Från Sverige till världen – och tillbaka igen

CHAMP samlar länder, städer och regioner som vill påskynda klimatomställningen genom partnerskap på flera nivåer.
För Sverige innebär initiativet att erfarenheter från bland annat Malmö, Umeå och Uppsala kan delas internationellt – samtidigt som svenska aktörer får tillgång till ny kunskap och metoder från andra delar av världen.

– Att samarbeta inkluderande och skapa modeller för styrning i de olika delarna av samhället — medborgare, näringsliv, kommuner, regioner, nationella myndigheter och EU — är en grundförutsättning för att lyckas, säger Marco Lucisano, Executive Director, Public Sector and International Relations på RISE och styrelseledamot i Viable Cities.
– Med sin närvaro i hela innovationssystemet kan RISE bidra till att samla erfarenheter, utveckla metoder och skapa sammanhang som stärker kommunernas möjligheter att agera.

Gemensamma processer ger resultat

I Viable Cities arbetar RISE tillsammans med ett brett nätverk av aktörer som stödjer städers resa mot klimatneutralitet.
En viktig del handlar om att skapa processer som håller över tid – där kommuner får tillgång till kunskap, verktyg och partnerskap som underlättar genomförandet.

– Att jobba med omställning i en stad eller kommun omfattar så många olika verksamheter och aktörer, säger Maja Manner, affärsutvecklingschef för Urban samhällsomställning på RISE.
– Genom samarbetet med Viable Cities och CHAMP får kommuner tillgång till en internationell lärmiljö och till arbetssätt som redan testats i andra städer. Det kan handla om att hitta finansieringsmodeller för klimatinvesteringar, använda gemensamma indikatorer för att mäta framsteg eller få stöd i att organisera sitt tvärsektoriella arbete. Det gör att fler kommuner kan gå från ambition till handling snabbare – och med större effekt.

För kommunerna innebär det att de inte behöver bygga upp all kapacitet själva.
– Genom partnerskap kan de få tillgång till expertstöd, testmiljöer och samverkansformer som gör omställningen möjlig – och ekonomiskt hållbar, säger Maja Manner.

Samverkan som accelererar förändring

Att Sverige nu ingår i CHAMP betyder att kommunernas klimatarbete blir en del av en större helhet – en rörelse där lokala erfarenheter formar globala strategier.
Samtidigt får svenska aktörer nya insikter och verktyg som stärker arbetet hemma.

– Det här handlar inte bara om klimatet, utan om att bygga framtidens hållbara samhällen, säger Marco Lucisano.
– CHAMP ger oss chansen att dela svenska erfarenheter internationellt – och att ta hem ny kunskap som kan accelerera omställningen här.

>> Vill du veta mer? Kontakta Maja Manner

>> Läs mer om Viable Cities

>> Läs mer om Klimatomställning i urbana miljöer genom partnerskap med RISE

Men hur ska vi göra för att följa råden, när våra hus är byggda för något annat?  

– Vi kan konstatera att värmeböljor och dess påverkan på inomhusklimatet i våra byggnader är ett växande problem. Vi svenskar gillar att ha stora fönster i söderläge med mycket solinstrålning, speciellt under vintern när det är så mörkt. Under sommartiden kan det istället bli problematiskt. Hur en byggnad är utformad har stor betydelse, säger Jutta Schade, senior forskare och projektledare inom hållbart byggande på RISE.  

– Det blir en konflikt där, för det finns ju krav på att vi ska ha ett visst ljusinsläpp av dagsljus i byggnader. De här aspekterna krockar, tillägger Peter Ylmén, teknologie doktor och expert på RISE inom bland annat energisimulering och hållbarhetsfrågor kopplade till byggnader.  

Solavskärmning och vädring bevisat effektivt 

Det finns faktiskt relativt enkla lösningar för att komma till rätta med för höga inomhustemperaturer. Solavskärmning i form av markiser kan stoppa upp till 90 procent av instrålningen innan den hinner värma upp fönsterglaset och rummet. I dag finns det också lösningar med semitransparent tyg som släpper in dagsljus men stoppar en stor del av värmeinstrålningen.   

– Vi kan också lösa rätt mycket genom att vädra på natten då vi oftast har en lägre temperatur. Men det kräver att man kan öppna sina fönster, och det kan vi inte alltid beroende på var vi bor. I städer kan smog och oväsen göra att vi inte vill sova med öppet fönster. Effekten blir dessutom mindre om man bara kan öppna i ett väderstreck som ofta är fallet i lägenheter, helst vill man få till ett korsdrag, säger Peter Ylmén.   

