordning
• Bureau Veritas – teknisk granskning och godkännande
• ENGIE – design av försörjningskedja och bunkringsstation
• ERIG – kommunikation och spridning av projektet
• Gas and Heat – design av LH₂-tankar
• INERIS – leder arbetet med riskidentifiering
• LEITAT – livscykelanalys och utvärdering
• MCN – maritimt nätverk (associerad partner)
• North Star – definierar driftscenarier och verifierar systemets användbarhet
• RISE – bidrar med kompetens inom säkerhetsanalys, vätgasrisker och HAZID-analys
• University of Birmingham – uppskalning och kostnadsanalys
• VARD – design och konstruktion av SOV-fartyget

Vad betyder NAVHYS?

Projektets namn, NAVHYS, är inspirerat av de latinska orden navis (fartyg) och vis (kraft), kombinerat med de första bokstäverna i väte (hydrogen). Tillsammans förmedlar NAVHYS idén om ”vätekraft för sjöfarten”.

Vill du veta mer om NAVHYS?

Kontakta gärna Jonatan Gehandler eller Roshni Pramanik om du har frågor eller vill veta mer.

Följ gärna NAVHYS på LinkedIn. 

Circular Ports är finansierat av Interreg Baltic Sea Region. Projektet identifierar att hamnområden i Östersjöregionen sällan har en tillräcklig överblick av deras avfalls- och materialflöden, eller verktygen för att hitta ekonomiskt hållbara synergier kopplat till cirkulär ekonomi (CE). Orsakerna kan vara utspridda aktörer och oklara ansvarsområden i hamnen och omkringliggande verksamheter, vilket kan förhindra en uppskalning av cirkulära aktiviteter. Circular Ports syftar till att lyfta synergier kopplat till cirkulär ekonomi, och skapa överförbara lösningar för att införa CE i hamnar i regionen. Dessa lösningar ska presenteras i en verktygslåda som innehåller metodologi för datakollektion och kartläggning av flöden, funktionella intressentplattformar för att hitta symbios mellan organisationer, affärsmodeller baserade på CE-strategier, samt upphandlingsguider. 

Det finns hinder för användning av lätta material då säkerhetskraven för att uppfylla regelverken inte har utvecklats för den här typen av fartyg utan gäller för stora oceangående fartyg. Mer ändamålsenliga regler kan göra kostnader lägre
och det blir säkrare för personal, passagerare och varor ombord. I dag finns det luckor i regelverket som försvårar vid konstruktion och ombyggnation då befintliga krav inte är tillämpbara för mindre fartyg i nationellt vatten.

Bmob-projektets syfte är att ta tillvara den kunskap och de regler som finns inom området och bidra till vägledning och acceptanskriterier för det mindre fartygssegmentet. Målet är att främja säkrare och mer hållbara transporter av gods och passagerare, samt ökad säkerhet för sjöfolket ombord.

Projektet genomförde ett öppet startmöte där industri och myndighet deltog under hösten 2025. Därefter har ett referensgruppsmöte genomförts och projektgruppen inom RISE arbetar under första halvåret 2026 med litteraturstudie och att tydliggöra ramarna för projektet. Där ingår även att samla information, tex genom intervjuer med myndigheter, operatörer och industri. 

Projektmål:
1. Genomföra en litteraturstudie för att syntetisera det aktuella forskningsläget i Sverige, med integrering av relevant vetenskaplig kunskap och riskbedömning inom området.
2. Utföra en jämförande analys av relevanta regelverk, riktlinjer och standarder i Sverige, samt kontrastera dessa med motsvarande i minst ett annat nordiskt land.
3. Genomföra minst en serie brandtester med småskaliga provobjekt bestående av minst två olika relevanta lätta konstruktionsmaterial.
4. Utarbeta konkreta förslag på kravnivåer och bedömningskriterier för lätta och mindre fartyg inom ramen för svenska nationella sjötrafikregler.