Ökad biogasproduktion och fossilfri livsmedelsproduktion

Projektet undersöker hur jordbrukets restströmmar och åkermark kan användas mer effektivt och hållbart. Genom att kombinera biogasproduktion med vidareförädling av biomassa kan resurserna nyttjas bättre samtidigt som produktionen av förnybar energi och hållbara livsmedel stärks.

Sverige har som mål att nå nettonollutsläpp av växthusgaser till 2045, samtidigt som jordbruket behöver bli i stort sett fossilfritt till 2030. Samtidigt väntas efterfrågan på biogas öka kraftigt de kommande åren. Jordbrukets restströmmar och biomassa har därför en viktig roll i omställningen till ett hållbart och fossilfritt samhälle.

Ökad resurseffektivitet genom bioraffinering

Projektet undersöker hur konceptet kan öka miljönyttan och resurseffektiviteten. Fokus ligger bland annat på proteinutvinning från gräs- och klövervall samt uppgradering och vidareförädling av biogas och rötrest. Genom att ta tillvara fler värden ur samma råvara kan jordbrukets resurser användas mer effektivt och bidra till en stärkt cirkulär ekonomi.

Från potential till implementering

Inom projektet kartläggs tillgängliga biomassor och restströmmar i Västra Götaland. Olika scenarier analyseras för att utvärdera miljöpåverkan, resurseffektivitet och ekonomisk genomförbarhet. Projektet undersöker också hur lösningen kan implementeras i praktiken genom att identifiera nyckelaktörer, möjligheter och hinder samt utveckla affärsmodeller för framtida etablering.

Finansieras av Mistra Utmana

Projektet genomförs av RISE i samarbete med Naturbruksförvaltningen vid Västra Götalandsregionen och finansieras av Mistra Utmana.

Nedan finns länk till rapportrar som kommer i projektet:

Forskningsprogrammet Mistra Co-creating Better Blue (C2B2) täcker in ett brett spektrum där akademi, näringsliv, myndigheter och civilsamhälle är involverade. Inom C2B2 ska olika intressenter tillsammans formulera hur en hållbar havsmiljö som gynnar alla kan se ut – och där resultatet är beroende av att var och en kan lägga bort ett mer närsynt fokus på egna fördelar.

Arbetet vilar på relevant forskning och sker tvärvetenskapligt i ett antal arbetspaket: 1) ekosystem och klimat, 2) datadriven innovation och ny teknik samt 3) styrning och adaptiv förvaltning.

Till det kommer tre LivingLabs, med fokus på Bottniska viken, Egentliga Östersjön respektive Kattegatt-Skagerrak. I LivingLabs deltar de som har intressen i de svenska havsbassängerna, för att tillsammans i diskussioner och workshops dela sina olika infallsvinklar kring en hållbar blå ekonomi.

C2B2 driver dessutom ett eget kommunikationsarbete med både internt och extern fokus. Arbetet i de olika paketen sker tätt tillsammans med elva olika samarbetspartner som alla bidrar med kompetens inom forskning och teknik. Till det kommer intressenterna, mer än 20 organisationer från olika sektorer, som alla har minst en fot i den blå ekonomin.

Forskningsprogrammet är fyraårigt och har finansiering med 50 miljoner kronor från forskningsstiftelsen Mistra.

Idén är att kombinera den banbrytande kemisk looping-förbränningstekniken (CLC) med konventionella cirkulerande fluidbäddspannor (CFB), en teknik som är allmänt använd i Skandinavien och Europa för kraftvärmeproduktion. Bio-FlexCLC-konceptet som körs i CLC-läge möjliggör kraftvärmeproduktion med negativa utsläpp till låg kostnad, samtidigt som konceptet är flexibelt nog att växla till CFB-läge för att producera kraftvärme med netto-nollutsläpp.

Konceptet har följande huvudsakliga egenskaper:

1. Låga kostnader och låg energiförbrukning för CO2-avskiljning, eftersom ingen gasseparatorutrustning behövs.
2. 100 % CO2-avskiljning är möjlig samtidigt som utsläppen av NOx, SOx och andra skadliga komponenter hålls låga.
3. Låg korrosion med förbättrade ångdata för ökad elektrisk verkningsgrad.
4. Flexibelt system med avseende på värme-/elproduktionsförhållandet.
5. Flexibilitet att driva systemet som en vanlig cirkulerande fluidiserad bädd utan CO2-avskiljning om förhållandena inte är gynnsamma.

Med ett sådant flexibelt system tror vi att slutanvändare skulle vara mer benägna att investera i kraftvärmesystem med BECCS även utan nuvarande politiska styrmedel på plats.

Att investera i kraftvärmeteknologier som använder biogena och avfallsbaserade bränslen, som utvecklats inom Bio-FlexCLC-projektet, erbjuder en rad långsiktiga fördelar:

• En förbränningsanläggning som kan uppnå negativa utsläpp med CO2-avskiljning.
• Underlätta användningen av svårutnyttjade eller lågvärdiga bioresurser som organiskt avfall.
• Skapa nya arbetstillfällen, särskilt i områden rika på biomassa eller rester, såsom landsbygdsområden.
• Minska beroendet av fossila bränslen och minska behovet av oljeimport.
• Stärka lokal och regional produktionsautonomi och leveranssäkerhet.

They provide tailored knowledge sharing, capacity building and replication of project results. These groups meet regularly though online discussion sessions that provide a platform for stakeholders to exchange around how to replicate the solutions provided.

Register for our Knowledge Exchange Forums

By registering, you will automatically receive invitations to all our Knowledge Exchange Forums. You can choose which topics interest you at the moment and participate when it suits you. You can always unsubscribe whenever you wish.
Contact: heatminedh@ri.se

Scheduled sessions

Alternative Investment Models for District Heating Networks 13th of April. 09.30 - 11.00. Register here.

Finding solutions together

This approach also facilitates the timely sharing of project milestones and learnings, enabling interested parties to begin replication promptly and tailor the insights to their needs.

Each discussion session focuses on different topics and begins with a presentation by a guest expert involved in the project, followed by an interactive dialogue with the participants. These sessions will not only allow engaged stakeholders to directly exchange with each-other with a peer-to-peer approach, but also learn about the latest project breakthroughs and create a network for crowd-sourcing solutions to challenges we will eventually face throughout the development of the project. 

I inflytelserika studier, bla. av IPCC, ses biomassa ofta tillsammans med koldioxidavskiljning (CCUS). Osäkerheter kring biomassatillgång påverkar dock potentialen för negativa utsläpp, och möjligheter till CCUS påverkar kostnadseffektiva strategier för biomassaanvändning. 

Projektet bidrog till forskningen om biomassaanvändning i kombination med CCUS, genom att analysera detta i en energisystemmodell som innefattar el, värme, transport och industri med en hög upplösning i tid och rum.

Vi analyserade hur biomassa i kombination med CCUS förändrar resurs-och kostnadseffektiv biomassaanvändning för att uppnå klimatmålen i alla energisektorer, under vilka förhållanden det infångade kolet används istället för att lagras, vilka osäkerheter som påverkar dessa aspekter och hur detta i sin tur kan påverka energisystemet som helhet.