Iordan Palma är doktorand vid RISE och Malmö universitet och forskar på bosättningsmönster hos befolkningen. I sitt arbete har han tagit del av litteratur om hur trångboddhet och höga partikelhalter i luft kan påverka de kognitiva funktionerna och akademiska resultat. Han kan konstatera att de dåliga förutsättningarna för vädring som Peter Ylmén nämner, finns i områden med låg socioekonomisk status.  

– De höga byggnaderna som är särskilt vanliga i utsatta områden har ofta lite solavskärmning och dålig ventilation, vilket skulle kunna peka på att problemet med för höga inomhustemperaturer skulle kunna vara ett större problem där. Kombinationen av dålig ventilation och en befolkning med många barn och äldre, som tillhör riskgrupper vid värmeböljor, gör att problemet riskerar att bli särskilt allvarligt i dessa områden, säger Iordan Palma.  

Klimatanpassningar för att sänka inomhustemperaturen 

Ventilationen i svenska byggnader är oftast gjorda för att motverka lukt och fukt, inte för att hantera värme som är fallet i länder med ett generellt varmare klimat.   

– Vid ombyggnation, renovering och nybyggnation behöver man ha detta i åtanke. Många väljer att hantera problemet genom att sätta in kylaggregat, men det är ju ingen bra miljölösning. Du ökar energianvändningen och du får extra utrustning som ska styras och underhållas, resonerar Peter Ylmén.   

Fasförändrande material, alltså material som kan lagra och släppa ifrån sig värme genom att växla mellan fast och flytande form, är en annan möjlig, mer energieffektiv lösning. När inomhustemperaturen stiger över en viss grad smälter det fasförändrande materialet, till exempel paraffinvax, som då tar upp mycket energi utan att materialet i sig blir varmare. När temperaturen sjunker stelnar materialet igen och avger den lagrade värmen. Fasförändrade material kan byggas in i väggar, tak eller golv.   

– Det är dock ganska dyrt, och vad jag vet har man inte sett jättestora effekter på detta. Man jobbar med frågan, men jag skulle inte säga att det finns någon innovativ lösning som är bättre än till exempel solavskärmning eller vädring, säger Peter Ylmén.  

Simulerar hur värmeenergi rör sig i byggnader 

Inom RISE finns de senaste rönen inom byggfysik (hur värme, luft och fukt rör sig i och genom byggnader och deras material). Det finns också en testbädd för ventilationslösningar, samt omfattande kompetens inom stadsplanering, fastighetsutveckling och arkitektur. Genom samarbeten med byggbranschen går det att säkerställa att idéer och lösningar som arbetas fram genom forskning också fungerar i verkligheten.  

– På byggfysik där jag och Jutta arbetar designar vi inte byggnader, men vi hjälper till med energi- och temperatursimuleringar och kan utvärdera genom att göra mätningar på plats. Vi kan vara ett stöd i utvecklandet av bostäder och byggnader, både på en ren policynivå och ända ner till den enskilda fastighetsägaren, säger Peter Ylmén.   

Budskapet från forskarna är tydligt: Solavskärmning, vädring och medvetenhet om riskerna med en alltför varm boende- eller arbetsmiljö är en god start för att möta en utveckling där värmeböljor blir fler och mer intensiva. 

Offentlig sektor har en nyckelroll

Kommuner och kommunala bolag har stor potential att driva omställningen genom att ställa krav på cirkulära lösningar i upphandlingar, utveckla återbrukslösningar och införa styrmodeller som främjar långsiktigt värdebevarande. Men även här finns utmaningar. 

– Cirkulära värdekedjor kräver ett större mått av planering och att fler aktörer i värdekedjan involveras, men det ger också många möjligheter till att skapa en såväl miljömässigt som socialt och ekonomiskt hållbar lokal ekonomi. För en kommun kan det vara viktigt att få stöd i uppbyggnadsfasen, för att kunna dra lärdom av tidigare gjorda erfarenheter, och få hjälp att skapa ett system som är anpassat för kommens resursflöden och verksamheter, säger Carolina Andrén Eriksson och fortsätter: 

- Genom erfarenhet från såväl företag som kommuner kan vi ta de bästa lärdomarna från båda sektorerna för att skapa lösningar som uppfyller såväl kommunens behov som tillämpliga lagar och regler. 

