Kompetenscentret CESTAP finansieras av Energimyndigheten, med stöd från de ca 28 industriella parterna och de tre akademiska parterna Lund Universitet (koordinator), Luleå tekniska universitet och RISE. CESTAP:s vision är en omställning av flyg- och kraftproduktionssektorerna till drift av kontinuerliga förbränningsmotorer med 100% hållbara turbinbränslen. CESTAP syftar till att vara ett ledande europeiskt centrum för forskning relaterad till hållbara turbinbränslen, med speciellt fokus på svenska förhållanden gällande råvara till framtida bränslen.

En hållbar framtida energianvändning är beroende av en övergång från fossila bränslen. Denna övergång kan inom vissa sektorer åstadkommas med ny teknik som inte är baserad på förbränning, såsom batterier eller bränsleceller. Inom vissa sektorer, som luftfart, sjötransport, reservkraftproduktion och hantering av toppbelastning i kraftnätet, kommer förbränning dock att vara svår att ersätta. Dessa sektorer är relativt beroende av förbränningsmotorer som gasturbiner och jetmotorer, och de bidrar för närvarande med nära 10 % av de globala antropogena CO₂-utsläppen.

För att möta behoven inom flyg- och kraftproduktionsindustrin är syftet med kompetenscentret att utveckla kunskap och teknik för att producera effektiva, hållbara och kostnadseffektiva turbinbränslen som i slutändan kan användas som monobränslen, d.v.s. för att helt och hållet ersätta fossila bränslen.

Effektiv resursanvändning kräver fokus på hållbara turbinbränslen som kan användas som monobränslen. Jämfört med de nuvarande satsningarna på drop-in-bränslen kommer detta att vara ett jämförelsevis stort, men nödvändigt, åtagande. För att nå framgång måste utvecklingen omfatta hela skalan av aktiviteter, från karakterisering av råmaterial och utveckling av kemiska omvandlingsprocesser, via bränsleutveckling och produktion, till motormodifieringar för att underlätta användningen av bränslen med bredare specifikationer. Det är också viktigt att ha ett holistiskt tekniskt-ekonomiskt ramverk att utvärdera koncept mot. Alla dessa delar ingår i CESTAP:s verksamhet.

WECOS arbete kommer att resultera i ett verktyg som stödjer aktörer i att fatta gemensamma beslut inom specifika ämnesområden. Projektet fokuserar på att testa och utvärdera nya metoder för modellbaserat och kollaborativt beslutsstöd. Genom en iterativ och interaktiv process får projektpartners möjlighet att ge input om vilka aspekter som bör inkluderas i modellen och ge feedback för utveckling av anpassade gränssnitt. 

Målet med processen är att underlätta beslutsfattandet och främja samverkan samt kunskapsspridning. Plattformen kommer även att erbjuda en grundläggande förståelse av möjliga konsekvenser av olika beslut genom att ge kvantitativa insikter om hur systemet hänger samman ur ett övergripande perspektiv.

Bakgrund

Att skapa en gemensam vision för strategiska satsningar inom energiåtervinning som en integrerad del av framtidens avfalls- och energiförsörjning är avgörande. Det är nödvändigt att överbrygga klyftan mellan olika aktörer som arbetar med komplexa system för avfallshantering.

Dagens utmaning ligger i att det finns flera samhällsproblem, men inget gemensamt forum för att tydliggöra hur ansvaret ska fördelas. Dessutom uppstår målkonflikter som gör att aktörerna har olika mål och strategier. Denna problematik är också vanlig inom andra områden, såsom vattenförsörjning, transport och andra gemensamma samhällsresurser.

Mer om projektet

Modeller används i allt större utsträckning för att stödja beslutsfattande kring komplexa sociotekniska problem, men det finns fortfarande utmaningar med att integrera användningen av sådana modeller i befintliga beslutsprocesser. Systemdynamisk simuleringsmodellering används för att stödja beslutsfattande inom kommuner och industri genom att integrera avfall-till-energi (WtE), energisystemet och politiska mål som ökad materialåteranvändning och netto-nollutsläpp.

När det gäller WtE har olika modelleringsmetoder använts för att på ett tillämpat sätt stödja beslutsfattande tillsammans med kommunala aktörer och regionala industrier, både i Sverige och globalt. De vanligaste metoderna är livscykelanalys (LCA), kostnads-nyttoanalys (CBA) och multikriteriebeslutsanalys (MCDA). Dessa metoder är relativt statiska och ger en ögonblicksbild av avfallshanteringssystemen, vanligtvis med hög detaljnivå.

WECOS-projektet har ett annorlunda angreppssätt och använder sig av systemdynamisk simuleringsmodellering. Vi fokuserar på integrationen mellan energisystemet, WtE-verksamheten och politiska mål på hög nivå, såsom ökad återanvändning av material och netto-nollutsläpp.

