Projektet leds av RISE, övriga projektparter är Lunds universitet och dricksvattenbolaget Sydvatten. Projektet bedrivs i nära samarbete med Kävlingeåns vattenråd. Därtill är ett stort antal övriga intressenter delaktiga. 

För att skapa en inkluderade utvecklingsprocess används policylab som metod. Projektet pågår ca 10 månader.

Projektresultatet presenteras i form av en slutrapport med de tre delarna; inriktning för ny vattenresurslag (vad som kan tänkas ingå i en ny lagstiftning, avgränsningar, mål och syfte med lagen, bedömning av konsekvenser osv.), stöd för utvecklad regeltillämpning och projektets eventuella egna förslag i övrigt.

Klimatförändringarnas påverkan fastighetsvärden kan bli omfattande, en mycket stor del av värdet i fastigheter kan gå förlorat.

Boverket visade 2021 i en litteraturstudie, att fastighetsvärdena kan påverkas med 96-160 miljarder kronor endast från översvämning. Liknande problematik beskrivs i hela Europa. Samtidigt kan många av de risker som finns förebyggas eller minskas med relativt små insatser om de identifierats i tid och det finns incitament att göra rätt.

Fastighetsägare, Banker, försäkringsbolag och många andra behöver bättre kunskap om klimatrelaterade risker. Nyss ikrafträdda EU-regelverk såsom hållbarhetsredovisningsregler och klassificeringar av hållbara investeringar påverkar starkt branschens behov av data på individuell fastighetsnivå.

Som svar på nya bestämmelser och för att öka medvetenheten om de risker som klimatförändringarna innebär för vårt byggnadsbestånd har trycket snabbt byggts upp för att det finns ett behov av att agera, samtidigt som behovet av samverkan är stort.

Som svar på nya regelverk och för att öka medvetenheten om de risker som klimatförändringarna innebär för vårt byggnadsbestånd genomförde RISE 2021-2022 en förstudie, finansierad av Vinnova, om en standardiserad bedömning av klimatrisker i fast egendom kallad klimatresiliensdeklaration (KRD).

Tanken med KRD är att på sikt ta fram en modell med klassificering av byggnader. För KRD visade genomförbarhetsstudien att det fanns ett behov av ett screeningverktyg som ett första steg mot ett fullständigt genomförande. För att ett sådant ska vara möjligt behövs idag ännu inte sammanställda data om Sveriges byggnader.

Projektet lägger grunden för detta screeningverktyg men oavsett om ett system med KRD införs eller inte lägger projektet samtidigt grunden för en ökad digitalisering, nya informationsstukturer och informationsflöden för att hitta kostnadseffektiva åtgärder för att det befintliga och framtidens byggnadsbestånd ska anpassas till ett framtida klimat.

Syfte och mål

Klimatrelaterade extrema väderhändelser medför risker för höga kostnader i samhället. Riksbanken visade i en litteraturstudie 2020 att enbart översvämningar från havsnivåhöjning kan påverka fastigheter till ett uppskattat värde av 96-160 miljarder kronor. I FaSaKlim ökar vi takten i genomförandet av klimatanpassningsåtgärder för fastigheter. Det har vi gjort genom att skapa en plattform med fastighetsägarna i centrum.

Effekter och resultat

Färdplanen för klimatanpassning visar hur processen kan delas upp i fem huvudområden som tillsammans utgör en systematisk och långsiktig strategi för att minska klimatrelaterade risker. Eftersom klimatanpassning är ett förhållandevis nytt område har fastighetsbolagen närmat sig frågan på olika sätt och börjat arbeta med olika delar. Tillsammans har de dock lyckats täcka in de flesta moment som ingår i färdplanen. En viktig insikt är att många risker kan adresseras med relativt små insatser - exempelvis genom att förbättra dränering, stärka byggnaders konstruktions motståndsförmåga mot översvämningar och stormar, eller installera tekniska lösningar som skyddar mot extremväder.

Resultat visar även att en plan för fortsatt arbete är nödvändig, där samverkan och kompetensutveckling står i centrum. Fastighetsägare behöver ta ett större ansvar för att möta de nya EU-kraven och säkerställa att deras fastigheter är hållbara ur ett klimatriskperspektiv. Sammantaget visar resultaten på vikten av proaktivt agerande, samarbete och kunskapslyft för att bygga ett mer klimattåligt fastighetsbestånd och minska samhällets sårbarhet inför framtida klimatförändringar.

Städer står för ungefär 70% av de globala koldioxidutsläppen trots att de bara upptar omkring 3% av jordens landyta. När det gäller befolkning bor idag cirka 56% av världens befolkning i städer, och den siffran förväntas öka till närmare 70% år 2050, enligt FN:s prognoser. Nuläget beskrivet i IPCC:s rapport* visar att förändring i stor skala måste ske nu och i snabb takt om målet att max 1,5 graders uppvärmning ska nås. För att vi ska kunna nå 1,5-gradersmålet måste omställningen accelerera. Hur jobbar ni med klimatomställningen i er organisation?