Ett tydligt exempel på en stad som accelererar arbetet är Malmö.  

- Här stöttar vi på RISE dem med vår expertkunskap inom klimatomställning, bland annat genom partnerskap. Ett exempel är ett projekt där vi fokuserar på privatkonsumtionen. Tillsammans arbetar vi med prioritering i åtgärder utifrån Malmös ambitiösa mål att halvera de konsumtionsbaserade utsläppen till 2030 utifrån 2019 års nivåer. Med stadens omställningsteam analyserar vi vilka åtgärder och förflyttningar som behöver ske. Det handlar helt enkelt om att arbeta med det som ger mest effekt, säger Ulrika Vejbrink, Innovations- och processledare på RISE.   

Hon berättar att omställningsteamet i Malmö visar stort engagemang och delaktighet i arbetet, något som är extra viktigt för att lyckas.   

- När vi jobbar tillsammans blir det också tydligare för dem vilka åtgärder som behövs och hur de ska lyckas genomföra dem.   

Data och statistik som underlag  

Ulrika Vejbrink berättar att det är skillnad på hur man som kommun kan agera inom olika områden i klimatomställningen.   

- Om vi tittar på hållbart byggande och mobilitet så är det områden som staden har viss rådighet över och kan göra fler direkta insatser jämfört med exempelvis privatkonsumtionen. Men konsumtion är en viktig del i klimatarbetet då de då växtgasutsläppen från hushållens konsumtion ligger kring ca 5,5 ton per person och år, beroende på vad man räknar in. För att kunna uppnå Parisavtalets mål så bör de globala utsläppen minska till 1 ton per person och år före 2050*, säger Ulrika Vejbrink.   

I arbetet med Malmö stad utgår teamet från olika datakällor samt verktyget konsumtionskompassen för att få det bästa möjliga beslutsunderlaget och vilka målgrupper som ska prioriteras i arbetet. Konsumtionskompassen är ett interaktivt verktyg som ger kommuner och myndigheter möjligheter att analysera, jämföra och minska utsläppen på lokal nivå. Det visar utsläppsnivåer på olika geografiska nivåer, från län och ända ner till specifika postnummer.   

- Tillsammans med teamet i staden arbetar vi med workshops och analyser där vi tittar potentialen för Malmö att skapa maximal nytta i omställningen, förklarar Ulrika Vejbrink.   

Carolina Andrén Eriksson och Ulrika Vejbrink ser utmaningarna hos kommuner och städer, men också möjligheterna som det skapar.  

- Klimatinvesteringar i staden eller kommunen kan ge ett mervärde genom att det spänner över hela hållbarhetsområdet, men också samhället i övrigt. Till exempel om staden eller kommuner investerar i smarta infrastrukturlösningar för att hantera skyfall och som samtidigt bidrar till att stärka det positiva intrycket av stadskärnan, då har man tänkt framåt, säger de båda och avslutar:  

- Det är sådana saker som vi också stöttar kommuner och städer med. På RISE har vi expertis inom hela hållbarhetsområdet, till exempel cirkulär omställning, omställning av industri, innovationsledning, affärsmodellsutveckling och ett brett spann av teknik och teknisk innovation, avslutar Carolina Andrén Eriksson.   

*Konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp per område - Sveriges miljömål 

>> Så kan er verksamhet få stöd i klimatomställningen genom RISE expertis:  

Klimatomställning i urbana miljöer genom partnerskap | RISE 

Målkonflikter eller synergier? 

VA-sektorn balanserar i dag tre övergripande målsättningar:

1. Välfärd och välstånd – att erbjuda tillgänglig, pålitlig och kostnadseffektiv vattenförsörjning till alla.
2. Hållbarhet och rättvisa – att säkerställa att resurser används effektivt, fördelas jämlikt och inte utarmas.
3. Beredskap och klimatanpassning – att bygga motståndskraft mot kriser som extremväder, sabotage och ytterst krig.

Dessa mål är ibland förenliga, men ofta kolliderar de med varandra. Till exempel kan investeringar i robusthet och redundans stå i konflikt med kortsiktig kostnadseffektivitet.

– Vi människor tenderar att ha en så kallad negativ bias, där vi ser målkonflikter snarare än synergier. Men synergierna finns, sa Robert Gladh, projektledare på RISE, som också deltog på konferensen.

