Artiklar om livsmedel

Många insatser görs redan på norrländska mjölkgårdar som bidrar till biologisk mångfald, som naturbete och småhabitat, men de ekonomiska stöd som finns utnyttjas sällan. Tillsammans med Norrmejerier har RISE följt upp arbetet och undersökt hur gårdarnas befintliga insatser bättre kan synliggöras.

Fermentering är mer än trendig kombucha och kimchi – den urgamla konserveringsmetoden används för att utveckla alternativa proteinkällor. Men hur funkar det egentligen? Och vilka är utmaningarna?

Sveriges livsmedelsförsörjning har byggts för effektivitet – inte för kris. Men klimatförändringar, pandemi och geopolitisk oro har blottat hur skört systemet faktiskt är. Frågan är inte bara vad vi ska äta om det värsta inträffar, utan om vi är förberedda att hantera det.

De allra flesta vilda bär i Sverige lämnas oplockade, och av de som plockas görs detta i majoritet av utländska arbetare kopplade till stora grossister. En stor del av bären skickas efter plockningen ut ur landet för bearbetning. I Bjurholms kommun ville man testa ett nytt tillvägagångssätt. Går det att kombinera erfarenheter från korta, lokala värdekedjor med skalfördelarna från långa värdekedjor för bär?

Ett vardagligt livsmedel som buljong kan bidra till att förbättra folkhälsan i länder där många saknar tillgång till en näringsrik kost. Det visar ett aktuellt internationellt forskningsprojekt, som utvecklat en berikad buljongtärning – framtagen för att kunna leverera livsviktiga vitaminer och mineraler trots tuffa lagringsförhållanden.

Innovativa livsmedel kan göra skillnad för både klimatet och hälsan – men bara om de faktiskt väljs och äts upp. I en anläggning där nya ingredienser förädlas till produkter som korvar, färs och burgare arbetar forskare som med hjälp av avancerade analysmetoder och en smaksäker panel banar väg för framgång i konsumentledet.

Det är en negativ spiral som måste brytas: Klimatförändringarna slår mot tillgången på livsmedelsråvaror, samtidigt som världens befolkning växer. Våra matvanor bidrar till utsläpp av nya växthusgaser, vilket spär på klimatförändringarna. Finns lösningen i alternativa livsmedel?

Genom ett hållbarhetsfokus på råvaror och förpackningar, visar Klädesholmen Seafood hur ett företag kan kombinera tradition med framtidstänk. Företaget, med sina djupa rötter i sillfiskets historia, visar på hur det är möjligt att navigera i dagens klimatutmaningar och samtidigt bevara sin starka identitet.

Företag som experimenterar och samarbetar med branschkollegor för att dra nytta av den senaste forskningen får ett försprång i industriomställningen. Forskningsprogram Bioekonomi är arenan där det händer.

Kan uttjänt jäst från ölbryggning användas för att ersätta fossilbaserad råvara i limmer? Det undersöks i projektet Reflows, där restprodukten uttjänt jäst från bryggerier används för att tillverka lim anpassat för trä- och pappersapplikationer på ett cirkulärt sätt.

Att på ett tillförlitligt sätt karakterisera nanostrukturerade material, inklusive magnetiska nanopartiklar (MNP), är av avgörande betydelse för standardisering av MNP-system och användning av specifika analysmetoder. DynoMag-systemet, utvecklat vid RISE magnetiska sensorsystem-labb i Göteborg, erbjuder ett pålitligt och integrerat magnetiskt mätsystem för biodetektion med hjälp av MNPs och reologiska mätningar.

Fiskbranschens Riksförbund behövde mer kött på benen för att förklara kunskapsläget och bemöta brännande frågor. Svaret hittade de hos den oberoende expertisen. – Alla branscher har nytta av att gå från åsiktsbaserade till faktabaserade diskussioner, säger styrelseordförande Krishan Kent. 

Minska på köttet och fyll istället tallriken med lite mer sjömat. Det är bra för klimatet- i alla fall för det mesta. Men för att företagare och konsumenter ska göra mer hållbara val krävs bättre kunskap om råvaror och produktionsmetoder i alla led. – Att börja ställa frågor kan bli en positiv spiral av ökad kunskap. Var inte rädd för att ställa krav på dina leverantörer, säger Friederike Ziegler, forskare på RISE.

Mat gjord på nya, alternativa proteiner står högt upp på agendan just nu. Men kunskapen om de nya proteinkällorna är inte alltid så stor. Nu behöver kunskapsluckan minska – för att antalet växtbaserade produkter i matvarubutiken ska kunna öka.  –  Att tillverka mat till många människor på ett hållbart sätt. Det är den viktigaste frågan som finns, säger Astrid Ahlinder, forskare inom produktdesign på RISE. 

Hållbarhet är ett område som under de senaste åren har utvecklats till en viktig konkurrensfördel för de som hanterar frågan på ett trovärdigt sätt. Ett företag som sedan länge har arbetat med hållbarhet är Lyreco – som levererar produkter och tjänster för arbetsplatser. Nu verifierar de sitt hållbarhetsarbete med hjälp av RISE.

Med bättre tillgång till ny kunskap skulle lantbrukarna öka sin innovationsförmåga, lönsamhet och konkurrenskraft. Därför måste glappet mellan forskningen och svenska animalieproducenter överbryggas. Kunskapsnav Animalieproduktion ska få det att hända.