En viktig fördel med detta angreppssätt är möjligheten att omvandla den ögonblicksbild som traditionella metoder erbjuder till en ”film” som visualiserar förändringar över tid. Denna dynamiska modellering avslöjar beteendemönster hos viktiga variabler och identifierar orsakssamband som driver de simulerade resultaten. Systemdynamiken implementeras i en visuell, objektorienterad miljö, vilket ökar transparensen kring modellens antaganden, möjliggör en gemensam representation av WtE-systemet och uppmuntrar till direkt input från aktörer som har inflytande, intresse eller påverkas av besluten. Praktiskt sett strävar vi efter att göra modellen och dess resultat användbara och tillgängliga för våra partners.

Mer information om WECoS

• Läs mer på MESAMS hemsida. 
• Upptäck WECoS i vår nya projektfilm. Länken här.
• Inspelning av projekts slutseminariet från den 27 mars 2026 här

Tillgång till WECoS projektleveranser

• Projektets modellbaserade verktyg.Hur påverkas framtidens avfalls- och energisystem i Helsingborg av olika beslut och osäkerheter? Det modellbaserade verktyget gör det möjligt för aktörer att tillsammans utforska framtidsscenarier, testa åtgärder i realtid under möten och jämföra hur olika antaganden påverkar resultat som utsläpp, energiproduktion och materialåtervinning. Genom att visualisera effekterna av exempelvis ökad källsortering eller CCS skapas ett konkret underlag för diskussion kring möjliga utvecklingsvägar och de osäkerheter som omger dem. Verktyget har utvecklats inom WECoS-projektet genom en deltagande systemdynamisk modelleringsprocess där kommun, näringsliv och andra aktörer bidragit med kunskap och perspektiv. På så sätt stödjer verktyget inte bara analys av framtida alternativ, utan bidrar också till en gemensam förståelse för hur olika delar av systemet hänger samman och hur beslut inom ett område kan påverka andra.Klicka here för att utforska projektets modellbaserade verktyg.
• Rapporten kommer snart. Stay tunned!

SULPHURREAL syftar till att demonstrera och validera ett banbrytande tillvägagångssätt för nästa generations, kolfria, direktomvandling av solenergi till kemikalier som kan lagras under praktiskt taget obegränsad tid, baserat på elementärt svavel som produceras, lagras och konsumeras via en integrerad solenergidriven termokemisk cykel. Konceptet är en kombination av tre processteg, nämligen H₂SO₄-nedbrytning, SO₂-disproportionering och förbränning av elementärt svavel och generering av elektricitet. Den föreslagna kombinationen integrerar förnybara energikällor (solenergi) med valorisering av ämnen som inte är klassade som kritiska eller ämnen som för närvarande produceras som industriella biprodukter från olja och gas (elementärt svavel) och stålindustrin (Fe-innehållande slagg) och storskalig kemikalieproduktion (svavelsyraindustrin), i överensstämmelse med cirkulär ekonomi och industriell symbios. 

RISE leder arbetspaketet med systemintegration, genomförande av livscykelanalyser och risk- och funktionsanalys (HAZOP) för att ge input när det gäller miljöaspekter och risker och säkerhet i utvecklingsfasen.

Hybrida energisystem (hybridsystem) med förnybar elproduktion har potential att hantera utmaningar kopplat till allt mer intermittent elproduktion. Genom att kombinera flera tekniker inom ett och samma system kan energiproduktionen bli mer robust och lönsam. 

Några exempel på förnybara hybridsystem är:

• Vindkraft, solkraft och/eller vattenkraft inom samma elnätsanslutning 
• Förnybar elproduktion kompletterat med batterilager, vätgasproduktion (elektrolys) och/eller andra elförbrukande tekniker
• Off-grid energisystem med flera olika tekniker

Hybridsystem ger potential att ansluta mer elproduktion till ett elnät med lägre kapacitet än den installerade effekten och ge jämnare elleverans. Vätgasproduktion kan diversifiera energisystemet, producera el eller vätgas beroende på efterfrågan och pris samt öka energisäkerheten. Samtidigt kan stödtjänster erbjudas balansmarknaden genom potentiellt alla enheter i hybridsystemet.

Hybridsystemen behöver optimeras och styras beroende på rådande situation i elnätet och efterfrågan av energibärare eller utifrån andra omvärldsfaktorer. Vi erbjuder er en analys av ert tänkta hybridsystem för att ge er en djupare förståelse för era specifika frågeställningar.