Han lyfte grönblå lösningar i stadsmiljöer som ett exempel på hur flera mål kan uppnås samtidigt. Träd, dammar och andra naturlika system hanterar inte bara dagvatten och skyddar mot översvämningar – de skapar också rekreativa miljöer och ökar den biologiska mångfalden. Att identifiera och lyfta fram dessa synergier kräver ett helhetsperspektiv – något som framsynsarbete aktivt tränar och stödjer.

Digitalisering: Ett tveeggat svärd

Digitaliseringen är en av vår tids mest transformativa krafter. Inom VA-sektorn erbjuder den stora möjligheter till effektivisering, övervakning och optimering av system.

– Digitala lösningar ger bättre beslutsunderlag och ökar kapaciteten i organisationerna, men samtidigt uppstår nya sårbarheter. Ökad automatisering kan leda till att färre personer är fysiskt närvarande på anläggningar, vilket minskar vår förmåga att upptäcka avvikelser manuellt. Risken för cyberattacker ökar också, vilket gör att säkerhetsfrågorna måste hanteras med större allvar, sa Johan Granberg.

En ny hotbild kräver nytt tänkande

Idag hotas vattenförsörjningen inte längre bara av klimatförändringar, utan även av hot som rykten, informationspåverkan och riktade sabotage.

– Som kommun har vi alltid behövt hantera verkliga händelser som rör dricksvattnet. Det som är nytt är att vi nu även måste hantera falska larm och ryktesspridning. Ett tydligt exempel är parasitutbrottet av cryptosporidium i Östersund 2010 – och den felaktiga ryktesstormen om ett nytt utbrott i början av 2025, sa Robert Gladh.

I dessa sammanhang blir kopplingen mellan VA-system och totalförsvar tydlig. 

– Infrastrukturattacker handlar ofta om att underminera samhällsviljan snarare än att ge militär effekt. Detta understryker behovet av både teknisk robusthet och social resiliens, sa Johan Granberg.

Framsyn i praktiken – vägen till framtidssäkring

För att möta denna komplexa verklighet erbjuder RISE verktyg och processer för strategisk framsyn inom VA-sektorn. Genom scenarioplanering, systemanalys och långsiktig samverkan hjälper RISE kommuner, myndigheter och VA-organisationer att identifiera robusta vägar framåt. 

>> Läs mer om vårt erbjudande: Framtidssäkra VA-verksamheten med framsyn och stärk er beredskap

La grunden för bättre elförsörjning i Skåne 

2019 gjorde RISE en analys av nuläget för Skånes elförsörjning. Det kunskapsbidraget hade Malmö stad nytta av i sitt dialogarbete gentemot regeringen och nationella myndigheter, som resulterade i investeringar och omprioriteringar på nationell nivå. Detta har i sin tur lett till att Malmö och Skåne år 2025, när den här intervjun genomförs, befinner sig i ett betydligt bättre läge än tidigare. 

Bland annat beslutade Svenska Kraftnät att Öresundsverket i Malmö som stängdes ner 2017 åter skulle tas i drift 2025, som en del i den svenska elberedskapen. Nu har södra Sverige en ö-driftsförmåga och kan dödstartas. Alltså – vid ett omfattande elavbrott kan Öresundsverket i Malmö fungera som en lokal kraftkälla, och producera den el som krävs för att successivt återstarta andra kraftverk och elnät.  

Malmö stad använder samma kunskapsapproach för att undersöka hur långt det går att komma inom nettonollarbetet för den egna organisationen fram till 2030. Tillsammans med RISE gör staden en så kallad framsynsanalys, där man på ett forskningsbaserat sätt ser in i framtiden. 

– Vad ska vi fortsätta att satsa på? Vilka upphandlingar kan vi göra för att nå längre? Sådana frågor försöker vi besvara med hjälp av RISE. Mycket handlar också om att förstå möjligheterna för framtiden, säger Jonas Kamleh. 

Framsyn hjälper Malmö att gå från beslut till tillämpning  

Här är ett exempel på en möjlighet som ringats in genom framsyn: Malmö stad har beslutat att satsa på koldioxidinfångning som ett nettonollutsläpps-verktyg. I stället för att nöja sig med att beslutet är taget, tittar staden tillsammans med RISE på vad den infångade koldioxiden kan användas till.  

– Det som skiljer RISE från andra kunskapspartners är att de kan koppla ihop analys med industriell förmåga, eftersom de har stora industriföretag bland sina kunder. Vi pratar inte bara om användningsområden för infångad koldioxid, utan vi kan börja planera för faktiskt tillämpning, säger Jonas Kamleh. 