Accelerera ert utvecklingsarbete med RISE expertis

För att lyckas med omställningen krävs ett systemperspektiv, och att alla aktörer inser sin roll i hela kedjan. Innovationen ligger i nya affärsmodeller och samarbeten över branscher, där alla tar sitt ansvar i såväl konsumtion- som produktionsledet. Med hjälp av RISE får er organisation ta del av unik kompetens att accelerera ert utvecklingsarbete och omställningen. 

Med RISE breda expertis inom klimatomställning får ni tillgång till experter inom allt från organisations- och processledning till återbruk och mobilitet. Kanske behöver ni kartlägga och analysera hur organisationens behov ser ut för klimatomställning eller ta fram och utvärdera färdplaner och strategier? 

Ett exempel på arbete är Klimatneutrala Städer 2030** som drivs av Viable Cities. Här stöttas de deltagande städerna av RISE inom bland annat governance-innovation. Det innebär ledning, styrning och organisering där hela staden ställer om, både kommunen och alla andra aktörer som verkar där.

Partnerskap som stärker er handlingskraft 

Genom att samarbeta med RISE till exempel genom ett partnerskap kan er verksamhet få tillgång till expertis och resurser som är nödvändiga för att uppnå klimatneutralitet. Ett partnerskap stärker er handlingskraft och genomförandeförmåga att:

• Omsätta klimatmål till konkreta åtgärder genom kartläggning av nuläge, identifiering av strategiska vägval och framtagning av genomförbara färdplaner.
• Utveckla innovationsförmåga och kapacitet att driva förändring genom processledning, kompetensutveckling samt stöd i nya affärsmodeller och finansieringslösningar.
• Skapa hållbara lösningar i samverkan med kommunala bolag, näringsliv och civilsamhälle för att säkerställa långsiktig förankring och effekt.
• Få tillgång till expertis inom energiomställning, cirkulär ekonomi, hållbart byggande, mobilitet och vattenförvaltning för att möjliggöra en helhetsinriktad klimatomställning.

Vi hjälper er att ta nästa steg

Osäker på var ni ska börja eller kanske har ni en färdplan klar? Intresserad av vad ett partnerskap med RISE kan innebära? Kontakta oss för att diskutera hur vi kan stödja er organisation i klimatomställningen.

*Reports — IPCC

** Viable Cities mission är Klimatneutrala städer 2030 med ett gott liv för alla inom planetens gränser. Det innebär att de deltagande kommunerna ska vara klimatneutrala till 2030. Satsningen drivs av det strategiska innovationsprogrammet Viable Cities. RISE sitter med i Viable Cities styrelse och bemannar delar av programkontoret. RISE har också ett nära samarbete med flera av de deltagande städerna kring omställningsarbetet och en lång rad olika projekt på området.

Anmäl ditt intresse.

Under de senaste 30 åren har klimatutmaningen framförallt setts som en risk och som ett problem för företag. Fokus har legat på att minska utsläppen i företag och deras värdekedjor. Policyer, verktyg och incitamentsstrukturer har utvecklats utifrån antagandet att det bästa ett företag kan göra är att minska sina egna utsläpp och nå "Net-Zero". Detta bygger på ett ”statiskt problemperspektiv”, ett synsätt där de stora företagen, infrastrukturen och konsumtionsmönstren, antas vara statiska och företagen endast är källor till utsläpp. Därför har innovation till stor del begränsats till förbättringar, ofta inkrementella, i befintliga system. Denna statiska problemperspektiv var relevant från 1997 klimatmöte så Kyotoprotokollet antogs och de rika länderna gick med på att minska sina utsläpp med 5 %. Men sedan 2015 och Parisavtalet, när världen kom överens om att hålla sig under 2 °C med ambitionen att hålla sig under1,5 °C uppvärmning och samtidigt stödja global hållbarhet, räcker det inte med en statiskt problemperspektiv. Det är dags att utöka klimat- och innovationsagendan.

Medan företag måste se till att utsläppen över värdekedjan är förenliga med en utveckling dör vi håller oss under 1,5 °C, är dessa utsläpp bara en sida av myntet, och de mindre viktiga utsläppen ur ett innovationsperspektiv för global hållbarhet. Det är därför nu dags för företag att sluta ta sin nuvarande affärsmodell för given och börja fokusera på vad samhället behöver och hur de kan leverera dessa lösningar på sätt som är globalt hållbara.

Den ursprungliga anledningen till att samhället utvecklade idén om företag med begränsat ansvar var att påskynda innovation inom områden där företag kunde leverera viktiga bidrag till samhället. Eftersom vi nu akut behöver lösningar som kan uppfylla mänskliga behov på hållbara sätt, måste företag använda sin innovationskapacitet som lösningsleverantörer. För att detta ska hända måste innovationsekosystemet flytta fokus från enbart ett statisk problemperspektiv till att även inkludera ett dynamisk lösningsperspektiv där företag går från enbart egna sig åt klimat-risk-innovation till att även anamma klimat-lösnings-innovation.