Våra tjänster

• Teknoekonomisk analys och systemperspektiv för etablering av hybridsystem
• Analys, dimensionering och optimering av hybridsystem
• Utveckling och rådgivning kring stödtjänster 
• Utveckling av flexibilitetslösningar
• Riskanalys av systemet
• Allmänt expertstöd inom ekonomi, teknik och regelverk 

För en framtida fossilfri elproduktion för en hållbar elförsörjning behöver hela värdekedjan inom förnybar energi bli hållbar. Forskningsmedel har satsats på utveckling av förnybar energi inom vind och sol, däremot finns det kunskapsluckor inom hantering av dessa energikällor efter deras tekniska livslängd. Detta fastställdes i RiR 2023:11, och slutsatsen var att det saknas underlag för att utveckla lämpliga styrmedel, och mer resurser behövs för att bygga upp ett fungerade avfallssystem för dessa strukturer. Granskningen av hur blad och solcellspaneler hanteras i dagens system visar på stora brister i existerande lagstiftning.

Uttjänta blad slutar sitt liv i energiåtervinning via förbränning eller på deponi, trots att detta står i kontrast till intentionen bakom existerande lagstiftning. Idag klassas blad (som inte är farligt avfall) som bygg- och rivningsavfall. Då lagstiftningen nyligen skärpts med insamlings- och sorteringskrav för återvinning borde det vara möjligt att förhindra att blad går till förbränning och/eller deponi. Det råder samtidigt deponiförbud för produkter med mer än 10 procent organiskt material. Då bladen innehåller ca 30 procent plast innebär det att de egentligen inte får deponeras i Sverige.

Då installation av vindkraft tog fart under 1990-talet och med en förväntad livslängd på 20–25 år förväntas volymen vindturbinblad som avvecklas öka kraftigt från år 2030. Därför finns ett stort behov av nya resurseffektiva lösningar inom avfallshierarkin. Då deponi och förbränning idag har en relativt låg kostnad (2–4 tkr/ton) har nyare lösningar för materialåtervinning svårt att konkurrera. För att stimulera denna värdekedja behövs nya styrmedel och incitament för att möjliggöra för aktörer med en mer hållbar materialåtervinning av uttjänta blad.

Solcellspaneler avvecklas ännu i låga volymer (17 ton under 2021). Efter år 2045 väntas dock en kraftig ökning p.g.a. dagens ökande utbyggnadstakt, och panelernas tekniska livslängd. Panelerna faller under producentansvar för insamling av el-utrustning (WEEE-direktivet ) och behandlas tillsammans med annat el-avfall. Metaller (aluminium, silver, koppar) och till viss del plast har materialåtervunnits men kisel och glas som är solcellspanelernas huvudkomponenter går inte att återvinna i dagens återvinningssystem. Det råder, enligt vad som framkommer i RiR 2023:11, dock en otydlighet i dagens lagstiftning huruvida alla solcellspaneler omfattas av producentansvaret för el-utrustning eller inte (storskaliga fasta installationer är undantagna). Detta medför att större företagsanläggningar och stora solcellsparker riskerar att falla utanför regelverket. Dessa tvetydigheter behöver beaktas och hanteras i ljuset av den tekniska utvecklingen och styrmedel bör anpassas till de stora väntande avfallsvolymerna. IEA PVPS Task 12 har också publicerat statusrapporter för återvinning av solcellspaneler i olika länder och bedömt att cirkulära åtgärder som reparation är miljömässigt fördelaktiga men ekonomiskt svårare att motivera med dagens typiska marknadsförutsättningar. Riktade policyändringar skulle kunna förbättra förutsättningarna för sådana resurseffektiva åtgärder.

För att säkerställa ett framtida cirkulärt omhändertagande och förhindra förbränning och deponi av vindturbinblad och solcellspaneler finns ett stort behov av att påverka framtida styrmedel och policys mot en cirkulär hantering. Hur dagens blad och solcellspaneler hanteras är detaljerat beskrivet i RiR 2023:11. Detta projekt bidrar därför till dessa områden: 

1. Kunskap, kompetens och lösningar för att förbättra elsystemets ekologiska hållbarhet och resurseffektivitet. Resurseffektiva lösningar för cirkulär hantering av blad och solcellspaneler behöver utvecklas för att stimulera nya aktörer till att utveckla system för materialåtervinning samt att förhindra felaktig hantering av avfallet 

2. Kunskap om hur cirkulära flöden kan bidra till ett hållbart elsystem har ökat. Tekniskt godkända nedmonterade blad och solcellspaneler kan ingå i återanvändningsloopar och därmed bidra till ökad cirkularitet. Eftersom det saknas tillräckliga incitament och styrmedel väljs den idag enklaste och minst kostsamma lösningen, dvs förbränning och deponi. 