Kerstin Rubenson är enhetschef för Social hållbarhet på RISE. Hon är involverad i samarbetet med Malmö stad, som parterna formellt kallar ett innovationspartnerskap. Kerstin Rubensson har kopplat ihop staden med experter inom RISE, vilka sitter på kunskapen som Malmö behöver. 

– Med ett bra underlag kan man undvika så många blindskär som möjligt. Min uppfattning är att våra experter upplever att de verkligen bidrar till konkret förändring i Malmö, säger Kerstin Rubenson. 

Mycket handlar förstås om att kapa utsläpp, men som en del av Viable Cities har Malmö stad åtagit sig att verka för ”ett gott liv för alla inom planetens gränser. Dessutom vill staden göra en rättvis och inkluderande omställning.  

Det är många perspektiv som ska vägas in, finns det inte en risk att omställningsarbetet blir alltför komplext och därför bromsas upp?  

– Komplexiteten finns där oavsett om man väljer att ta tag i den eller inte. Jämställdhet, demokrati, trygghet – allt detta måste vi förhålla oss till när vi ska göra den gröna omställningen, för verkligheten består av alla dessa pusselbitar, konstaterar Jonas Kamleh. 

Vatten är avgörande för liv, samhällsutveckling och välfärd – men i vår del av världen tas det ofta för givet. I takt med klimatförändringar och en ökad osäkerhet i omvärlden är en trygg vattenförsörjning inte längre självklar.

Hur säkrar vi vattentillgången i en tid präglad av klimatkris, torka och skyfall? Det var den centrala frågan när RISE samlade experter, beslutsfattare och innovatörer till Forum Samhällsbyggnad 2025 i Malmö.

Moderator för dagen var Magnus Arnell, forskare på RISE och programchef för innovationsprogrammet Water Wise Societies. Han satte tonen för konferensen:

- Vi har varit historiskt bortskämda med vatten i Sverige. Vi har haft gott om vatten av god kvalitet. Men vi ser ökade utmaningar kopplat till vatten, både nu och framåt.

Men hur kan vi förbereda oss för framtiden när det finns så stora osäkerheter? Johan Granberg, analytiker på RISE och doktorand vid Försvarshögskolan, och Robert Gladh, projektledare inom vattenförsörjning på RISE, inledde konferensen med att diskutera just osäkerheter och vägval för framtidens vatten. 

- Framtiden är osäker och under ständig förändring. Genom strukturerade metoder kan vi förbereda oss på olika scenarier och därigenom minska överraskningar när förändringar sker. Men att bara förstå, räcker inte. Det måste leda till handling också, även om det kan kännas obekväm och osäkert. För det blir inte mindre osäkert bara för att man väntar, sa Johan Granberg.

Ett gemensamt vatten

Klimatförändringarna förändrar snabbt spelreglerna. Vi ser fler skyfall, översvämningar och stigande havsnivåer – samtidigt som perioder av torka och vattenbrist blir vanligare. Dricksvattnet hotas också av nya, ofta okända föroreningar som kräver ny teknik, ökad kunskap och samarbete över sektorsgränser.

Utmaningarna kräver ett helhetsgrepp – en systemförändring där kommuner, myndigheter, forskare, företag och medborgare samarbetar kring gemensamma mål, delar data och främjar en innovationsdriven kultur.

Susann Milenkovski, miljöstrateg på Region Skåne, tillsammans Shane Carnohan, forskare på RISE, och Marie Karlberg, projektledare inom industriell omställning på RISE, presenterade utmaningar och lösningar kopplade till vattenförsörjning i Skåne. Hur vatten, som en gemensam och gränsöverskridande resurs, kräver ett delat ansvar och samverkan mellan kommuner för att kunna hanteras hållbart. 

- Vi behöver zooma ut och planera samhället utifrån ett avrinningsområdesperspektiv. Det är först när vi tillsammans tar huvudansvar för våra gemensamma naturresurser som vi kan hantera målkonflikter och ge naturens resurser samma prioritet som tillväxt och utveckling. Med gemensamma verktyg, ökad kunskap och samverkan i mellankommunal regi kan vi ta ett gemensamt ansvar för vår vattenförsörjning och planera hållbart på riktigt, sa Susann Milenkovski.

