Energieffektivisering av jordbrukets logistik

Detta projekt undersökte tre olika innovativa lösningar för att effektivisera energianvändningen i jordbrukets logistik.Alla tre bedöms som viktiga delar i arbetet med att effektivisera och minska energiåtgång och klimatpåverkan från jordbrukets transporter och i förlängningen livsmedelsproduktionen. Detta arbete är mycket viktigt för att kunna uppnå det som brukar kallas hållbar intensifiering, vilket betyder att livsmedelsproduktionen och jordbruket globalt måste både öka sin produktion kraftigt och minska sin klimat- och miljöpåverkan. För att lyckas med detta krävs ett stort arbete med att ta fram ny kunskap och inte minst sprida den för att den ska kunna göra nytta.

För att realisera de tre olika sätt att effektivisera jordbrukets logistik som testas i detta projekt behöver dock arbetet fortsätta med riktade projekt där både vidare utveckling behövs och insatser för att sprida resultat till lantbrukare behövs.

Projektet har arbetat vidare på resultat från ett tidigare pilotprojekt, om energieffektivisering av jordbrukets transporter, genom att titta djupare på tre områden, (1) skiftning av åkermark (2) planeringsverktyg för att simulera, planera och optimera logistikarbetet på gården (3) nyckeltal för logistikarbetet på gårdsnivå för att sporra till effektivisering.

Skiftning av åkermark 
Vad får det för effekter om lantbrukare skiftar mark med varandra för att få de brukade fälten nära gårdscentrum och därmed minska gårdens transporter? I projektet har ett verktyg för markbyte tagits fram som har prövats tillsammans med lantbrukare.

Om all åkermark kunde skiftas för att minimera transportavstånd är potentialen i storleksordningen 33-60% i genomsnitt. Men för ett realistiskt alternativ där ingen får det sämre och där alla byten bara sker mellan två parter är potentialen i storleksordningen 10% i genomsnitt, vilken skulle motsvara omkring 35 GWh besparing per år för alla lantbruk i Sverige.

Planeringssystem för att simulera, planera och optimera logistikarbetet på gården
Vad finns det för digitala system på marknaden som hjälper lantbrukare att planera och fatta beslut om sin verksamhet? Vilka behov har lantbrukare med olika storlek på gårdar och hur gör de idag?

Planeringsverktyg har undersökts genom att en mindre litteraturstudie genomförts för att hitta en modell för kategorisering olika typer av beslut som utförs inom växtodling i stort. Denna modell har sedan legat till grund både för kartläggningen av system som finns tillgängliga på marknaden idag, samt en fallstudie på en gård där ägaren fick, utifrån modellen, berätta om vem som fattar vilka beslut och vilka verktyg de då använder sig av.

Benchmark och nyckeltal för logistikarbetet på gårdsnivå för att sporra till effektivisering
Vilka nyckeltal är av intresse för lantbrukare för att effektivisera logistiska flöden vid skörd och gödsling samt för de dagliga aktiviteterna? Några gårdars maskinrelaterade data är insamlade och analyserade. Fanns det något att effektivisera?

Kartläggning och nyckeltal har undersökts genom att all maskinanvändning på tre gårdar loggats. Dessa gårdar var att betrakta som medelstora gårdar med svenska mått mätt och har olika produktionsinriktningar. Den viktigaste slutsatsen var att för att fylla en funktion måste loggning och nyckeltalsberäkning ske helt automatiskt och dessutom behöver nyckeltalet ha metadata som beskriver t ex hur representativt det är.

Projektet har utförts i samverkan mellan forskning (Rise) och företag i lantbruks­näringen (lantbrukare, LRF och LRF Konsult), leverantör av ledningssystem för fordon (Drivec), samt expert på optimering av skogstransporter (Creative Optimization).