Behovet av företag som lösningsleverantörer blir ännu viktigare när vi flyttar fokus till det som i slutändan behövs, det vill säga inte bara lösningar för att hålla sig under 1,5 °C, utan en framtid där alla kan leva fantastiska liv på en regenerativ planet. Istället för att minska utsläppen från befintliga företag och strukturer är den största utmaningen ur ett långsiktigt perspektiv att undvika utsläpp då vi levererar innovativa lösningar som gör människors liv bättre. För denna typ av innovation, med fokus på att leverera lösningar som gör människor liv bättre på ett hållbart sätt,  behöver vi ett nytt tillvägagångssätt – ett dynamiskt lösningssätt – ett tillvägagångssätt som fokuserar på företag som lösningsleverantörer som levererar till mänskliga behov på ett sätt som är globalt hållbart.

När det kommer till förändringar som är mer än optimering av befintliga system är det extra viktigt att fokusera på nystartade företag, eftersom det är bland dessa som framtiden föds. Det är här de flesta banbrytande innovationer inom områden som energi, mobilitet och kost har nått samhället de senaste 30 åren. Det är också bland nystartade företag där innovationer har fötts som gör att vi kan träffas, hitta information, arbeta och hitta vänner på helt nya sätt. Därför måste vi också flytta fokus från stora etablerade företag till nystartade företag och nya kluster med nya innovativa sätt att uppfylla mänskliga behov om vi vill stödja global hållbarhet.

För att frigöra företagens fulla potential måste de gå bortom produktsubstitution. Den fyrastegsstrategi som utvecklats av Net-Zero Compatible Innovation Initiative skapades för att stödja en övergång från ett fokus på produktsubstitution, till ett fokus på ett syftesdrivet tillvägagångssätt med fokus på blomstrande liv på en blomstrande planet, där vinst är ett verktyg för positiv förändring. Fyrstegsstrategin uppmuntrar företag att tänka på nya affärsmöjligheter i relation till innovationer som förbättrar människors liv på ett hållbart sätt. Strategin uppmuntrar också stora företag att inte bara se start-ups som stöd i arbetet med att minska utsläppen från scope 1-3. Istället stödjer och uppmuntrar fyrastegsstrategin stora företag att närma sig nystartade företag som nödvändiga partners för innovation av affärsmodeller som identifiera nya intäktsmöjligheter kopplade till att leverera hållbara lösningar som uppfyller mänskliga behov, d.v.s. levererar undvikna (avoided) utsläpp i samhället.

Genom Win the Future kommer kluster av multinationella företag och nystartade företag, tillsammans med nyckelintressenter i innovationsekosystemet, få information, verktyg och utbildning för att implementera en utökad klimat- och innovationsagenda, med stöd av:

• Nya verktyg för att skanna efter mänskliga behov- och lösningsledarskap
• Verktyg för utveckling av affärsmodeller för leverantörer av klimatlösningar
• Innovativ matchmaking
• Stärkt förmåga att använda etablerade verktyg och koncept som Planetary Boundaries och Science Based Targets för att stödja en utökad klimat- och innovationsagenda.
• Nya roller för innovationsekosystemet, inklusive inkubatorer, kommer också att utforskas.

Vi söker ledarskap och arbetet kommer att skräddarsys för varje deltagare. Inga resurser krävs förutom aktivt engagemang och hjälp att identifiera relevant data för smarta lösningar och affärsmodellutveckling. Vi planerar att ha med en första uppsättning ledare till COP30 i november 2025 och de som är intresserade av detta bör registrera sig före slutet av mars. Välkommen att bli en del av den framtid vi behöver.

Anmäl ditt intresse #winthefuture

Kommunerna spelar en viktig roll i att lösa klimatanpassningsfrågan i sin roll som såväl kommun, som fastighetsägare och som ansvarig för allmän plats. Under projektet genomförs ett policylabb där beslutsfattare på Trelleborgs och Karlskronas kommuner integrerar forskningsperspektiv med hjälp från RISE, Karlstads universitet, Lunds universitet och Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) för att få verktyg för att påskynda klimat anpassningsåtgärder utifrån två frågor:

1.  Det är svårt för kommuner att själva bekosta klimatanpassningen och ansvaret ligger primärt på
   fastighetsägaren som kan gynnas på ett otillbörligt sätt om kommunen med skattepengar gynnar vissa
   fastighetsägare.
    
2. Kommuner behöver också hantera s.k. klimatanpassningszoner, områden som inte längre anses lämpliga
   för bebyggelse men där det idag finns byggrätter och många byggnader.

Dessa två frågor har lyfts av tunga instanser såsom Riksrevisionen, Klimatanpassningsutredningen och det nationella expertrådet för klimatanpassning som viktiga att komma tillrätta med. En stor bredd av aktörer kommer att delta i policylabbet, och ett offentligt seminarium kommer också att hållas för alla intresserade. Här kommer särskilt aktörer från bank- och försäkringsbranschen delta då de under kommande år starkt kommer påverka utvecklingen mot bakgrund av nya EU-regelverk.