Fortsatt på temat ”Ett vatten – en resurs” lyfte Anna Maria Sundin, projektledare på RISE, och Stina Bertilsson Vuksan, miljöstrateg i Helsingborgs stad, det faktum att Sverige står inför stora investeringsbehov inom VA-sektorn samtidigt som det krävs en omställning mot cirkulära, resurseffektiva lösningar. Det handlar inte bara om att säkra dricksvatten och avloppsrening utan också om att återvinna näringsämnen, energi och vatten i reningsverken – något som ställer krav på innovation, samverkan, nya affärsmodeller och lagstiftning. 

- VA är en integrerad del av samhället och överlag fungerar den här servicen bra – vi levererar vatten till hushåll, näringsliv och industri. Samtidigt står vi inför klimatutmaningar, med ökade risker för både skyfall och torka. Det innebär att vi måste arbeta mer aktivt för att skapa vattenresilienta samhällen, använda vatten på ett klokare sätt och ta vara på de resurser som vattnet faktiskt innehåller, sa Anna Maria Sundin.

Minskad vattenanvändning genom beteendeförändring

Åsa Håkansson, teknisk chef på Sydvatten, och Sandra Nordström, kommunikationsstrateg på samma organisation, delade med sig av deras arbete för att skapa hållbara lösningar för framtidens vattenanvändning. Tillsammans med Josefin Klingberg, projektledare inom vattenförsörjning på RISE, diskuterade de komplexa faktorer som påverkar vattenresurserna i regionen och det långsiktiga arbetet för att minska vattenanvändningen.

- För att minska vattenanvändningen behöver vi jobba med både teknik och beteendeförändringar, inte antingen eller. Och när det gäller att påverka människors beteende, spelar kommunikation en central roll. Om vi kan få människor att förstå vattnets värde och att vatten är en naturresurs som ska räcka till mycket och till många, så kanske vi kan få till en beteendeförändring som gör att vattenanvändningen i samhället minskar genom att vi använder vatten på ett mer hållbart sätt, sa Sandra Nordström.

Hur klimatsäkrar vi våra samhällen för framtiden?

Det avslutande passet handlade om klimatsäkrade städer och samhällen när skyfall, översvämningar, bränder blir allt vanligare i takt med klimatförändringar. På scen stod Stina Stenquist, forskningssamordnare med fokus på klimatanpassning på RISE, Karvel Andersen, teknisk specialist på Stockholmshem, Per Törnqvist, Head of Group Ratings på Danske bank, Niklas Thidevall, jurist och policyforskare på RISE, samt Tommy Danielsson, senior planeringsstrateg, Kristianstads kommun.

Skyfall och översvämningar är redan ett återkommande problem, både internationellt och nationellt, med stora ekonomiska konsekvenser. Men frågan som ställs är: vem ska stå för dessa kostnader och hur kan vi förebygga skador?

- Ansvarsfördelning och samarbete mellan offentliga och privata aktörer är centralt och därför jobbar vi brett med alla aktörer i den här kedjan. Tillsammans med fastighetsägare, kommuner, försäkringsbolag, banker och andra aktörer utvecklar vi system och lösningar för att skydda våra samhällen från de växande klimatrelaterade riskerna och för att säkerställa att våra byggnader står emot framtida väderutmaningar, sa Stina Stenquist.

Ett angeläget problem som kräver flera lösningar

Maciej Zakrzewski, avdelningschef för infrastruktur på RISE, stod för summeringen av en fullspäckad dag fylld med många intressanta perspektiv: 

- Det finns många tankar. Det finns många idéer. Det är tydligt att det inte finns EN lösning. Vi behöver jobba med policy, tekniska lösningar, kommunikation och beteendeförändringar. Det handlar inte om antingen eller – vi behöver jobba med allt för att få effekt.

Han fortsatte med att betona vikten av snabb handling och RISE centrala roll i omställningen:

- Vad jag slås av är en känsla av angelägenhet. För det är bråttom. Att utveckla lösningarna är bara början. Vi måste hålla ett högt tempo, våga skala upp och säkerställa att lösningarna når fram. Och här spelar RISE en oerhört viktig roll som en förändringsmotor som bidrar till en strukturomvandling. Vi bistår med forskning, kompetens och de faktiska möjligheterna att gå från idé till handling.

Med insikten om behovet av tempo och samverkan, lyfte han slutligen vikten av ett modigt och innovativt förhållningssätt för att möta framtidens krav:

- Att våga tänka nytt är inte längre valbart. Det är en absolut nödvändighet. Innovation är inte bara ett verktyg för tillväxt utan en överlevnadsstrategi.