3. Kostnader och resurseffektivitet under ett kraftverks hela livscykel, anpassning av regelverk, samt återvinning. Dagens regelverk för hantering av vindturbinblad och solcellspaneler har granskats i RiR 2023:11. De konstaterar att brister finns i styrningen; därför måste dagens styrmedel utvecklas för att stimulera etablering av en cirkulär återvinning av vindturbinblad och solcellspaneler. 

Genom att utveckla ny kompetens inom cirkulär hantering av solcellspaneler och vindturbinblad, bidrar vi till stärkt konkurrenskraft inom elsektorn vilket kommer kunna bidra till att nya innovativa cirkulära hanteringslösningar utvecklas, vilket i förlängningen kan leda till att Sverige kan bli ett föregångsland inom EU.

Målsättningar

Huvudmålet med WECHULL+ är att demonstrera (TRL4-6) ett nytt, hållbart, cirkulärt och pålitligt betongmaterial lämpligt för flytande konstruktioner till havs för havsbaserad energi (vågkraft och flytande solkraft) genom att modellera, testa och validera det i relevant havsmiljö. WECHULL+ mål och aktiviteter är baserat på resultaten och proof-of-concept av en ny hållbar betongblandning med hög prestanda för marina applikationer inom det nationella WECHULL-projektet (TRL4). WECHULL+ tar dessa resultat vidare till en europeisk nivå, där experter inom materialvetenskap, prediktiv modellering, fälttester, bedömning av kritiska belastningar, bio-fouling, teknikutveckling, analys av extrema belastningar, och påverkan på samhället och den marina miljön, sammanförs för att validera och verifiera WECHULL+ betongmaterial och dess tillämpning genom prov- och prototyptestning (labb och hav)

Utmaningar 

Det traditionellt använda stålet är dyrt och utsatt för korrosion i den tuffa marina miljön. Priset på kompositer är till och med högre än stål, är baserad på fossila bränslen, deras tillverkning kännetecknas av hög miljöpåverkan och de saknar fortfarande data om långtidsprestanda i havsvatten. Därför undersöker den blå energisektorn för närvarande betong. Betong är billig (i storleksordningen 100 EUR/ton – 30 gånger lägre än stål och 50 gånger lägre än kolfiberförstärkta kompositer), motståndskraftig mot marina miljöer, och enkel och snabb att tillverka på plats (gjutning) jämfört med de traditionella alternativen till tillverkningsmaterial. Betong, det mest använda materialet i världen efter vatten, är också ett material med en mogen värdekedja som möjliggör lokal produktion över hela världen. Detta är en särskild fördel för Offshore Renewable Energy (ORE) installationer, ofta planerade på specifika platser på grund av gynnsamma havsförhållanden, långt från de huvudsakliga leveranskedjorna, eller nära öar utan anslutningar till det kontinentala energinätet.

Trots sin långa historia är betongteknologi fortfarande ett aktivt och växande forsknings- och industriområde. Den kontinuerliga framstegen skapas genom att designa nya blandningar, ersätta bindemedel och aggregat med alternativa ingredienser och/eller lägga till dedikerade kemiska modifierare. Dessutom står betong för 6% av hela världens CO₂-avtryck. Den främsta bidragsgivaren till CO₂ från betong är cement. Genom att använda klimatanpassat betongmaterial (inklusive avfall och återvunna material samt alternativa biobindemedel) kan betongens CO₂-avtryck på materialnivå reduceras avsevärt.

Resultat och förväntade effekter

Det förväntade resultatet av WECHULL+ materialutveckling är att designa en uppsättning av blandningar baserat på lokala råmaterial, förbättra materialens cirkularitet och bekräfta dess pålitlighet i olika klimatzoner i Europa. WECHULL+ materialet och modelleringslösningarna kommer att kunna tillämpas på alla typer av flytande konstruktioner inom havsbaserade förnybar energi men också för andra användare som akvakultur. Den höghållfasta betongen uppnår 70 % av sin slutliga styrka efter 24 timmar, vilket möjliggör avformning och bogsering till installationsplatsen nästan omedelbart efter tillverkning. Underhåll av WEC bidrar till upp till 30 % av OPEX och är därför en av de största faktorerna för att minska LCOE. WECHULL+ projektet stöder övergången till havsbaserad förnybar energi genom att tillhandahålla industrin med:

• Nya robusta (>100 MPa i tryckhållfasthet, självdämpande, icke-korrosiva och anti-fouling egenskaper) och
• Hållbara material med 70 % mindre koldioxidavtryck än stål
• Sänka tillverkningstiden till under 5 dagar
• Stödja lokal tillverkning och lokala leveranskedjor
• Sänka den totala LCOE med 25 %

Projekt websidan

www.wechull.se